Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Back to basics...
Det mesta av detta har skrivits tidigare i tråden. Känner
ändå att det kan vara av värde att påminna om vad den här tråden
handlar om.

Jordens energibalans
Energiflödet till jorden kommer huvudsakligen från solen.
Ungefär 163 W/m2 når jorden. Denna strålning värmer upp
jorden och effekten som lämnar jorden ökar med temperaturen.
Temperaturen antar det värde då det är balans mellan inkommande
energiflöde och utgående energiflöde (1).

Växthuseffekten
Om det inte fanns någon växthuseffekt så skulle medeltemperaturen på
jorden vara ca -15°C. Jorden har en atmosfär som innehåller ämnen som
reflekterar strålning på väg ut från jorden tillbaka till jorden. Detta kallas
växthuseffekt och ämnena kallas växthusgaser. De viktigaste växthusgaserna
är vattenånga (66%), CO2 (23%), CH4 (7%) och O3 (4%). Procentsiffrorna
ger en uppfattning om gasens betydelse som växthusgas. Med atmosfärens
sammansättning som den var för 200 år sedan blir medeltemperaturen på
jorden ca 15°C, ca 30° varmare än utan växthuseffekt.

Vad händer när vi ökar växthuseffekten?
CO2-halten i atmosfären har ökat från 275 ppm till 400 ppm på 200 år (2).
Största delen av ökningen, från 315 till 400 ppm, har varit de senaste
50 åren. Med ökad CO2-halt i atmosfären ökar växthuseffekten. Temperaturen
på jorden ökar. Detta ökar också mängden vatten i atmosfären, vilket
också ökar växthuseffekten och temperaturen. Temperaturen stiger
långsamt, bl.a. därför att det går åt stora mängder energi för att värma
upp världshaven. Att se på energiinnehållet i haven är ett bra sätt att
se hur klimatet långsamt förändras (3). Det stora energiinnehållet i
havens vatten gör att haven utgör en effektiv broms, så att vi ser
effekterna av förstärkt växthuseffekt som en temperaturhöjning
långt efter förändringen av CO2-halten i atmosfären inträffat.

Vad är klimatkänslighet? (4)
Ökningen av jordens medeltemperatur när CO2-halten fördubblas kallas
klimatkänslighet. Denna brukar anges till 1,5 - 4,5°C. Siffrorna har tagits
fram med hjälp av klimatmodeller och med studier av faktiska förändringar
i det förgångna.

Varför är osäkerheten så stor?
Modellerna är ofullständiga. Mätresultaten är ofullständiga. Tolkningarna
av resultaten är inte entydiga. Med tiden ökar dock både kunskap och
mätresultat. Satelliter och bojar i haven har bidragit till att ge bättre
mätresultat.

Referenser
1. The Atmosphere’s Energy Budget
2. CO2-koncentration 1750-2000.
3. Energin i haven
4. klimatkänslighet

mvh/Bo

Vilket ju inte är fallet då det finns tiotusentals peer-reviewade och publicerade vetenskapliga artiklar som utgör ramverket för prognoserna.

Vad har de personerna för politisk hemvist då? Om du med säkerhet kan fastslå att det föreligger en politisk konspiration inom IPCC, hur vet du att den handfull forskare du väljer att lyssna på, inte har en agenda? Personligen säger jag att din konspiratoriska rappakalja är grundlöst dravel. Under IPCC's paraply finns det plats för alla politiska hemvister. Garanterat finns dina idoler också omnämnda i någon av rapporterna bland alla de tusentals forskare som står bakom den övergripande teorin.


Om någon kom till dig när du var 20 och sa att forskningen pekar på att du tar en stor risk med att röka, då du löper stor risk att dra på dig livshotande sjukdomar i senare delen av ditt liv, skulle du resonera på samma sätt då?

När en samlad vetenskap berättar att vi måste begränsa CO2-utsläpp, för att det i annat fall på sikt inte osannolikt kommer utgöra ett reellt hot mot de grundläggande betingelserna för vår fortsatta existens, så är det en god sak att dra i handbromsen. Jag tror inte vetenskapen är galen.

Du har antagligen inte missat att det finns en, i det närmaste total vetenskaplig enighet i att vår nuvarande förbränning av fossila bränslen, i kombination med markanvändning, kommer att leda oss in i en framtida situation förenad med risker. Varför tror du vetenskapen kommunicerar detta till oss? Är vetenskapsmän enligt dig de som grundlöst brukar ropa varg, år in och år ut?

Vill vi ha global uppvärmning?
Om den enda effekten av den pågående klimatförändringen
vore att det 2050 är 4°C varmare i Sverige, är det så dåligt?
Lite mindre snöskottning, bättre skördar i jordbruket (om det
inte blir för torrt) och mindre uppvärmningskostnader. Det
kan vi väl leva med? Nu bor ju huvuddelen av jordens befolkning
på betydligt varmare breddgrader än vi. Om torka, törst och
svält kommer att drabba många fler än i dag så är det ett
stort problem. Det vill vi förhindra.

Hur bromsar vi uppvärmningen?
Jag hittade en bra sammanställning över de viktigaste åtgärderna
som behövs för att bromsa den globala uppvärmningen (1):
1. Öka effektiviteten i användning av energi för uppvärmning och kylning.
2. Öka effektiviteten i användning av energi för transporter.
3. Öka användningen av förnyelsebara energikällor.
4. Sluta använda fossila bränslen för att producera el.
5. Bromsa avskogningen.
6. Utforska möjligheterna att utnyttja kärnenergi på ett säkert sätt.
7. Utforska och förbättra teknologin för batterier, solceller, enegi från alger, m.m.
8. Se till att förändringarna som behövs finansieras.

Union of Concerned Scientists har gjort den här sammanställningen.

Referenser:
1. Solutions to Global Warming.

mvh/Bo

Nä svaret heter kärnkraft, breeder och fusionsteknologi är framtidens melodi. Vindkraft och sånt trams borde läggas ner direkt

Äsch, skippa nukleärt som breeder, fusion och sånt crap. Gå rakt på perpetum mobile. Och världsfred, evigt liv och alla håller handen.

Breed?
Efter att tiotals miljarder dollar satsats på breed-teknik utan att någon
kommit i närheten av att skapa en kommersiellt fungerande breedreaktor
måste man ju, minst, ge utrymme för tveksamhet om tekniken någonsin
kommer att bli användbar.

Fusion?
Fusion som energikälla närmare än solen låter bra, men vi vet inte när eller
ens om vi någonsin kommer att behärska den teknologin.

Vindkraft?
Vindkraftens lönsamhet tycker jag är svår att genomskåda med tanke på
bl.a. subventioner. Även om osäkerheten i tillgång på vindkraft är stor
- kraftverken producerar ju bara när det blåser ganska mycket - så har
dom ändå en viktig roll att fylla ändå genom att dom sparar vatten i vatten-
kraftverkens magasin, när det blåser.
Svensk vattenkraft kan producera ca 142 terawattimmar/år, om det finns vatten.
Vattnet som finns räcker till ca 65 terawattimmar/år, beroende på nederbörd.

Politik?
Jag vill att politik i huvudsak ska baseras på kunskap och inte på vad
som kan vara helt orealistiska drömmar och fantasier.

mvh/Bo

Ja, eller hur! Och solinstrålningen struntar vi i... http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841

Men för tusan, det förstår ju vem som helst med en passande foliehatt att man inte kan länka till SMHI. De är ju med i hela konspirationen och deras data komprometterat av långfingriga trädkramare som vill ta oss tillbaka till stenåldern och införa en socialistisk världsregering.

När ämnet är global uppvärmning är det viktigt att skilja på
klimat och väder.
När solen skiner över hela Sverige under en vecka och det är
varmare än vanligt så är det en följd av vädret och inte klimatet.

Sidan som du länkar till beskriver det som kallas globalstrålning.

Definition av globalstrålning
"Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell
(mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs
alltså av summan av strålningen direkt från solen och den
diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga
solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och
partiklar eller reflekterats av moln."

De två viktigaste faktorerna som påverkar globalstrålningen
är solhöjden och molnigheten.

Alla uppgifter ovan är hämtade från sidan som du länkade till.

mvh/Bo

PS: Notera att diagrammet på sidan är skapat av mätvärden
från åtta mätstationer.

Poäng för skön ironi
Ok, så vi kan mao bortse från länkar till SMHI i tråden. Förlåt, men jag tror fler än jag behöver göra avbön för det... Men ändå, kan inte solinstrålningen ha en aningens aning av betydelse för uppvärmningen? Det är ju ändå solen som står för ca 100% av energiinflödet på planeten Tellus...

Torka, törst och svält strider mot det vi vet hände när det blev varmare förr. Svält och torka uppträdde när det blev kallare.
Mer vattenånga i atmosfären leder generellt till mindre torka. Mer torka beror på mindre vattenånga i atmosfären, vilket ger en negativ återkopplingseffekt och en klimatkänslighet under 1. Det går helt enkelt inte ihop med hypotesen om att klimatkänsligheten är hög.

Mer förnybar energi stavas mer biobränsle och kommer att leda till avskogning om man med skog menar naturlig skog med en biologisk mångfald och inte industriskog.
Man ska ha klart för sig att förnybar energi inte alltid är det samma som miljövänlig energi.

(Det ska heta förnybar, inte förnyelsebar enligt språkpolisen.)

Att länka till SMHI är ofta en utmärkt idé.
Det är alltid en bra att läsa igenom det man länkar
till, så att man refererar korrekt, oberoende om
man länkar till SMHI eller till annan plats.

mvh/Bo