Citat:
Ursprungligen postat av
sebnie
Flytt från bostaden och ringt 112. Sprungit med andra ord.
Med facit i hand så vet vi hur polisen agerar när man ringer, i det här fallet tog man inte uppringaren(68-åringen) på allvar förrän den andra gången han hörde av sig till polisen, detta är sannolikt mer regel än undantag från den överbelastade ständigt omorganiserande polisens sida.
Domstolen borde vägt in det faktum att medborgaren i nöd inte i alla enskilda fall kan och bör räkna med att polisen kommer till undsättning i en akut situation utan att först ifrågasätta och förhala en insats in absurdum.
68-åringen hade all anledning att utgå ifrån att han på ett ögonblick skulle kunna utsättas för ett reellt och akut hot mot sitt liv och hälsa, att situationen två mot en snabbt skulle kunna innebära att han befann sig i ett underläge som aldrig skulle kunna vändas till en chans för honom att klara sig ur situationen.
Mannen tänkte i det här läget med stor sannolikhet att
anfall är bästa försvar, en chans, vinna eller försvinna, han hade inga andra realistiska alternativ som jag ser det.