Citat:
Ursprungligen postat av
Post-morteM77777
Svenska kyrkan är verkligen ett skämt för kristendomen idag där den helt tycks ha vänt Herren ryggen för att mer lyssna och behaga vårt sekulära samhälle. Svenska kyrkan står inte för en sann kristendom idag utan en mer synkretistisk kristendom. Vilket även är förståligt med tanke på medlemsraset senaste tiden. Det största misstag kristna människor gör idag är att de blandar ihop andligheten med sitt subjektivt tyckande. Det vill säga det jag förstår och gillar är från Gud medan det jag inte gillar och inte förstår inte är från Gud. Så är det givetvis inte. Det som har sin grund i Guds Ord är från Gud och det som inte har sin grund i Guds Ord är inte från Gud. Tackar Gud idag att det finns kyrkor kvar som mer lyssnar på Herren än vårt infekterade sekulära samhälle. Har inget hopp överhuvudtaget för svenska kyrkan. Hade varit bättre att jämra byggnaderna med marken.
Njaaa.. har inte regelbundet frekvent varit på mässor att kunna jämföra eller yttra mig, men att kyrkor skulle klara sig undan paradigmskiften, är osannolikt i det långa loppet.
Handlar nog om att SvK har en annan moralisk kompass än gammeldogmatisk sådan och att kyrka i alla länder haft viss sedan gammalt, samvetsklausul om att ha välgörenhetsaktivitet allmosegärning och humanitärt bistånd till behövande, i nöd. Som får ses som en del i nådegivandet. Därför också självklart reflekteras i kanske t.o.m högmässa, på olika sätt.
Du lever ev. kvar med en väldigt glättig, men bonnig och starkt romantiserad föreställning utifrån för längesedan eftersläpad föreställning om hur gudstron ska representeras exklusivt, tycker jag. Att du annars inte känner att du "får" någonting : det är en typiskt överhaussad förväntan, om att begära över vad förståndet kan ge.
Du får nog dra iväg till universitet och påbörja teologistudier, om du ska komma åt den där exklusiviteten trots allt. Kyrkan är en folkets samlingsplats, att söka gud... det finns inget färdigdefinierat. Mer än i en ev. trångsynt men fördomsaktig skalle.
Kyrkan som salongsfähigt korrekt med de gamla bevingade med helt impotenta lovsångens psalmsång, jämte kyrkan som en konkret frälsande institution som har samtalet, dialogen förankrad att bibringa varje behövande s.k värmens gemenskap.
Det framstår som att du har din kristna tro som ett kuttersmycke, för att ge dig själv en slags statusförhöjande personlig förlängning.
Ungefär som att vilja framföra att bara vissa folk får köra Volvo, ska man köra Volvo ska man va svensk. Vill man köra Volvo, får man minsann ta hela nationalromantiska gammel-lutheranska paketet med på köpet, och se till att hålla katekesen högpolerad att alltid stå som sista ordet eller masa sig iväg, på cykel eller se till att hålla sig borta från kyrkan.
SvK är en protestantisk gren av kristendom som fortarande är reformistiskt aktiv på många sätt, inte minst i att frångå principen i att inte lägga fram katekesen framför ansiktet på folk att ses som vara det som definierar läran - eller, t.ex hävdar äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna förseglat inom kyrkoramen.
Men inte traditionalistiskt. Dvs människosynen inom SvK är därmed vidgad. Inte utifrån tyckande, utan utifrån reella värdet som människosynen fått, också.. inom kyrkoväsendet, och inte bara i världen som sådan.
Kyrka är trots allt en starkt materieliserad institutionalierad form, av kristendom. En inrättning som bekräftar människors tro, och ska inte ägna sig åt mentalhygien utan ägnar sig åt bekräftelselära och den befrielseteologi som man hämtar ur de kristna värdepaketet. Därför ser kyrka ut på olika sätt i olika länder och inom Sverige, olika SvK -verksamhet och olika uttryck, som att i Dalarna ser det säkert olika ut ä vad det gör i Malmö. I Uppsala säkert annorlunda än i Knutby.
Det är m.a.o olika konservativt präglat, utifrån mission utifrån pastorat och rådens mandat och beslut om vad som prioriteras, och hur och när det prioriteras. Eller att vissa pastorat helt väljer bort möjligheten att föra vidgad dialog. Att t.ex inte frångå den konservatistiskt trosutövning enligt gammal stramt skolastisk metodik. Om man nu har råd att tillse enbart gammelkonervativ dogma eller om teologin inte medger föråldrad och därmed människoföraktande moralisk perfektionsm, den är ju i sig numera kontroversiell.
