Citat:
Ursprungligen postat av
bottenslam
Syre har givetvis högre rörelseenerigi vid relevanta temperaturer. Den strålar inte bort sin energi utan avger den genom att krocka med andra molekyler som i sin tur avger det som strålning.
Vad har luften för temperatur när den stiger och vad har den när den sjunker i konvektion?
Jag måste missuppfatta dig. Menar du att vi inte har konvektion på jorden? Eller menar du att 15km är för liten höjd? Menar du att luften inte kyls innan den vänder ner?
Energiutbytet mellan jorden och den omgivande rymden sker så gott som uteslutande
med strålning. Strålning in och strålning ut. Där har konvektion ingen betydelse.
Nära jorden har konvektionen stor betydelse genom horisontell transport av energi
med horisontella luftrörelser. Det är t.ex. varmare i Skandinavien än vad det skulle
vara om vi inte tillfördes värme med varm luft, i huvudsak från sydväst. Det ofördelar
värme mellan olika delar av jorden, men har ingen nämnvärd påverkan på jordens
klimat, eller energibalans, som helhet.
Har vertikal konvektion någon betydelse för klimatet eller växthuseffekten som är
av samma storleksordning som den energitransport som sker med strålning?
Så stor betydelse att det påverkar strålningsbalans, växthuseffekten och därmed
klimatet på jorden?
Ni som antyder eller påstår det får visa siffror och källor på det. Om ni har några.
Vi har ju en påtagligt stabil temperaturgradient som funktion av höjden. Vi har
sällan vertikala vindar som överstiger någon eller några m/s och då ofta vid
sluttningar nära marken. Ett undantag är inuti cumulonimbus-moln, t.ex.
Kan inte vara så svårt att plocka fram siffror på vilka energimängder som
flyttas vertikalt och vilken påverkan det kan ha på växthuseffekten, satt
i relation till det energiutbyte som sker med strålning.
Citat:
Ursprungligen postat av
bottenslam
Här, metanhalten i luften låg på 70 ggr den normala, 50ppm, 5 dagar efter läckan började. Metan står för typ 25% av växthuseffekten. Räkna ut vad som borde hänt med temperaturen.
http://www.nytimes.com/2016/04/03/magazine/the-invisible-catastrophe.html
Om metan har en kraftig växthuseffekt så borde det gå att bekräfta här. Men det gör det inte.
Undrar hur det skulle sett ut med ett liknande läckage av den svagare växthusgasen co2?
Eller vattenånga?
En av dem kan vi bevisa att den påverkar parametrarna i klimatet kraftigt. Det är inte metan, det är inte co2.
Artikeln som du länkar till beskriver ett utsläpp på 97 100 ton metan under tre månader.
Låt oss runda av till 100 k ton.
Det finns ca 5 gigaton metan i atmosfären. Vi kan skriva 5 000 000 000 ton eller 5 000 000 k ton.
Ett utsläpp av den beskrivna omfattningen har potentialen att öka metanhalten i atmosfären från
ca 1840 nmol/mol med 20 miljondelar till 1840,04 nmol/mol. Det kan knappast få någon mätbar
effekt, i synnerhet inte på kort sikt, på klimatet och globalt.
Menar du kanske att vi borde se hur Los Angeles värms upp lokalt?
Spridningen och utblandningen sker ganska snabbt, både när det
gäller metan och eventuell lokalt uppvärmd luft.
Eller menar du att om det inte går att, på kort tid, mäta en tydlig klimatförändring som
följd av att metanhalten ökar från 1840 till 1840,04 nmol/mol så är det ett bevis för att
metan inte påverkar klimatet?
Min siffra 1840 nmol/mol är naturligtvis inte exakt, men den visar vilken förväntad
uppvärmningseffekt Los Angelesutsläppen har, på kort sikt och påverkan på klimatet.
Om vi i stället ser till de potentiella metanutsläppen från Sibirien, som, om än osäkert,
men framförts kunna orsaka utsläpp av storleksordningen 3,5 gigaton per år, då skulle
vi kunna se en snabb klimatpåverkan.
Lite om metan:
http://robertscribbler.com/2014/12/08/mauna-loa-methane-measure-shows-rising-rates-of-increase-through-end-2014/
–
