Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Inne på min fjärde vecka nu med alkohol varje dag.

Abstinensen inkluderar bara svettningar och lite skakningar men det är det jävla suget som är förjävligt.

Har aldrig haft några problem att lägga av med droger tidigare efter ett långt race men nu har jag sådana problem med att sluta

Vad hittar man på istället för kröket?
Har enbart vänner som dricker för mycket så känner mig väldigt ensam i att nu tagit steget att försöka starta ett nytt nyktert liv.

Tränar gör jag och det är självklart skönt att få huvudet på andra tankar..

Men när jag är ensam hemma och sambon arbetar så kommer den onda djävulen i huvudet o skriker Antabus är inte bra för dig "tänk vad det hade varit gott med ett par öl nu"

Är visserligen inne på min 3e dag med antabusen just nu men det känns läskigt för framtiden vill inte bli ensam utan vänner och har även lite svårt att ta kontakt inget jag hade problem med innan jag började med alkoholen för ca 5 år sedan..

Livrädd för framtiden hur ska det gå.

Rök en holk och softa

Jag kände också så i början att man är ensam, looser å inget att göra. Släpper dock efter några veckor och nu vill jag påstå att jag träffar fler vänner nykter än vad jag gjorde packad förut.

Hmm.. när man läst om folk som har problem och sluta så känner man sig dum som inte lagt av än.

aja, dricker inte så mycket om dagen så tar det sen!

Var nykter i en vecka, sen ett återfall, nu inne på 10 helt nyktra dagar, endast en fylla på 17 dagar alltså. Psyket blir bättre för varje dag, iväg mot nytt jobb imorgon också, det går helt okej nu, länge sen jag kände mig så motiverad att hålla mig nykter stort tack till alla som motiverar och delar med sig här, det hjälper !

Känslan att till och med kunna skratta nykter och le, på riktigt, det var länge sen, är helt hypade efter ett rejält träningspass, vilken känsla, bara hoppas att det håller i sig

Bra kämpat! Dock så är det oftast när vi slutar kämpa som det fungerar.... Känner du fortfarande likadant för alkohol och droger som du skrev i ditt förra inlägg?

Ligger sömnlös, trött o skriver på luren så ber om ursäkt på förhand

Känner av den känslan som lurat mig så många gånger, just att jag nu är "frisk" och skulle kunna ta en sup med gott samvete, men vet med mig nu att det bara vore början på en nedgång igen. Så fort jag är ensam så tänker jag på hur underbart det vore med ett par glas, en holk, bens, eller varför inte mysa till det med lite Goa opioider, saknar insomningstabletterna, känns tomt som fan när jag är ensam, önskar jag kunde glömma bort hur skönt det är att knarka. Motivationen är iofs att jag har ett litet minne av hur bra jag mådde sist när jag var nykter i en hel månad, tänker då på hur grymt jag kommer må om jag håller up ännu längre.

Har insett att allt handlar om att vara nöjd med tillvaron och vara glad, just det får jag av allt skit som åker ner i käften, men det tär så mycket på de nyktra stunder att det inte är värt, mådde trots allt bättre när jag var nykter en period, kan inte säga mycket om hur det var innan jag provade något, började för ca 6 år sedan, och har ju utvecklats mycket som person, trots drogerna, men nu är jag mest less på att alltid balansera på gränsen till ett förödande missbruk , gett det så många chanser och misslyckats lila många gånger, det är fan lönlöst.

Det som skrämmer mig mest är hur psyket funkar, att jag inte vet om jag hittar på ursäkter, om alkoholen är så djävulsk att den lurar mig så, eller om jag skyller diverse problem på just alkoholen och drogerna, får liksom inte ihop tankarna, tänker för mycket hela tiden, låter luddigt, får liksom inte ihop vad som är felet med mig, brist på självkänsla, till följd av vad, är det så i grund och botten, eller har spriten fördärvat mig så mycket ?

När jag får höra att det antagligen är så så avfärdar jag de tankarna med att det inte är så illa som det verkar, eller att jag kanske brer på lite för mycket , förstår ni, nästan lite paranoida tankar typ, har svårt att ta in saker folk säger, speciellt positiva. Känner liksom alltid att det är något fel på mig, detta är väl en av alla grejer jag försökt dränka i sprit som förvärrats antar jag.

Fixade inte nya jobbet. Ramlat rejält på fyllan med det som ursäkt. Återkommer till denna tråd om jag nyktrar till igen. I kväll drar jag och en kompis med färjan Oslo-Frederikshavn.

Så nu ger du upp och åker på en suparesa?.... Jaja, hoppas att inte konsekvenserna blir allt för stora, för konsekvenser det blir det. Förutom att du redan har blivit av med jobbet då...


Ber om ursäkt för sent svar men har nästan bott på jobbet sista tiden känns det som...

Du är en kämpe och det vet du, dock en sårad och nästan fallen sådan. Säger det igen att det är ytterst sällan en alkoholist/beroende tar sig ur sitt beroende och missbruk på egen hand. Som du vet är det inte bara att sluta dricka och så löser sig allt, det är tvärtom då det RIKTIGT svåra börjar i mina ögon och det är att inte börja igen och att acklimatisera sig till ett nyktert leverne. Det går, det skriver jag under på, men det är en lång och bitvis brutalt jobbig resa.

Jag känner igen mig i mycket som du skriver med hjärnspöken ock skeva tankar, speciellt när vi är ensamma. Ensamheten är INTE alkoholist ens bästa vän. Jag hade aldrig klarat min "resa" på egen hand och olika former av terapi i all ära, läkare och psykologer, ensamheten försvinner inte ändå. Det finns ställen, som de flesta vet, där alkoholister/narkomaner träffas och bara utbyter erfarenheter, talar ut eller bara känner gemenskap. Där för första gången kände jag mig trygg och hemma, fan alla där var ju som jag. De var inte som läkarna som hade läst sig till det som de trodde sig veta så mycket om och ville ta CDT-prover eller skriva ut tabletter. Dessa människor hade levt som jag, om inte ännu värre, och hade haft samma tankar och känslor som jag. Idag behövde de inte flacka med blicken när de talade om hur det varit utan var grymt raka, ärliga och framförallt starka. Inte nog med det, de var nyktra också. Det dom hade ville jag också ha...

Speciellt i början kan det underlätta enormt att just träffa likasinnade och jag kan starkt rekommendera dig att prova bara. Jag vet att du inte kommer att må sämre iallafall så gå dit och titta, ta till dig det du vill och lämna resten.... Du är värd ett värdigt och bra liv, det är vi alla.

Lite oredigerat men skriver från luren då jag är på jobbet....Idag med. Men jag ska inte klaga. Idag kan jag gå till jobbet som planerat och behöver inte misshandla och förnedra mig med alkohol eller andra droger. Så har det inte alltid sett ut och det behöver jag påminna mig om.

Funderar starkt över ett aa-möte, jobbigaste just nu är att jag överlag mår bättre men får såna svackor ofta, psykologer/läkare säger att adhd gör sånt och förespråkar medicinering, men det slutar ju bara i tjackrace utan dess like. Hade aldrig klarat mig helt själv, utöver doktorerna så har jag en grym flickvän som stöttar och motiverar mig, och håller sig nykter med mig. 14 dagar idag, har satt som delmål att hålla mig helt nykter året ut, inkl nyårsafton. Varit några close-valls när alkohol serverats men som tur är haft folk som påmint mig när suget håller på att övervinna och jag tänkt "en gång skadar inte".

Som du säger är ensamheten det värsta, att lämnas ensam med tankarna, men nu känner jag att det finns hopp, även fast tanken att leva helt nykter är jobbig som fan.

Stor shout-out till dig, jag ser att du alltid är aktiv och alltid lika motiverande, positiv och stå-fast. Fortsätt med det du gör, du är uppskattad!