Fractional reserve banking – så fungerar det

Shit......man blir lika förbannad på sig själv varje gång att man inte har sparat det i urklipp. Kör själv med den här urklippshanteraren http://ditto-cp.sourceforge.net/ som sparar massor av urklipp, fast man får ju inte glömma av att göra urklippen förstås.



Tja jag vet faktiskt inte riktigt. Men om du skulle skriva en lapp att "den som har den här lappen i sin ägo kan när som helst kräva ut 5.000 kronor av donkey-business". Och sedan ett skuldbrev där din kompis lovar att betala 5.000 SEK till dig. Och om du sedan gör samma sak med massor av folk så har du ju skapat "krediter som används som pengar".

Det borde ju fungera förutsatt att alla litade på dig och att ingen av innehavarna av "donkey-business-sedlarna" kom till dig och ville ha sina "donkey-business-sedlar" utbetalda i SEK innan du fått in dessa av låntagarna.

Avräkningen sker i brutto. Banken måste alltså vid varje givet tillfälle ha de pengar som krävs annars går inte överföringen igenom. Att pengar sedan kan användas mer än en gång är väl knappast något konstigt? Om du köper en korv av mig för 50 spänn och jag köper en hamburgare av dig för 50 spänn så har vi med 50 kronor genomfört transaktioner på 100 kronor. Det är så pengar fungerar. Du kan ju inte vara emot att man kan använda pengar mer än en gång?

Javisst men bankerna har ju räntefri kredit under dagen hos Riksbanken och sedan så verkar det som om Riksbanken även tillhandahåller överlikviditet på 160 - 165 miljarder för att tranfereringarna skall fungera utan avbrott.

Ja mot säkerhet. Är det någon praktisk skillnad mot om de skulle låna upp pengarna av någon annan än Riksbanken eller vad är din poäng? Pengarna måste fram i vilket fall som helst.

Om vad som krävs av säkerheter för att få intradagskredit kan du se här: http://www.riksbank.se/pagefolders/36799/Bilaga_H4_Anvisningar_Sakerheter.pdf


Vad tänker du nu på lite mer specifikt?

Det var det som stod i den här artikeln http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

Det var under brinnande likviditetskris och inget som tillhör det normala.

Det är inte meningen att reserver skall användas under "det normala". Det är därför de är reserver. Det blir en väldigt stor praktiskt skillnad ifall det finns en "lender of last resort", i de tillfällen det inte finns någon möjlighet att låna från andra.

Vet inte riktigt vilka reserver det är du syftar till. Menar du att bankerna skulle använt sina använt reserver istället för att Riksbanken tillfälligt tillförde likviditet?

Ja, bankerna borde själva ha likviditetsreserver för att hantera svåra situationer.

Jo, det är väl en läxa de har lärt sig om man ser till t.ex. SHB som har byggt om en likviditetsreserv på hundratals miljarder.

Och det är väl en på sätt och vis legitim åsikt att om de inte har tillräckligt med likviditet så får de ta konsekvenserna av det. Men å andra sidan så kunde Riksbanken genom att agera så som de gjorde få igång marknaden igen så att de olika bankerna vågade lita på varandra, staten tjänade t.o.m. pengar på det och i jämförelse med det kaos som hade uppstått om man inte under denna korta period hade tillskjutit likviditet (mot säkerhet) så var det ett korrekt agerande från ett pragmatiskt synsätt. Jag förstår att man av ideologisk övertygelse kan ha åsikten att man borde ha låtit skiten haverera men tycker nog att det är lite väl dogmatiskt och cyniskt med tanke på vilka konsekvenser det hade fått.

Vi befinner oss trots allt i en betydligt bättre sits än om en eller två storbanker eventuellt hade gått under.

Mja, mitt problem är ju att egentligen litar inte bankerna på varandra, de litar på att staten kan rädda dem. På samma sätt litar ju även medelsvensson på att staten ska rädda deras besparingar, vilket leder till att det blir en väldigt dålig koppling mellan verkligt tillit och makten att allokera resurser.

Finanssektorns uppgift är ju att ta vara på folks resurser genom att allokera dem effktivt. Haverier tyder på att man har misslyckats med allkoeringen, villket borde innebära att man blir ifråntagen sina möjligheter att allokera kapital. Det är så en marknad måste fungera, annars kan felallokeringen bli hur stor som helst (till dess att det inte finns några resurser kvar).

Kapital är inte siffror på ett papper, utan det är verkliga maskiner, kompetenser, lokaler, råvaror etc. Dessa måste vara rätt utformade och vara på rätt plats vid rätt tillfälle för att ha något värde. Ifall det upptäcks att de måste "ommöbleras" får man en recession, därför att värdet helt enkelt visar sig vara lägre än man tidigare trott. Det enda staten gör med sina räddningsåtgärder är att dölja de faktum man måste ta itu med.

Skippa konspirationsteorierna och börja med Diamond-Dybvig istället

http://minneapolisfed.org/research/QR/QR2412.pdf

k = (c+1)/(r+c)

Richard Werner förutsätter att kontantkvoten c = 0. Det är inte realistiskt eftersom pengarna kommer att tas ut vid något tillfälle. Sedan är k = 1/r egentligen en förenkling av den geometriska serien 100 + (0,99*100) + (0,99*0,99*100) + (0,99*0,99*0,99*100) + ... 0,99. Första inlåningen är 100 pund, nästa inlåning 199 pund, 297 pund o.s.v.

Och några ord om "ur tomma intet"-snacket. Pengarna som banken skapar är bankpengar. Bankpengarna är säkrade av bankens tillgångar. Tillgångar kan vara allt från ädelmetaller till bostadslån. Banken skapar likviditet ur ilikvida tillgångar! Så hemskt!

Om pengarna verkligen varit "ur tomma intet" (utan täckning vill säga) hade deras köpkraft urholkats. Se det ur kvantitetsteorins perspektiv (P = M - Y), byggs det en bostad för 1 mkr kan banken också skapa pengar (lån) för 1 mkr utan inflation.

Det är ingen hemlighet att banker har fodringar på varandra. Tänk dig att bank A överför pengar till bank B och kunden tar ut pengarna i kontanter. Utbudet av kontanter är begränsat (Riksbankens beslut). Antalet inlåningar kommer inte öka mängden kontanter/centralbankspengar.

Subprimelån orsakade inte finanskrisen. Det var en vanlig bostadsbubbla likt den i Sverige och Japan på 80-talet. Priset på fastigheter steg, fler försökte haka på (köpa billigt sälja dyrt), vilket fortsatte driva priset uppåt.