Fractional reserve banking – så fungerar det

Man får bestämma sig för vem det är som slår in spiken.
Är det jag som slår in den, eller är det hammaren.

För egen del ser jag det som att jag slår in spiken och hammaren bara är ett medel för mig att slå in spiken. Och då blir det i analogi med detta jag som orsakar att de två skulderna skapas.

Mer konkret:

a) säg att jag går till banken och vill låna 10 KSEK.
b) säg att banken går med på detta.
c) då skapas två fordringar. Eller skulder om man så vill.
d) Dels skapas en fordran på mig från banken. Jag blir skyldig banken 10 KSEK. Det är en skuld som skapas.
e) Dels skapas en fordran på banken från mig. Banken blir skyldig mig 10 KSEK. Det är den andra skulden som skapas.
f) Så jag har nu en skuld på 10 KSEK till banken och samtidigt en fordran på banken på 10 KSEK. Min balansräkning stämmer.
g) Banken har nu en skuld till mig på 10 KSEK och samtidigt en fordran på mig på 10 KSEK. Bankens balansräkning stämmer.

h) min fordran på banken dyker upp som 10 KSEK mer på mitt lönekonto. (Bankkonton visar bankens skuld till kontoinnehavaren).
i) vår fordringar på bankinstitut som är avista, dvs utan uppsägningstid, brukar kallas "pengar på banken".

Så nu kan var och en själva avgöra vem dom tycker skuldsatte banken. Dvs skapade "pengarna". Var det jag som genom mina handlingar skuldsatta banken. Eller var det banken som satte sig själv i skuld till mig. Det är fritt fram att tycka.

------------------------------------------
Vill man nu omvandla sin avista fordran på banken till kontanter. (Där kontanter är fordringar på Riksbanken). Då går man till en bankmat och tar ut dessa 10 KSEK.
Det som då händer (lite förenklat) är att banken "köper" kontanter av Riksbanken genom att minska sin fordran på Riksbanken motsvarande mycket.
När en bank lämnar in kontanter till Riksbanken så ökar Riksbankens skuld till banken, och vise versa.

Riksbanken har hela tiden skulder till bankerna. Dessa skulder använder bankerna för att reglera sina mellanhavanden med varandra.

Skapandet av ett banklån är en överenskommelse, där bägge parter blir skyldiga den andre parten något. Varför krångla till det med en massa filosoferande om vem det är som "skuldsatte" vem?

Räntebetalningar mellan parterna kommer dock bara ske i en riktning - logik säger att riktningen är TILL den som anses vara ägaren av det nyskapade betalmedlet.

Alltså, genom överenskommelsen skapades pengar som tillhör banken (banken skapade dem), och banken lånar sedan ut dem till kostnad av ränta. Sluta förvilla!

Min bild av det är såhär, rätta mig om det inte stämmer.

A lånar av pengar av banken och pantsätter huset. Bankens tillgångar ökar (huset) och banken kan därför låna ut mer pengar. Detta betyder att A har mer pengar än vad han brukar ha och kan spendera mer än vad han brukar kunna.

A innan 100 000
A efter: 110 000
- butik B innan inkomst från A: 100 000
Efter: 110 000
- detta gör att butik B har mer tillgångar och kan sätta in dessa på banken eller låna mer. Butik B kan spendera mer med de nya pengarn- bidrar till mer inkomster etc.- skapar inflation till slut.

Bankens tillgångar är utlåning, och skulder inlåning. Dessa måste vara jämna, men banken kan sälja vidare tillgångarna till ex. Centralbanken. Då kan de öka utlåningen, så att den blir på sätt och vis mer än inlåningen. Då har centralbanken utökat tillgångarna och kan sälja dessa vidare, eller utöka skulden för att finansiera dessa köp.

2008 krisen tappade husen i värde dvs. Bankernas tillgångar. För att rädda bankerna köpte centralbankerna rätten till hus från bankerna. Deras tillgångar ökade, vilket gjorde att de behövde finansiera detta med högre inlåning. USA lånade från China.

Detta betyder ju att, om vi delar in världen i de rika (utlånarna) och de fattiga (lånarna). Kommer successivt likviditet flyttas från de fattiga till de rika- vilket utökar balansräkningen på skuld sidan- därav möjlighet att öka på intäktsidan. Samtidigt blir de rika rikare och de fattiga fattiga, vilket inte borde vara bra för ekonomin. Är detta verkligen en hållbar modell att förlita världsekonomin på? Borde man inte endast låna ut, till aktiviteter som innebär ökad inkomst pga nödvändiga investeringar till de som lånar (vilket iuf stämmer om huset ökar i värde och belåning till aktier, men inte till exempel konsumtionsprodukter som alltid minskar i värde) ?

Lägger en liten busig bump här så folk kan uppmärksamma och utbilda sig litet.

Det gör vi, vi kör det ett varv till. Vikten av detta kan inte nog understrykas. Folk måste begripa det här för att förstå hela bilden. Här förklaras det närmare hur bankerna bedriver ocker som vilken vanlig medborgare som helst skulle åka i fängelse för.

Banker skapar pengar ur ingenting när de skriver ut nya lån som de sedan kräver ränta på.

https://youtu.be/7YEma8-0lkw

Vi drar det ännu ett varv då.


Do not audit the fed, Abolish it. -Edward Griffin

Edward Griffin:

"When I did my research on this topic I came to the conclusion that the Federal Reserve system does not need to be audited, it needs to be abolished. The reason I say that is because if they audit the Federal Reserve system they would find out that it is doing exactly what it's supposed to do.. It's all out in the open... It's one of the greatest scams of all history. Out on the surface.."

7 reasons to abolish the FED:

-It is incapable of accomplishing its stated objectives
-It is a cartel operating against the public interests
-It is the supreme instrument of usury
-It generates our most unfair tax
-It encourages war
-It destabilizes the economy
-It is an instrument of totalitarian control

https://rumble.com/v2d0ywq-do-not-au...d-griffin.html