Citat:
Ursprungligen postat av
NSO
Delar av detta trasproletariat fyller troligen också rollen som en reservoar av billig arbetskraft att exploatera- men den potentialen kan inte realiseras förrän den dag den vittrande av välfärdsstaten slutligen kollapsar. Samtidigt publiceras dessa gnälliga och bekymrade reportage- om det inte var det här de ville, varför drev de då politiken?
Därför att denna medelklass är full av konformism, sjukligt trygghetssökande, saknar intellektuell stadga, och är fullständigt besatt av en materialism som tränger undan allt själsligt djup. Det sistnämnda försöker den kompensera genom att använda en falsk humanitär retorik och vältra sig i sentimentalitet.
Ja, ovan är verkligen bra beskrivet. Men du kan se det materialistiskt. Det handlar om en lyxkonsumtion -- av känslor.
Det som definierat de senaste två decennierna, ekonomiskt sett, är väl följande:
1) En tro på evigt ökande låne/skuldbörda som finansiering av konsumtionen
2) Accepterandet av privatisering av vinsterna kombinerat med socialisering av förlusterna
Jag vill mena att detta går att perfekt applicera även på medelklassens inställning till massinvandringen om man bara ser den som en produkt att konsumera. "Man har råd" för man lånar eller någon annan betalar. Man begriper inte hur jävla lurad man är.
De flesta har inte alls någon bakomliggande utopisk/ondskefull tanke om låglöneproletariat att utnyttja. Däremot vill många knarka känslor, för man tror att det är någon annan som betalar, och ännu viktigare: man accepterar att ANDRA beter sig på detta vis. Det är en acceptabel livsstilsmarkör. Det man behöver komma åt här är att göra detta känsloknarkande skämmigt, lite som frossandet i tigerräkor förut var en exotisk lyxdetalj men nu är något man anses bör be om ursäkt för.