Fractional reserve banking – så fungerar det

Jag skrev det ovan. Reservkravet var ett sätt att minska risken för bankruns.

Ser du det inträffa?
Vad skulle förmå folk i Sverige att unisont ställa sig vid bankomaterna och ta ut över 2000 000 000 000 SEK. Och hur länge skulle det ta?

Japp. Inga kontanter skapas. Och jag tror väl inte att någon säger att det skulle skapas kontanter heller.

Det är som jag skriver där. Accepterar man att fordringar på bankinstitut är betalmedel då har det skapas betalmedel.
Vi har då två former av betalmedel. Kontanter och fordringar på bankinstitut.
Du använder termen pengar och jag använder termen betalmedel.

När Olle2 gjorde en deposit av 900 så fick han en fordran på min bank på 900.
Denna fordran fanns inte tidigare. Den är skapad.

Om Olle 2 sedan köper en cykel av Olle1 för 900 och går till mig och begär en överföring till Olle1's konto av sin fordran på 900, så blir det väldigt tydligt att dessa 900 är betalmedel.


Det är ingen principiell skillnad. Det är samma mekanismer i farten.
Exempel.
Pelle1 går till min bank och lånar 1000 SEK i kontanter.
Pelle1 går senare till min bank och gör en deposit av sagda 1000 SEK i kontanter.
Nu har Pelle1 dels en skuld på 1000 SEK och dels en fordran på 1000 SEK. Pelle1 och min bank befinner oss nu i exakt samma situation som om vi hade skippat skickandet av kontanter över disken.


Se exemplet ovan. Olle2 skapade 900. Dessa 900 fanns inte tidigare.
I strikt mening skapar den som gör en insättning pengar (i formen fordringar på bankinstitut).

Man kan uttrycka det mer strikt: Endast en bank kan ge ut fordringar på sig själv.
Den rymmer allt som har med pengaskapande att göra.

Riksbanken kan ge ut fordringar på sig själv. Dvs kontanter.
Nordbanken kan ge ut fordringar på sig själv (genom att acceptera en deposit).
Handelsbanken kan ge ut fordringar på sig själv (genom att acceptera en deposit).

Genom att bankerna accepterar Riksbanken som clearinginstitut och att växelkursen mellan fordringarna på bankerna och fordringar på Riksbankens är 1, så blir växelkursen mellan fordringarna på de olika bankerna också 1.

Därmed har vi ett fungerande betalsystem där vi inte behöver bry oss om växelkurser mellan olika banker.

Tack för att du svarar på mina frågor Gromph.
Jag vill dock be dig läsa mina frågor lite noggrannare innan du svarar.

#1 K: Kan pengarna cirkulera för många steg hamnar pengarna allt för långt från den första utlånaren i fordringskedjan (löpa amok), vilket i sin tur skulle ökar risken att insättaren inte får tillbaka sina pengar.
#2 G: Nej, eftersom vårt betalmedel består av likvärdiga enheter spelar det ingen roll hur de cirkulerar.
#3 K: Om det inte spelar någon roll hur de cirkulerar, varför får i så fall banken inte låna ut 100% av spararens insatta kapital?

Det ser ut som att cirkeln är sluten, du menar att pengarna inte får cirkulera för många steg genom att banken lånar ut 100% på grund av reservkravet eftersom det är ett sätt att minska risken för bankruns. (det första jag skrev ovan #1)
Det är uppenbart att vi talar om samma sak eftersom du sist talar om reservkravet.
Det jag undrade var hur du menade att det inte spelar någon roll hur de cirkulerar i systemet av inlåning och utlåning avseende hur stor del banken får låna ut i förhållande till insättningar.

Här verkar det lite mer uppenbart att du inte läste min fråga så noga. I min fråga skrev jag inte att alla unisont tar ut allt samtidigt, utan endast en sparare.
Min fråga avsåg ett enda exempel på en person som tar ut sina insatta fordringar under förutsättningen att banken lånar ut 100% av insatt kapital i obegränsat många steg på det sätt det innebär om det skulle vara som du skriver att det inte spelar någon roll hur pengar cirkulerar i det diskuterade systemet av insättningar/utlåningar i bank.
Det första jag skrev i mitt första inlägg i tråden var tre exempel där det påstås att kontanter skapas med denna metod.
Jag har utöver det i mina direkta svar till dig hänvisat 2 gånger till en film där det påstås att denna metod skapar pengar.
Om det är oklart vad min huvudfråga baseras på är det inte förvånande att diskussionen blir lite spretig.

Eftersom jag får intrycket att du missat det upprepar jag länkarna igen:

Första inlägget i denna tråd:
(FB) Fractional reserve banking – så fungerar det.

http://en.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking (första tabellen under "Money Creation")

http://www.peakprosperity.com/video/223/playlist/153/chapter-7-money-creation

Och en lite mer detaljerad version av filmen ovan: https://www.youtube.com/watch?v=LyJj5La8tWA

Här är det bra att du är tydlig med att vi har två former av betalmedel, kontanter och fordringar på bankinstitut.
Det är då enklare att förstå att förutsättningen att Olle2 kan göra en deposit av 900 så krävs att han tillhandahåller betalmedel (kontanter) motsvarande 900.
När Olle2 gör en deposit, är det betalmedel som redan fanns, och samma betalmedel som byter form från kontanter till att bokföras som en fordring på banken.
Banken har 900 i kontanter, en skuld till Olle2 som är bokförd som att Olle2 har en fordran. Skulden avser de 900 som redan fanns från början.
Menar du att när ett betalmedel byter form eller bokförs, så skapas nya pengar?

Att fordran kan användas som ett betalmedel är tydligt, något annat har jag aldrig påstått.
Jag tolkar ditt svar som att användning av fordran på en bank är det enklaste fallet, att man använder dem som pengar (betalmedel) bokförda i elektronisk form.
Visst är det så. Frågan är om pengar skapas eller inte i denna process. Summan av tillgångar och skulder är noll, både för banken och för Olle2. Eftersom du använder begreppet kontanter i ditt exempel, är det pengar som fanns från början och som finns kvar i samma mängd.
Har du någon källa?
De källor till beskrivningar jag tillhandahållit ovan nämner ingenting om att det är insättaren som skapar pengar, jag måste missat något så jag är intresserad.

Har jag inte läst de noggrant då. Jag har svarat, och så säger du att du inte riktigt förstår. Då säger du att jag kan behöva omformulera mig eller beskriva ytterligare information.
Jag förutsätter att du läst och kommer ihåg det jag har skrivit i tidigare inlägg.

Nu börjar du påstå vad jag menar. Vilket i detta fall inte stämmer.
Har inte jag tvärtom sagt att pengar hos allmänheten får cirkulera precis hur mycket som helst.

Eftersom jag har förklarat ganska noggrant (enligt mitt förmenande iaf), så hjälper det nog inte att jag upprepar mig. Du skulle behöva förklara vad du ser för problem.
1) vad skulle hindra godtycklig cirkulation för "pengar" hos allmänheten.
2) vad ser du för koppling mellan bankernas reserver och cirkulation hos allmänheten.

Eftersom du berört detta minst två ggr så verkar du se en koppling där.

Ok. Sverige har inget reservkrav. Alternativt kan man säga att det är 0%.
Dock ligger bankerna med ganska omfattande kassor iaf. Och även kontanter. De behöver ha kontanter för att fylla bankomaterna.
Nordea t ex lär ha ca 2 mdr i kontanter. Låt oss säga att jag ställer mig vid en bankomat och tar ut 1 MSEK. (Det lär ta några veckor). Då har Nordea bara tappat ca en promille av sitt kontantlager.

En fordringsägare är inget problem. Inte många heller. Iom att vi nu är hänvisade till bankomater där det finns begränsningar i hur mycket man får ta ut per vecka så är det snudd på omöjligt att skapa en bankrun där folk tar ut kontanter.

Ovan använder du cirkulerar på ett mystiskt sätt. Är det möjligen så att du avser något annat med cirkulerar än transaktioner?

Du måste klara att uttrycka det du vill veta. Om du inte klarar det så får du svar därefter.
Du har fått grundläggande svar. Trots det repeterar du frågor som finns besvarade. Och det kan bero på två saker. Dels kan du sakna den begreppsvärld jag använder och betydelse går förlorad. Dels kan det vara så att du har vissa bestämda uppfattningar, och tar inte emot information som inte överensstämmer med dessa.

Om du har en ärlig vilja till förståelse så är det nog enklast om du frågar på de detaljer som du inte är helt överens om.

Jag missar ingenting. Men jag diskuterar inte med en video.

Du har ställt frågor, och jag har besvarat dessa. Om du anser att mina svar skiljer sig på någon väsentlig punkt mot vad du hört på annat håll så har du några alternativ.
1) du försöker med min hjälp avgöra.
2) du klarar inte av att avgöra och är därmed hänvisad till blind tro.

Om du väljer 2) och har en blind tro på en video, då får du låta bli och komma till mig och klaga. Då har du valt ett liv som religiös, och får gilla det.

Jag ber dig uppmärksamma att följer du det schema med ut och inlåningar som du refererat till i din fråga så ökar totala mängden betalmedel. Och ökningarna är i formen fordringar på bankinstitut.

Det är en bra fråga. Jag repeterar det jag skrev nyss i en annan tråd:

1) Jag går in på Nordea, och får låna 500 SEK som betalas ut i kontanter. (Nordea tar från sin kassa).
2) Jag går till Nordea och gör en insättning av dessa 500 SEK i kontanter. (Nordea lägger tillbaka de i sin kassa).

Nu har jag en skuld till Nordea på 500, och en fordran på Nordea på 500. (Och Nordeas kassa är i samma tillstånd som när jag gick in dit).

Men dessa 500 SEK som jag har en fordran på Nordea på visar det sig att andra accepterar som betalmedel. Dessa 500 fanns inte tidigare. Betalmedel har skapas.
Vem skapade dessa?
Var det Nordea eller jag?
Här har mängden kontanter inte ändrats. Och de befinner sig dessutom på exakt samma ställe vid start som slut.
Men det finns 500 SEK mer betalmedel i samhället.
I vilket steg skapades dessa 500 ovan. Och av vem.
När du har svarat på de två frågorna så har du också svar på flera, om inte alla, dina funderingar.


* Lite oklart vad du menar med enklaste fallet. Vilka andra fall ser du?
* Formen är ovidkommande.

Visst har det skapats betalmedel här. Mängden kontanter är exakt desamma och befinner sin i bankens kassa. Men Pelle 1 har nu 1000 kr i betalmedel som inte fanns i samhället tidigare. Penningmängden har ökat.

(Balansräkningarna måste stämma hela tiden. Om du säljer en guldtacka till Riksbanken och Riksbanken betalar dig med nytryckta sedlar, så stämmer också balansräkningarna. Summan av tillgångar och skulder är fortfarande lika för er båda).

Du frågar efter källa, men detta är inte en fråga för källor utan om logiska konsekvenser av överenskommelser.

Du bör nu kunna acceptera att penningnämnden har ökat med 1000 SEK iom Pelle1's transaktioner. Men i vilket steg skapades dessa 1000 SEK?
Och vem skapade de 1000 SEK?

När du diskuterar med idioter som mig kan det vara bra att visualisera ditt exempel:

Banken ----- Olle

1: 500kr ----- Cykel

2: Pantbrev på cykel ----- (Cykel)+500kr

3: Pantbrev+(500kr) ------ (Cykel)+konto i banken 500kr

Jag har tagit med pantbrev eftersom jag anser att någon säkerhet är förutsatt för att få ta lån. Inom parentes betyder pantat.
Siffrorna på Olles konto är en representation (en bokföring) av de 500kr som finns i banken i steg 3,
Bankens pantbrev representerar (är bokfört som) Olles cykel.

Cykeln är bokförd som pantbrev i banken som fordring på Olle
Olles insatta 500kr är bokfört som Olles fordring på banken
Både panbrevet och kontoinnehavet kan användas som betalmedel.

Jag är beredd att acceptera att mängden pengar i form av betalmedel har ökats.

I en annan tråd svarade du så här på ett påstående:

K: Det svåraste i sammanhanget tycks vara att förstå det enklaste: att banker i allmänhet inte lånar ut pengar de har, utan skapar dem ur tomma intet vid utlåningstillfället.

G: Nu uttrycker du det som att du anser att du förstår just det. Om det är så kan du få beskriva i detalj hur det går till när banken skapar pengar. Jag kommer att ha en del frågor på den detaljerade beskrivningen.

Av ditt svar får jag intrycket att du menar att banken inte skapar pengar.
Du skrev tidigare i denna tråd att "Pengar i bemärkelsen betalmedel skapas idag när en låntagare tar ett lån i ett bankinstitut."

Så en kort fråga: Skapas betalmedel i form av pengar i ditt exempel, eller skapas inte pengar?

Kan bara gissa här: Var det banken som skapade 1000 SEK när de bokförde lånet?
Vad är ditt eget svar?

Och en lite längre fråga:
Om det är så att banken skapar pengar utgående från att de har pengar från början, eller om de skapar pengar utan att några pengar från början,
är då resultatet detsamma och har det i så fall någon betydelse vilken intern procedur de använder vid skapandet av pengar?

Du klipper min gräsmatta och vill ha 50 kr betalning. Jag ger dig en papperslapp där det står: Detta är en fordran på jnilsson á 50 kr.

Jag har därmed lyckats med det som bara en bank kunde klara av.

Eftersom jag är en betrodd person i hela byn så accepterar du betalningen. Du använder sedan fordringen för att betala bagaren för två limpor. Bagaren köper sedan mina bandygrillor på Blocket och betalar med fordringen, som jag river och slänger.

Svårigheten att förstå ett privat kreditväsende är tydligen oövervinneliga. Därför kommer tråden aldrig dö.

Kontext när jag skrev det var allmänt accepterat betalmedel (och troligen också Sverige).

Annars är ditt exempel något som jag också använder när det är rent principiella diskussioner. Så jag har inget problem med det i det principiella fallet. Men en fordran på jnilsson fungerar inte som betalmedel för att betala elräkningen. Det gör däremot fordringar på bankinstitut. (Och fordringar på Riksbanken i form av kontanter).

Jag tror inte att du är en idiot. Däremot tror jag att du läst för mycket på konspiratoriska websidor och lite bestämt dig för att banker skapar pengar, och vill nu ha det bekräftat. Men där är jag lite osamarbetsvillig.

Nu blir jag dock lite osäker på vilket fall med Olle du hänvisar till. Är det nytt kanske?

1. Olle har en cykel. Banken har 500 i kassan.

2. Olle lånar 500 av Banken. Olle får 500 i kontanter. Banken får en pant i Olles cykel värd 500. (Det blir lite av en pantbank det här). Balansräkningarna är ok för båda parter här. Inga "pengar" har skapas. Olle har tagit över de 500 som banken förfogade över i sin kassa. (Om någon menar att det skapats pengar här får denne berätta vilket allmänt accepterat betalmedel som nu finns men som inte fanns i 1).

3. Olle tar nu sina 500 och gör en deposit (insättning) i Banken. Balansräkningarna är också här ok för båda parter. Banken har fått tillbaka sina 500 i kassa och Olle har en fordran på Banken på 500.
Eftersom Olle kommer att använda sin fordran på Banken som betalmedel och det också accepteras i hans omgivning så har här skapats 500 som inte fanns tidigare. Tidigare fanns 500. Nu finns 500+500.
Skaparen kan inte vara någon annan än Olle. Det är i samma ögonblick som Olle gör en insättning som han skapar 500.
Dessa 500 kommer att finnas kvar som betalmedel ända tills Olle använder de och löser sitt lån, varvid vi är tillbaka i läge 1. Alternativt begär ut de som kontanter, varvid vi är tillbaka i läge 2.

Förhoppningsvis har detta besvarats ovan. Annars får du väl ställa en detaljfråga där du inte håller med.

Här förutsätter du i frågan att banken skapar pengar, och det är inget jag håller med om. I Sverige finns inget reservkrav. Så där finns inget som hindrar att låntagarna skapar oändligt med fordringar. Dock måste banken gå med på det och det gör den inte hur som helst.
Vidare finns i Sverige andra krav på banker. De måste har tillräcklig primärkapital för sin utlåningsvolym. Det gör att bankerna begränsar utlåningen.

Notera i ditt eget exempel ovan att man kan slå ihop steg 2 och 3. Dvs man skippar hanteringen av kontanter.
Dvs Olle går till banken. Får en skuld till Banken på 500 och Banken krediterar Olles avistakonto med 500. Detta i ett steg utan att flytta kontanter fram och tillbaka. Proceduren här kallas att Olle lånar. Och här skapas 500. En del menar nu att banken skapat 500. Men delar man upp detta i steg som jag gjort så är det uppenbart att den "skyldige" är Olle.

Då kan du ersätta bagaren med elverket i exemplet. Det är enbart en fråga om hur bra nätverk kreditgivaren har. Om du har en intention att avmystifiera bankverksamhet för konspiratonsteoretiker så är exemplet med privatpersonen som startar bankverksamhet mest pedagogiskt. Det är även så bankverksamhet uppstått i verkligheten.

När jnilsson skriver en lapp "Detta är en fordran på jnilsson á 50 kr" tolkar jag det som att det är jnilsson som skapar ett betalmedel (pengar), även om dess giltighet inte har samma geografiska omfattning som ett motsvarande nationellt kreditväsende.

Om exemplet med det privata kreditväsendet är något som ska förklara eller korrelera med dagens etablerade bankväsende antar jag att jnilsson skulle motsvara banken, och vem är det då som skapar pengarna?

Det finns ingen som helst principiell skillnad mellan mig och banken.

Liberalt samhälle: Privatpersoner och företag tillåts skapa sina egna betalmedel.
Auktoritärt samhälle: Staten har monopol på att skapa betalmedel. Privata aktörer som försöker skickas till Gulag eller motsvarigheter.

Det är av denna anledning som jag halvt skrattar ihjäl mig när liberaler skall avskaffa "fractional reserve banking". Man måste då förbjuda kreditväsendet som det sett ut sedan Mesopotamien 3000 f.Kr.

Nej, jag skrev förutsättningarna i ett tidigare inlägg.

I ett allmänt och mer principiellt resonemang så fungerar också reverser. Givet då att man litar på reversens äkthet och att den som är skyldig klarar och vill betala. De två sista villkoren är inte alltid uppfyllda. De kan antagligen ha varit uppfyllda någon gång på 1800-talet när alla kände alla i bygden och reversen var känd och gällde någon man kunde bedöma som trovärdig.

Var och en kan ju fundera över om ni i blev erbjuden en att köpa en revers på 10 KSEK för kompispris på 9'500 SEK av någon som talar Rinkebydialekt och den som fordran gällde bodde i Rinkeby.
Om ni tvekar och inte ser detta som 500 SEK i gratispengar, så förstår ni vad jag skrev ovan.