Erik Almqvist: Bra om Sd splittras, behövs ett parti till höger om Sd

Egentligen kan man se Sd som ett antiinvandringsprojekt eftersom det är skälet till framgångarna.

Sedan finns en skala för hur långt man är beredd att gå för att stänga ute oönskade eller kasta ut redan ankomna. Alla grader av radikalism finns representerat bland Europas invandringskritiska partier.

Mixat med invandringskritisk politik finns socialism, nationalism, konservativism liberalism. Även kombinerat med kommunism naturligtvis.
Under Sovjet var Ryssland mycket nationalistiskt och det ser man ju tydligt i dag att alla ryssar är nationalister. Att man sjöng internationalen tillsamman med andra folk var bara taktik så det inte skulle förstå att det var dom som var kontrollerade.

Hur det blir med Sd;s inplacering i den huvudsakliga vänsterhögerskalan om några år har jag ingen aning om. Men klart är att det är i mitten som svängrummet är störst, men där är konkurrensen också är störst. Låt oss också slå fast att mitten är socialliberal!

Men Sd har ju ett unikt övertag den explicita invandringsfrågan. Att Sd ska gå åt det socialkonservativa hållet och bli som kristdemokraterna borde skrämma slag den person som är ansvarig för taktiken, se hur det går för Kd!

Folk är inte konservativa, knappast troende, de är liberala, men inte tokliberala utan socialliberala. Vad ska man kombinera socialliberala med jo nationalism och därmed invandringsmotstånd.

Vi kan vara liberala i vår egen värld, i vårt land, vår nation och inte i det globala rummet. I det globala rummet härjat extremliberaler och det hänsynslöst giriga kapitalet. Men det är också en plats där total kaos kommer att råda de kommande 100 åren.

För att markera mot vänster så har socialdemokraterna inlett vägen mot mer vänster och därmed mycket högre skatter. De har solidariserat sig med internationalismen som bara innebär att all världen elände kommer att komma hit. Världens elände söker sig automatisk mot den plats där det är lättast att leva.

Man är väldigt korkad om man tror att man kan hantera hela världens problem utan att ha makt över hela världen. Nu är det tydligen inte bara socialdemokraterna som lever i förvillelsen om att de kan klara anstormningen av miljarder hungrigare och fattigare som inte har insikten att deras extrema barnafödande leder överbefolkning, fattigdom och undergång.

Bara Sd håller sig i mitten och behåller sin invandringsrestriktiva politik kan de bli det absolut största partiet som ensamt styr landet.

Framväxten av ytterligare ett invandringskritisk parti med konservativare syn på människor, moral, lagar, kultur etc. gynnar inte nödvändigtvis Sd. Makten har den som dominerar mitten!

Så långt har du ju rätt, och visst kan man välja en branding som säljer huvudprodukten bättre (även om en äkta anti-internationalistisk rörelse parallellt med detta såklart skulle skapa rikstäckande fora för intelligent idédebatt också). Av samma skäl kan det vara det lämpligt att inta en måttligt proisraelisk hållning, som Marine le Pen, Wilders, FPÖ, Vlaams Belang och de andra trevliga partierna nere i Europa gör. Inte för att det är rätt eller fel, utan för att det klappar opinionen medhårs på rätt sätt i frågor som är av låg prioritet.

Nu gillar jag ju konservativa debattörer som t.ex. Marika Formgren, och jag skulle säga att det här föreligger i stort missförstånd om vad det är dessa bekymrar sig över. Man hör inga röster från detta håll om att SD borde bli mer som KD (om man alls hör sådana tongångar kommer det ju ifrån SD-ledningen själva). Det man bekymrar sig över är att Åkesson och SD-ledningen blivit våldsbejakande värdegrunds-mobbare precis som 7-klövern. Jag tror att allt snack om vänster, höger och mitten bara förvirrar. Visserligen är det bara konservativa som står upp för de demokratiska principerna. Socialister och liberaler har ju alltid levt efter mottot "ändamålet helgar medlen" (dvs något högre progressivt mål de inbillar sig). Således hamnar den socialliberala mitten i denna form av principlöst tyranni, om man bara tanklöst drar i skalan fram och tillbaka som om det vore en potentiometer.

Istället borde man ägna sig åt både smartare och hederligare branding. Begrepp som höger och vänster kan lika gärna kastas överbord. Begrepp som konservatism och liberalism kan få sätta sig i baksätet. Det man borde profilera sig som, bortsett från invandringsfrågan, är att vara kraften som återinför äkta demokrati i Sverige, som vill göra landet till en civiliserad medborgarstat. Det här är någonting som folkopinionen förstår sig på, kan identifiera sig med (mer än socialistliberalistiska utopier) och skulle välkomna.

Men SD-ledningen har alltså gjort 180 grader precis tvärtom och valt att bli våldsbejakande värdegrunds-mobbare. Det vilar att tungt ansvar över SD-ledningen här. Det är många många som genom decennierna har drabbats av denna terror, inte bara gamla SD-are, som partiledningen nu har svikit, utan Wachtmeisters Det Nya Partiet, BGF, Folkviljan och Massinvandringen m.fl.

Bra gjort av SD att vara det första mobbingbarnet som rest sig ur tyranniet; fullkomligt uselt att man då omedelbart själv går in i rollen som mobbare och ivrigt söker bekräftelse från de andra mobbarna. Detta är inte bara förkastligt i sig för att det djupt omoraliskt och hycklande, utan att man försatte en historisk chans att lyfta fram demokratifrågan på allvar i Sverige. Genom den narrativ som SD bär på hade man kunnat få stor moralisk auktoritet bakom en kritik av det svenska våldsbejakande värdegrunds-tyranniet. Men man valde att istället bli en del av problemet.

Det där med höger och vänster betyder historiskt,
Höger = fri företagsamhet och mindre statlig kontroll och styrning
Vänster = statlig kontroll över ekonomin och näringslivet

Det med höger-vänster har inget att göra med nationalism - internationalism.

Vill du ha ett parti höger om Sd, betyder detta ett parti som förespråkar mera fri företagsamhet och mindre statlig kontroll!

Okey.
Som varandes SD av relativt hårda kärnan(de 2,93 procenten)så gick mitt politiska engagemang in i det här med öppna ögon och sunda sinnen förmodar jag på ett självskrytigt sätt.

SD är ett val i realtid.
Dock bör man ha i åminnelse att tider förändras och därför har jag aldrig svalt allt uppifrån med hull och hår.Att rösta på SD har alltid varit..och är..lätt därför att de politiska prioriteringarna sammanfaller på massinvandringens område.Detta överskuggar allt för närvarande.
Detta kommer å andra sidan att ändra sig.Till skillnad från mera vankelmodiga meningsfränder inom migrationspolitiken så inser jag att det extrema alternativet på lång sikt aldrig kan vinna över det mera förnuftiga och därmed så inser jag också den alternativa konflikten det föreligger mig att rösta på ett parti som vill ha tillbaka folkhemmet.

När den primära striden är vunnen..och Sverigevänner,det är bara en fråga om tid..så återstår striden om de ekonomiska styrmedlen och prioriteringarna.

Jag misstänker att stunden då dessa spörsmål blir huvudfråga för partiet..att våra vägar oskiljaktligen..skils åt.

Jag vägrar att stödja socialistisk ekonomisk politik såsom folkhemsidealet per definition representerar.I en normal politisk och demokratisk situation så hade jag varit stark meningsmotståndare emot många,kanske till och med flertal,inom det parti jag för närvarande röstar på med stor glädje och absolut visshet om att jag röstat rätt.

Visst är det paradoxalt?

Jag vill tillägga att jag levt under folkhemmet..under Erlander och Sverigeförrädaren Palme.
Det var inte så himla bra alls..faktiskt.

Christer Pettersson gjorde en verkligt god insats för nationen Sverige.
Han utförde denna gärning sista Februari 1986.

Nu är jag ganska säker på att herr erik.almqvist är lite för rädd om sitt anseende för att ge replik till fruktansvärda rasister som mig, och Infidel, vars inlägg jag gärna ser ett bemötande på.

Själv tar jag det ett steg längre, och hävdar följande:

Den som inte förstår att allt spel kring att göra sig rumsren inför media bara är ett sätt skapa sig en plats vid det politiska frälsets lägereld, där man ämnar sitta och mysa med löner och förmåner ingen annan har, tills man får gå i mycket fruktsam pension.

För att tilldelas en plats vid denna lägereld så kräver det mediepolitiska etablissemanget att du inte yttrar något som berör den enda fråga som är intressant för Sverige:

Hur stoppar vi vidare invällning av lycksökande ulandsinvånare, och hur skickar vi ut huvuddelen av de som lyckats lura sig in?

Jimmie vet att detta är den enda fråga som betyder något, och du, Erik, vet det likaväl.

Att inte driva den frågan, diskvalificerar enligt mig rätten till lägerelden.

Jag tror att man hade haft möjligheter att verka opinionsbildande om man varit mer kompetenta och knutit till sig bättre kontakter och företrädare.


SD hade kunnat vara det partiet, men det skeppet har seglat utan återvändo - speciellt efter uteslutningarna av personer som Kasselstrand och Hahne. Så jag håller med. Och SD kan gott få suga upp missnöjda, anti-intellektuella sossar från byhålor i sina väljarled medan ett nytt parti har en någorlunda annan rekryteringsbas. Att underblåsa gamla marxistiska myter och nidbilder om att enbart östermalmsbebodd överklass lockas av högerpolitik är dock onödigt.

Hallå Gefundenes F!
Du, som kanske sitter på en viktig post inom SD, vilken är din uppriktiga uppfattning om partiets kurs de närmaste kommande åren?
Fortsätter utvecklingen mot ett alltmer liberalt mittenparti för SD:s del? Detta skulle ju ge större kontaktytor mot den 7-klöver, som man förr eller senare kommer att samverka med i någon form.
Eller tror du att SD i taktiskt syfte nu mjuknar något i invandringsfrågorna för att inte skrämma intresserade pk-väljare, samtidigt som man i möjligaste mån försöker ligga "flytande" i övriga frågor för att tillfredställa den bångstyriga nationalkonservativa oppositionen inom partiet?
Min egen uppfattning är att SD är inne i ett oerhört intressant förvandlingsskede med den häpnadsväckande opinionsframgången som viktigaste pådrivande orsak. Det är begripligt om "det gamla gardet" har lite svårt att känna igen sitt parti framöver. Nåväl, motåtgärder" "för inre bruk" är säkert på gång från ledningens sida.
Intressant är att skriverier om att "SD ömsar skinn" väckte våldsamt rabalder här på FB för bara några månader sedan, men idag verkar vara ett tämligen normalt och alltmer "pk" debattämne.
Intressant under alla omständigheter.

En dålig idé. Ett stort och starkt parti som 7-klövern tvingas samarbeta med, är det som behövs, och inte småpartier som aldrig någonsin kan få något inflytande. Men Erik Almqvist ser väl i och med detta att han kanske skulle få möjligheten att komma tillbaka i politiken.

Tror inte att Kasselstrand & Co punschkonservatism går hem ute i stugorna. Däremot skulle något invandringskritiskt skattesänkarparti i stil med gamla Ny Demokrati kunna fungera. Men då måste de få tag på karismatiska ledargestalter. Kasselstrand och Almqvist är inte ett nytt Bert och Ian-par. De känns mer som Ian & Ian minus erfarenhet och humor.

Kalla mig konspiratorisk, men det skulle inte förvåna mig om Almqvists utspel beror på någon intern konflikt som seglat upp nyligen. Kring pengar t.ex.

Ett nytt parti "höger om höger" såsom Erik Almqvist vore av stort värde - för oss som ogillar SD. Sverigedemokraterna tvingas då till "tvåfrontskrig" i valrörelsen, vilket alltid är vanskligt i politiken. SD kan bli tvunget att profilera sig mer konservativt, med påföljd att en del gamla mitten- och sosseväljare, som funderat på att rösta med SD istället röstar som de gjort tidigare.
Om detta nya högerparti erövrar fem eller sex procent i nästa val, är det sannolik att merparten av dessa röster "knyckts" från SD, som därmed försvagas parlamentariskt. Om det nya partiet erhåller 3,99 procent är dessa röster bortkastade.
Därför bör SD:s motståndare önska Erik Almqvist en lagom stor framgång med hans nya partiprojekt.

Tillståndet är dock inte statiskt och när situationen blir sämre finns kanske en möjlighet till radikalisering högerut som en politisk kraft kan fånga upp och även bidra till. Det behöver naturligtvis inte bli så att betydande väljarskaror kommer kunna gå åt höger men det kan absolut bli så.


Jag tror mest att han aldrig kände sig helt 100 % hemma i SDs ståndpunkter och alltid varit lite mer höger än partiet. Dessutom när han inte leder ungdomsförbundet eller sitter i riksdagen kan han göra såna här utspel mer fritt. Det är en rimlig och simplare förklaring.

Jag är i grunden konservativ och nationalist och jag kallade mig socialkonservativ flera år innan SD började göra detta.

Under mina första år i SD, 2004-2010, hade jag fortfarande förhoppningar om att det under överskådlig framtid skulle gå att bygga något slags modernt konservativt folkhem. Idag menar jag dock att de demografiska förutsättningarna har hunnit bli för svaga. Och värre kommer det bli, varför jag inte ser en stor socialstat som ett realistiskt projekt under en överskådlig framtid. Dessutom är välfärden den främsta orsaken till varför invandringstrycket är så stort på just Sverige.

Dock är mittenpositionen strategiskt bra för SD. SD behöver göra sig oumbärliga för regeringsbildare framöver och på så vis kunna utöva inflytande över invandringsfrågan. Detta är givetvis ett akut behov.

Men på något längre sikt vidhåller jag att behovet av ett riktigt högerparti finns i Sverige. Detta behöver inte bli något 20-procentparti utan den främsta funktionen, som jag ser det, skulle vara att få in genuina högerperspektiv i svensk debatt och på så vis förskjuta debattklimatet högerut, vilket samtidigt gör att SD:s position skulle uppfattas som mindre höger och radikal.