Citat:
Ursprungligen postat av
sjalvebastedrang
...En fråga som upptar allt mer av min tid är: Vid vilken andel etniska svenskar i Sverige börjar staten Sverige att avsvenskas på allvar i snabb takt? Med det menar jag när svenskheten slutar existera implicit i all typ av förvaltning, lagstiftning, public service, o.s.v. Någon kanske invänder att "men där är vi ju redan!". Ja, det är väl delvis sant. Men jag menar när den processen blir snabb, aggressiv och drivs på ett helt annat sätt än idag. För idag är det svenskar som driver denna process. Men när det etniskt svenska blivit en minoritet, så kommer ogina, revanschsugna utlänningar med mindervärdeskomplex att hålla i taktpinnen.
Det djävulska är att ingen utländsk minoritet kommer att tillräckligt dominant för att aspirera på att ersätta det svenska. Istället kommer man endast kunna enas dessa utländska minoriteter tillsammans i en nedgöring av det svenska...
Det här temat kan så att säga vara Mörkrets hjärta i mediakriget om mångkulturen. Temat har helt klart potential att väcka oro och obehag. Det gläntar rent av till så pass obehagliga perspektiv att de flesta nog värjer sig för tanken (undantaget är kanske exministern
Jens Orback och deltagarna i den här tråden) och håller temat borta från diskussioner. Det kan vara en orsak till att det vänsterliberala åsiktsklustret driver tesen att alla är svenskar. Det är kanske frågan om ett psykologiskt flyktbeteende?
Vad sker när den etnokulturella och religiösa kartan förändras på så vis att flera starkt främmande folkgrupper plötsligt finns representerade inom en stats gränser och i sådan mängd att de framgångsrikt kan reproducera sig som självständiga etniska grupper över tid? Antagligen samma sak som brukar ske i alla sådana samhällen, nämligen att dessa etniska gruppers intressen förs vidare in i samhällslivet, näringslivet och statsapparaten där de bryts mot varandra. De flesta av samhällets arenor blir föremål för revirstrider när samhällets laddas med etnokulturella och religösa intressemotsättningar. Allianser bildas och olika grupper börjar manövrera för att säkra eller främja sin ställning i olika samhällssfärer.
Svensken kommer att tvingas manörera på en flerdimesionell spelplan där man kämpar om inflytande med och mot en rad andra etnokulturella och religösa grupper. Grupper som till skillnad från inte så få svenskar har en självklar medvetenhet om
sin särart och
sina gruppintressen. Som inte sätter sin etnicitet mellan citattecken. Livet i en multietnisk stat kräver en hel del och svensken kommer att tvingas följa en brant inlärningskurva för att klara sig i den miljön. En av de första lärdomarna kommer att vara att alla inte alls är lika och inte alls vill samma sak.
