Info/skvaller om Jonas Inde? Åtalad för hot mm.

Har Inde gått och blivit SD-sympatisör? Man får de vibbarna på hans Twitter.

Tror att han kommit underfund med att vi svenskar blivit statligt hjärntvättade,därav att han går bananas.
Eller så kanske han borde ta sin medicin.

Idiot. Du talar om Henrik Schyffert, inte Jonas Inde. Inde är precis som Micke Dubois ett kreativt geni och oturligt nog så kommer troligtvis Inde sluta på samma sätt. Du kan nöja dig med att de politiska maskinerna vi har inom "komiker"-eliten finns kvar till ditt förfogande (the four whore men: Betner, Ismail, Schyffert och Nujen), medan de få genuina genier vi har får sitt liv och sina karriärer förstörda, då de givetvis inte betalar i värdighet vad de måste ifall de ska få den "support" (falsk hype för varje falsk åsikt promotad) de behöver. Att spela korten rätt finns inte på kartan för konstnärliga dårar som Inde, och i ett sunt samhälle hade detta tillvaratagits, inte varit dem till last. Jag tror till och med att han hade mått bra i ett i övrigt friskt samhällsklimat. Spretiga icke-konformister är kanariefågeln i tunneln, och denna har jävligt dåligt med syre sedan länge. Om du läser detta Jonas så ska du veta att jag älskar det fyllo du är, never give up, störta Rosenbad!

Inde är dessutom antifeminist och indragen i en infekterad vårdnadstvist, således antikrist reinkarnerad för den genomsnittlige kulturkvinnan.

Av hans twitter att döma så är han ganska färdig som artist.

Bokmässan för personer som Inde, Hellberg och Yrvind kan inte handla om större affärer. Hellberg signerade här i stan på storgatan i somras och det var en hel del som köpte. Yrvind säljer antagligen fler böcker på båtmässan. Fel publik för denna typ av författare. Inde skulle antagligen sälja fler böcker i gamla stan på sommaren.

Jag har en riktigt sympatisk sporadisk pm-kontakt med herr Inde på Twitter. Visst innehåller den godbitar som att han ber mig om nakenbilder, vilket han senare bad om ursäkt för, och att han raljerat en del om övergreppet det svenska samhället begår mot honom och att han kallar mig sötnos och annat från ingenstans, men rent generellt är han fan trevlig och går att prata med på ett sätt som fått mig att känna att han inte är komplett onåbar och fullt kapabel att prata vardagssaker och att faktiskt intressera sig för andra människors vardag på ett sympatiskt sätt lika mycket som sin egen. Typ hur det är med familjen, vad man gjort idag osv. Sånt normala människor undrar.

Jag är försiktig med vad jag säger till herrn, men jag är lika oanonym på Twitter som jag är här och måste faktiskt stå för att min pm-kontakt med honom gett mig nytt hopp om honom. Sånt som att han bett om nakenbilder har varit rena försök att provocera misstänker jag, och när han fattat att jag inte är så lättkränkt eller bitter som han kanske trodde iom mitt kön eller nåt har han backat med sånt och istället varit direkt go. Bitsk men jag är lika bitsk tillbaka så det gillar jag bara.

Hej Jonas! Felicia här! Over and out.

Inde är säkert jättetrevlig, men varför skickar du personliga meddelanden till honom? Känner ni varandra på något sätt.

Nope. Jag gav mig in i nån offentlig twitterdiskussion där även han var delaktig, gällande exakt vad vet jag inte men jag tror det var i samband med flyktingkrisen, och trots att vi var på motsatta sidor började han PM:a mig med en mycket mindre aggressiv ton än den han har i det offentliga rummet. Eftersom jag har öppna sinnen var det en glad överraskning att inte bli direkt hatad trots att vi har olika värderingar vad gäller så gott som allt förutom möjligtvis vad som är hemligheten bakom en bra ratatouille. Så jag håller dörren öppen för fortsatt pm:ande även om det så gott som aldrig är jag som är den kontaktsökande. Detta är alltså ingen ständigt pågående daglig kontakt utan mer att det då och då blivit att vi utbyter några meddelanden nån kväll här och där. Ville mest säga detta för att det fått mig att tänka om vad gäller vad jag sagt tidigare i tråden där jag antagit att han är fullkomligt verklighetsfrånvänd och onåbar etc.

Jag följer för skojs skull följetången Jonas Inde på Twitter. Han har varit iväg i USA under ett par månader nu, träffat lite vänner och badat och utkämpat en massa Twitterfejder med Gud och hela världen.

Men... Nånting har hänt på vägen. Under sommaren började SD-hatet tystna. Under hösten började tweets dyka upp om att SD inte var så dumma trots allt, att SD trots allt hade rätt. Under julen fick han enligt egen utsago tag i The Greatest Story Never Told via nätet och sträcktittade på den. (Jag har också sett den, den är intressant på många sätt och är att rekommendera). Nu har det under de senaste dagarna börjat dyka upp tweets om Adolf Hitler i positiva ordalag, gärna illustrerade med lämplig bild på Adolf blickande ut mot horisonten.

Jonas är ju en uppmärksamhetshora av monumentala proportioner men det här var en oväntad sväng. Frågan är om det är på allvar eller bara ännu ett av hans infall?

Han framstår mer och mer som ett konstprojekt, men jag tror att han menar det han skriver, men "kryddar" det. Tycker han är modig i alla fall, om än lite tjatig. En frisk fläkt på Twitter!

Jo, det är modigt att våga köra sitt race på det sättet med tanke på att han för tio år sedan var en omhuldad del av svensk kändiselit i en grupp där åtminstone hälften numera är uttalade vänsterstollar och aggressiva floskelmakare. I den kontexten går Inde åt helt motsatt håll, blir en del av "hatmobben". Jag tror inte att julkorten från Schyffert eller Lokko kommer längre om jularna.

Grejen är att han har "vaknat" så snabbt och så drastiskt, om det nu är det han gjort. En dragning från ungdomens vänstersynder mot en mer socialkonservativ/konservativ hållning tar ofta flera år, inte sällan år som fylls av tvivel, bokläsande, kontaktsökande med likasinnade, återfall i vänstertokerierna eftersom det är "lättare så" för att till slut landa i nån slags konservatism. De flesta stannar där. Att därifrån glida vidare till etnonationalism, sionistkritik osv brukar vara steg två och tar också flera år, år där man efter hand börjar uppfatta korruptionen i samhällssystemen. Om man vågar, vill säga. Det sista är viktigt, för många vågar helt enkelt inte ta det där steget eftersom det politiska klimatet ser ut som det gör. Inde har hoppat från sossarna till Hitler över en sommar. Och det i vuxen ålder.

Antingen är det ett IRL-konstprojekt där han försöker testa gränser och ser hur mycket han kommer undan med, eller så vette fan...