Resultat:
Skumt eller inte?
| Skumt |
|
4021 röster |
| Inte skumt |
|
1161 röster |
__________________
Senast redigerad av Groink 2016-07-04 kl. 17:43.
Senast redigerad av Groink 2016-07-04 kl. 17:43.
Citat:
Vadå "...men också att man har honom i förvar" ???
Hur kan ni fabulera fram sånt total bullshit helt gripet ur luften.
Åklagaren är skyldig att åtala. Åklagaren har inte rätt att slippa väcka åtal för att den tilltalade inte är häktad eller tillgänglig.
Med stöd av rättegångsbalken 20§6 anger Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2011:17 att åklagaren har ”en absolut åtalsplikt”.
Citat:
Principen om absolut åtalsplikt innebär att en åklagare är skyldig att väcka åtal så snart bevismaterialet är sådant att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom.
Det existerar inget lagstöd för att åklagaren skulle kunna slippa åtala på grund av att den tilltalade inte är häktad.
När det gäller själva rättegången eller huvudförhandlingen däremot så är den tilltalades närvaro en juridiskt relevant parameter som behandlas i rättegångsbalken. Där behandlas olika regler för huruvida rättegången kan genomföras trots att den tilltalade inte är närvarande.
Några såna skrivningar som behandlar den tilltalades närvaro eller frånvaro existerar inte vad gäller väckandet av åtal.
Den tilltalades närvaro eller frånvaro är helt enkelt inte en relevant parameter som påverkar åklagarens absoluta åtalsplikt.
En åklagare kan aldrig någonsin skylla på den misstänktes frånvaro för att komma undan sin absoluta åtalsplikt.
Den ENDA möjligheten för åklagaren att slippa åtala (när det gäller brott som har högre straffvärde än böter) är om hon bedömer att bevismaterialet är otillräckligt.
Marianne Ny är så jävla rökt.
__________________
Senast redigerad av Gugge-B 2016-07-05 kl. 05:29.
Senast redigerad av Gugge-B 2016-07-05 kl. 05:29.
Citat:
Vadå "...men också att man har honom i förvar" ???
Hur kan ni fabulera fram sånt total bullshit helt gripet ur luften.
Åklagaren är skyldig att åtala. Åklagaren har inte rätt att slippa väcka åtal för att den tilltalade inte är häktad eller tillgänglig.
Med stöd av rättegångsbalken 20§6 anger Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2011:17 att åklagaren har ”en absolut åtalsplikt”.
Det existerar inget lagstöd för att åklagaren skulle kunna slippa åtala på grund av att den tilltalade inte är häktad.
När det gäller själva rättegången eller huvudförhandlingen däremot så är den tilltalades närvaro en juridiskt relevant parameter som behandlas i rättegångsbalken. Där behandlas olika regler för huruvida rättegången kan genomföras trots att den tilltalade inte är närvarande.
Några såna skrivningar som behandlar den tilltalades närvaro eller frånvaro existerar inte vad gäller väckandet av åtal.
Den tilltalades närvaro eller frånvaro är helt enkelt inte en relevant parameter som påverkar åklagarens absoluta åtalsplikt.
En åklagare kan aldrig någonsin skylla på den misstänktes frånvaro för att komma undan sin absoluta åtalsplikt.
Den ENDA möjligheten för åklagaren att slippa åtala (när det gäller brott som har högre straffvärde än böter) är om hon bedömer att bevismaterialet är otillräckligt.
Marianne Ny är så jävla rökt.
Hur kan ni fabulera fram sånt total bullshit helt gripet ur luften.
Åklagaren är skyldig att åtala. Åklagaren har inte rätt att slippa väcka åtal för att den tilltalade inte är häktad eller tillgänglig.
Med stöd av rättegångsbalken 20§6 anger Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2011:17 att åklagaren har ”en absolut åtalsplikt”.
Det existerar inget lagstöd för att åklagaren skulle kunna slippa åtala på grund av att den tilltalade inte är häktad.
När det gäller själva rättegången eller huvudförhandlingen däremot så är den tilltalades närvaro en juridiskt relevant parameter som behandlas i rättegångsbalken. Där behandlas olika regler för huruvida rättegången kan genomföras trots att den tilltalade inte är närvarande.
Några såna skrivningar som behandlar den tilltalades närvaro eller frånvaro existerar inte vad gäller väckandet av åtal.
Den tilltalades närvaro eller frånvaro är helt enkelt inte en relevant parameter som påverkar åklagarens absoluta åtalsplikt.
En åklagare kan aldrig någonsin skylla på den misstänktes frånvaro för att komma undan sin absoluta åtalsplikt.
Den ENDA möjligheten för åklagaren att slippa åtala (när det gäller brott som har högre straffvärde än böter) är om hon bedömer att bevismaterialet är otillräckligt.
Marianne Ny är så jävla rökt.
Ny är inte rökt då det finns flera krav för att väcka åtal, främst att förundersökningen ska vara avslutad så att man har utrett både sådant som talar för den misstänkt och emot den misstänkte. Du övertolkar och överförenklar begreppet åtalsplikt. Eftersom den där vänsterpartisten polisanmälde Ny för tjänstefel så kommer vi att få svaret. Hur har det gått med denna polisanmälan? Sitter Ny inom lås och bom eller har polisanmälan lagts ner? Det mesta tyder hur som helst på att den borde läggas ner om detta inte redan är gjort. Jag är glad för att lag och ordning upprätthålls av personer som är insatta i juridiken och inte folk som klipper lösryckta citat ur lagar och paragrafer utan att förstå sammanhanget och helheten.
Ett exempel på att du övertolkar åtalsplikten kan man lätt hitta genom att söka på den text du själv citerar, bl.a. detta från Riksåklagaren.
Citat:
De grundläggande bestämmelserna om åtal finns i 20 kap. RB. Enligt RB 20:6 ska åklagare, om inte annat är föreskrivet, väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. Åklagaren har enligt denna regel en absolut åtalsplikt. Principen om absolut åtalsplikt innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal så snart bevismaterialet är sådant att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom.
Den absoluta åtalsplikten är emellertid försedd med åtskilliga undantag. Åklagarna har i stor utsträckning anförtrotts en lämplighetsprövning av åtalsfrågan.
Den absoluta åtalsplikten är emellertid försedd med åtskilliga undantag. Åklagarna har i stor utsträckning anförtrotts en lämplighetsprövning av åtalsfrågan.
Det jag refererar till gäller i första hand förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse men visar tydligt på just det att åtalsplikten är försedd med åtskilliga undantag. Den är alltså inte absolut annat än rent principiellt (och försedd med åtskilliga med undantag som Riksåklagaren redovisar).
Vidare (mer googling på ditt citat):
Citat:
I svensk rätt finns fyra olika misstankegrader som kan bli aktuella då ett brott har begåtts. Dessa är ”kan misstänkas”, ”skäligen misstänkt”, ”på sannolika skäl misstänkt” samt ”tillräckliga skäl för åtal”. Misstankegraderna har betydelse för till exempel vilka tvångsmedel som får användas mot den misstänkte personen. I denna artikel ska misstankegraden tillräckliga skäl för att väcka åtal behandlas.
Tillräckliga skäl för att väcka åtal är den högsta graden av brottsmisstanke i svensk rätt. Då tillräckliga skäl för åtal föreligger ska åklagaren på objektiva grunder kunna förvänta sig en fällande dom i domstol. För att uppnå denna grad av misstanke måste det alltså finnas starka och tydliga bevis som talar för att det är just den misstänkte personen som begått det aktuella brottet.
Det åklagaren som bedömer om misstankegraden är uppnådd och det alltså finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot den misstänkte personen. För att avgöra om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal gör åklagaren en prövning i två steg. Först tar han eller hon ställning till om den aktuella gärningen faktiskt innefattar ett brott, alltså om den handling som den misstänkte personen har företagit innebär en otillåten (brottslig) gärning. I det här första steget måste åklagaren ta hänsyn till alla omständigheter som kan göra att handlingen inte var otillåten (och alltså inte innefattade ett brott). Exempel på sådana omständigheter som kan göra att gärningen inte är otillåten är att den misstänkte personen handlade i nöd eller nödvärn.
Steg två i bedömningen om tillräckliga skäl för åtal föreligger är att åklagaren ska pröva hur stark bevisningen för att den misstänkte verkligen har begått gärningen är. För att tillräckliga skäl för åtal ska vara uppnått måste bevisningen vara så stark att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom. Att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom innebär att han i bedömningen bara får ta hänsyn till själva bevisningen och inte själv får lägga in till exempel egna, subjektiva värderingar eller olika gissningar i bedömningen. Åklagaren behöver dock inte vara hundraprocentigt säker på att den misstänkte kommer dömas för det aktuella brottet i domstol för att han eller hon på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom.
Vid denna misstankegrad blir inga nya tvångsmedel gentemot den misstänkte aktuella. Det är dock först då denna grad av misstanke är uppnådd som en åklagare får väcka åtal för brottet (förutsatt att brottet faller under allmänt åtal). Målet med en förundersökning om brott är just att utreda om det finns bevisning som gör att det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot en person.
Tillräckliga skäl för att väcka åtal är den högsta graden av brottsmisstanke i svensk rätt. Då tillräckliga skäl för åtal föreligger ska åklagaren på objektiva grunder kunna förvänta sig en fällande dom i domstol. För att uppnå denna grad av misstanke måste det alltså finnas starka och tydliga bevis som talar för att det är just den misstänkte personen som begått det aktuella brottet.
Det åklagaren som bedömer om misstankegraden är uppnådd och det alltså finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot den misstänkte personen. För att avgöra om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal gör åklagaren en prövning i två steg. Först tar han eller hon ställning till om den aktuella gärningen faktiskt innefattar ett brott, alltså om den handling som den misstänkte personen har företagit innebär en otillåten (brottslig) gärning. I det här första steget måste åklagaren ta hänsyn till alla omständigheter som kan göra att handlingen inte var otillåten (och alltså inte innefattade ett brott). Exempel på sådana omständigheter som kan göra att gärningen inte är otillåten är att den misstänkte personen handlade i nöd eller nödvärn.
Steg två i bedömningen om tillräckliga skäl för åtal föreligger är att åklagaren ska pröva hur stark bevisningen för att den misstänkte verkligen har begått gärningen är. För att tillräckliga skäl för åtal ska vara uppnått måste bevisningen vara så stark att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom. Att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom innebär att han i bedömningen bara får ta hänsyn till själva bevisningen och inte själv får lägga in till exempel egna, subjektiva värderingar eller olika gissningar i bedömningen. Åklagaren behöver dock inte vara hundraprocentigt säker på att den misstänkte kommer dömas för det aktuella brottet i domstol för att han eller hon på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom.
Vid denna misstankegrad blir inga nya tvångsmedel gentemot den misstänkte aktuella. Det är dock först då denna grad av misstanke är uppnådd som en åklagare får väcka åtal för brottet (förutsatt att brottet faller under allmänt åtal). Målet med en förundersökning om brott är just att utreda om det finns bevisning som gör att det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot en person.
Nuvarande misstankegrad är på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Åklagaren har inte nått upp till misstankegrad tillräckliga skäl och kan alltså inte väcka åtal. Åklagarens bedömning tycks vara att åtminstone förhör med JA återstår för att kunna gå från på sannolika skäl till tillräckliga skäl (alternativt att inte väcka åtal).
OBS även att "tillräckliga skäl" i detta sammanhang handlar om misstankegrad, det är inte en allmän formulering på amatörmässig nivå. Det brukar hävdas här att om det inte finns tillräckliga bevis så ska man lägga ner fallet. Rent juridiskt finns det alltså mer nyanser än så. JA är häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, räcker för att driva fallet vidare, dvs att inte lägga ner fallet. Misstankegrad tillräckliga skäl har ännu inte uppnåtts, dvs räcker inte för att väcka åtal.
Den amatörmässiga förklaringen "åklagaren saknar tillräckliga bevis" är alltså inget annat än amatörmässig och saknar relevans juridiskt.
__________________
Senast redigerad av Anonymare 2016-07-05 kl. 07:34.
Senast redigerad av Anonymare 2016-07-05 kl. 07:34.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera