2015-05-19, 20:10
  #64093
Medlem
eldoradokaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av oxxpytt
Tack!

Kan man alltså säga att den vedertagna "regeln" är att derivera t till dt/dx, för att sedan multiplicera upp dx till VL, om det i sammanhanget leder till att en term i VL kan "bytas" ut mot dt?

Huruvida man tar dt/dx eller dx/dt spelar generellt sett ingen roll och det beror på vilket variabelbyte man gör. Enklare variabelbyten går ju i regel ut på att om man har något bökigt uttryck på formen f(x) någonstans i integralen sätter man t = f(x). I sådana fall blir det kanske mest naturligt att ta dt/dx.
Citera
2015-05-19, 20:13
  #64094
Medlem
oxxpytts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av eldoradokaffe
Huruvida man tar dt/dx eller dx/dt spelar generellt sett ingen roll och det beror på vilket variabelbyte man gör. Enklare variabelbyten går ju i regel ut på att om man har något bökigt uttryck på formen f(x) någonstans i integralen sätter man t = f(x). I sådana fall blir det kanske mest naturligt att ta dt/dx.


Precis! Återigen, tack
Citera
2015-05-19, 22:26
  #64095
Medlem
Håller på med den här uppgiften: http://puu.sh/hSYLK/24da79305d.png. Då maclaurinutvecklade jag och multiplicerade ihop paranteserna vilket gav mig:

lim x->oändligheten ( (2x^2 - 2 + O(8/x^2) + 2x - 4/2x + O(8/x^3) + 1/x^2 + O(4/x^4) + O(2/x) + O(2/x^3) + O(8/x^5)) - p(x) ) = 0

Men vad gör jag sen för att förenkla? För alla x termer i nämnarna går mot 0 då x->oändligheten. Ju högre exponent, desto snabbare växer den mot 0.
Citera
2015-05-19, 22:45
  #64096
Medlem
preben12s avatar
X är ett metriskt rum med metrik d och A⊂X är icke-tom och kompakt. Definerar avståndet från en punkt x∈X till mängden A som f(x) = d(x,A)= inf{d(x,a)|a∈A}. Detta är en kontinuerlig funktion, men hur visar jag det enklast? Försökt med δ,ε-definition för kontiniutet men får inte ihop det alls.
Citera
2015-05-19, 23:06
  #64097
Medlem
ett kadavers avatar
Hej! Håller på med ett fysikproblem men det är matematiken som inte stämmer. Månens rotation kring jorden. Utifrån känd radie (r), känd gravitationskonstant (G) och känd omloppstid (T) ska jag räkna ut jordens mass (M)

Har tänkt så här:
v = (2pi*r)/T eftersom (r) och (T) är kända får jag fram ett värde på (v)
(mv^2)/r = (GMm)/r^2 => v^2 = GM/r => M = rv^2/G

Problemet är att jag får M = 5,7 * 10^27 kg. Kontrollerar jag mot wikipedia ska jordens massa vara ca. 5,9 * 10^24 kg. Om det är 5,7 eller 5,9 kan jag skita i men 10^24 är ju bra mycket mindre än vad jag fick fram...

Nån som kan se var jag misslyckas?

EDIT: Räckte tydligen med att skriva ned det i tråden för att jag skulle klura ut det!
__________________
Senast redigerad av ett kadaver 2015-05-19 kl. 23:08.
Citera
2015-05-19, 23:07
  #64098
Medlem
preben12s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av preben12
X är ett metriskt rum med metrik d och A⊂X är icke-tom och kompakt. Definerar avståndet från en punkt x∈X till mängden A som f(x) = d(x,A)= inf{d(x,a)|a∈A}. Detta är en kontinuerlig funktion, men hur visar jag det enklast? Försökt med δ,ε-definition för kontiniutet men får inte ihop det alls.

Efter lite googling så hittade jag lite matnyttigt, är detta ett okej bevis?
Def kont:
∀ε>0 ∃ δ>0 : d(x,y)<δ ⇒|d(x,A) - d(y,A)|<ε
Tag ε>0 och välj δ<ε

För x,y ∈ X och a∈ A

Från triangelolikheten följer att

d(x,a)≤ d(x,y) + d(y,a)

så d(x,A) ≤ d(x,y) + d(y,a) (ty d(x,A) är inf).

Då följer att d(y,a) ≥ d(x,A) - d(x,y)

så att d(y,A) ≥ d(x,A) - d(x,y) ( ty d(y,A) är inf).

d(x,A) - d(y,A) ≤ d(x,y)<δ<ε om d(x,y)<δ

Alltså är d(x,A) kontinuerlig.
__________________
Senast redigerad av preben12 2015-05-19 kl. 23:10.
Citera
2015-05-19, 23:40
  #64099
Medlem
eldoradokaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av preben12
X är ett metriskt rum med metrik d och A⊂X är icke-tom och kompakt. Definerar avståndet från en punkt x∈X till mängden A som f(x) = d(x,A)= inf{d(x,a)|a∈A}. Detta är en kontinuerlig funktion, men hur visar jag det enklast? Försökt med δ,ε-definition för kontiniutet men får inte ihop det alls.

X är ett metriskt rum med metriken d, alltså är d en kontinuerlig funktion. För att visa att även f(x) är en kontinuerlig funktion, notera att A är en kompakt mängd. Eftersom A är kompakt gäller det för varje x ∈ X finns (minst) ett a ∈ A s.a. d(x,a) = inf{d(x,a) | a ∈ A}. Låt nu xᵢ vara en följd i X som uppfyller

xᵢ → x, i → ∞

Låt för varje x ∈ X nu a ∈ A vara punkten som uppfyller

d(x,a) = inf{d(x,a) | a ∈ A}

och på samma vis för varje xᵢ i följden, aᵢ vara punkten som uppfyller

d(xᵢ,aᵢ) = inf{d(xᵢ,aᵢ) | aᵢ ∈ A}

Studera nu differensen

f(xᵢ) - f(x) = d(xᵢ,A) - d(x,A) = / aᵢ resp. a är infimum och tillhör A / = d(xᵢ,aᵢ) - d(x,a) = / triangelolikheten för metriken d för d(xᵢ,aᵢ) / = d(xᵢ,a) + d(a,aᵢ) - d(x,a) = d(xᵢ,a) - d(x,a) + d(a,aᵢ) ≤ |d(xᵢ,a) - d(x,a)| + d(a,aᵢ) ≤ / omvända triangelolikheten / ≤ d(xᵢ,x) + d(a,aᵢ) → 0, i → ∞

ty d är en metrik och därför kontinuerlig.
__________________
Senast redigerad av eldoradokaffe 2015-05-20 kl. 00:07.
Citera
2015-05-20, 00:06
  #64100
Medlem
eldoradokaffes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av preben12
Efter lite googling så hittade jag lite matnyttigt, är detta ett okej bevis?
Def kont:
∀ε>0 ∃ δ>0 : d(x,y)<δ ⇒|d(x,A) - d(y,A)|<ε
Tag ε>0 och välj δ<ε

För x,y ∈ X och a∈ A

Från triangelolikheten följer att

d(x,a)≤ d(x,y) + d(y,a)

så d(x,A) ≤ d(x,y) + d(y,a) (ty d(x,A) är inf).

Då följer att d(y,a) ≥ d(x,A) - d(x,y)

så att d(y,A) ≥ d(x,A) - d(x,y) ( ty d(y,A) är inf).

d(x,A) - d(y,A) ≤ d(x,y)<δ<ε om d(x,y)<δ

Alltså är d(x,A) kontinuerlig.

Tänk på att det blir olika a ∈ A för olika x,y ∈ X. Det förefaller dock mig som att ditt resonemang förutsätter att det blir samma a.
Citera
2015-05-20, 00:31
  #64101
Medlem
katekes1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av oxxpytt
Läser på Chalmers, så vi har en bok skriven av en chalmersprofessor "Matematik för tekniskt basår" heter den Skriven av Håkan Blomqvist!


OT: Läser du själv basår?

Nej tyvärr, skulle gärna vilja dock
Citera
2015-05-20, 02:11
  #64102
Medlem
Vad är en kontinuerlig funktion för de reella talen? Om vi har en graf som sammanhängande förutom i punkten x1 där det sker ett hopp, är grafen fortfarande kontinuerlig om man sätter x≠x1 så att det inte tillhör definitionsmängden? Och kan man göra så oändligt många gånger i grafen och överallt i den och den fortfarande anses som kontinuerlig?
Citera
2015-05-20, 03:46
  #64103
Medlem
katekes1s avatar
Kan någon hjälpa med med följande fråga?

För funktionen f gäller att:

f(x+2) = 2*f(x)

Samt

f(0)=4

Beräkna f(3)

Vet ej hur man ens ska börja!
Citera
2015-05-20, 05:20
  #64104
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av katekes1
Kan någon hjälpa med med följande fråga?

För funktionen f gäller att:

f(x+2) = 2*f(x)

Samt

f(0)=4

Beräkna f(3)

Vet ej hur man ens ska börja!
Vet du något mer om funktionen f? Som frågan är nu finns det flera olika svar. En lösning till din funktionsekvation är f(x) = 4*2^(x/2). En annan är f(x) = 4*x^(x/2) då x är ett jämnt heltal och annars 0.

Den första ger f(3) = 4*2^1.5 och den andra ger f(3) = 0.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in