Citat:
Ursprungligen postat av
affalterbach
Jag är med på det. Vad är dock sannolikheten att jag klarar mig när jag har erkänt brott?
Till något mer allmänt så undrar jag en sak gällande polisanmälan. Kvinnan har anmält mig för att jag ska sluta höra av mig. Jag har slutat höra av mig och hon ör nöjd. Åklagaren däremot vill driva det här och ge mig en dom. Hon som anmälde mig vill dock inte att jag blir dömd. Tycker inte ni att det är ett konstigt sätt att resonera eftersom det enda kvinnan ville var att jag skulle sluta höra av mig?
Många säger väl klart emot med tramsargument om att man ska "lära sig" eller få sitt straff. Vad ni glömmer är att kvinnan inte vill straffa mig, och är hon nöjd, varför ska åklagaren göra det värre?
Kvinnan har polisanmält dig och de faktiska omständigheterna stödjer anmälan.
Det är klart att åklagare då går vidare, faktum är att åklagaren enligt lag måste gå vidare.
I Sverige råder det åtalsplikt för åklagare för alla brott som går under allmänt åtal.
Ofredande är ett brott som går under allmänt åtal men som samtidigt är ett sk angivelsebrott.
Det innebär att ofredande måste anmälas av målsägande för att åklagare skall få åtala om inte brottet skett på allmän plats.
Men och det här är viktigt, eftersom ofredande går under allmänt åtal så gäller åtalsplikten efter det att anmälan skett.
Det innebär alltså att oavsett om målsägande nu ångrar sig eller om hon inte vill få dig dömd eller vad det nu kan vara så måste åklagaren enligt lag gå vidare om åklagaren anser sig ha bevis för att kunna få en fällande dom.
Orsaken till att det förhåller sig som så att det råder åtalsplikt är för att brottsoffer inte skall kunna bli skrämda till att ta tillbaks en anmälan.
Kort fråga också, hur vet du att kvinnan inte vill få dig dömd? Har du fortsatt kontakten med henne efter polisanmälan?