Citat:
Ursprungligen postat av
PCuri
Lägger mig i litet.
Två synpunkter:
1. Tingsrätten låtsades som att det enda som var bevisat var att provmaterialet innehöll mer än 10 mikrogram/gram tiopental. Men även om man går helt på försvarets linje och drar maximalt långtgående slutsatser av försvarsvittnet Olof Becks kritik mot svenska RMV så kvarstår det faktum att försvaret inte kritiserat finska RMV:s mätningar. Förnekar du detta? Det enda tingsrätten därför kunde använda sig av för att ifrågasätta finska RMV:s mätvärden var därför att det kunde vara fråga om något slags spädningsfel.
Och som vanligt så ljuger PCuri hellre än att säga sanningen.
I verkligheten så är det RMV:s bristande hantering som gör att det inte går att fastställa ett värde högre än över 10 mikrogram per gram blod.
Rätten har inte överhuvudtaget tagit ställning till om den finska analysen är rätt eller inte.
Den är utförd på den underkända spädningen och saknar därmed all relevans.
Citat:
Ursprungligen postat av
PCuri
Det man då gjorde var att låtsas som att det var oväntat att halten för fenobarbital skulle hamna under utskriftsgränsen 10 mikrogram/gram hos finska RMV, trots att detta var det väntade resultatet eftersom provet var spätt 10 ggr (19 mikrogram/gram / 10 = 1,9 mikrogram/gram vilket är mindre än 10). Sådana metoder ansåg man sig uppenbarligen behöva ta till för att kunna skriva ihop en friande dom.
Nästa lögn från PCuri.
I själva verket är det åklagaren som hävdar att så länge man får SAMMA fenobarbitalhalt i båda proven så var de jämförbara och riktiga. Från sverige får man värdet 20. Från Finland får man ingenting. Då 20 inte är detsamma som ingenting så underkänner tingsrätten det påståendet.
Dvs det är inget konstigt med det idag heller.
Dessutom så har detta inget med bevisvärderingen att göra.
Bevisvärderingen består av att man har konstaterat att RMV inte har skött sin spädning korrekt och eftersom den Finska analysen enbart är baserad på denna underkända spädning så underkänns naturligtvis analysen också.
Citat:
Ursprungligen postat av
PCuri
2. Du specificerar inte vad du menar med att läkaren inte kunde bindas till en olaglig handling. Antagligen syftar du på att ett vittne eventuellt kunde placera den sista injektionen så pass långt tillbaka i tiden som 1 timme innan döden, i stället för nära inpå döden som de andra vittnena.
*Ingen har sett läkaren ge flickan en spruta färgad av tiopental (domen sid 31)
*Den minsta sprutstorlek som hade räckt för att få ihop Fantasidosen är 20 ml. (Krister Nilsson och Rune Dahlqvists vittnessmål. Enligt PCuri så gäller detta även Mörland)
* Den enda spruta flickan fick var 5 ml stor (domen sid 52)
Citat:
Ursprungligen postat av
PCuri
Tingsrätten diskurerar inte läkarens uppgifter i polisförhören om att hon destruerat den tiopentalspruta som fanns på sjuksalen oanvänd, vilket hon var säker på i början. Och det är väl förståeligt eftersom detta rent logiskt binder henne till injektionen, om tiopentalhalten inte kan förklaras på något annat sätt än att sprutan på sjuksalen användes.
Fullständigt felaktigt påstående från PCuri.
För det första så är alltså sprutan av fel storlek vilket visar att den inte ens kan ha varit inblandad.
För det andra så säger inte något expertvittne att de kan säga att injektion gavs före döden.
För det tredje så kan inget expertvittne säga hur långt efter döden en ev injektion kan ha getts.
I en rätt så gäller att det är åklagaren som ska visa att alla andra möjligheter är uteslutna.
Med tanke på ovasntående så är det definitivt inte uteslutit att en annan person kan ha gett en injektion långt efter att flickan dog.
Citat:
Ursprungligen postat av
PCuri
Notera i det här sammanhanget att Mörland uppger att den tiopentalhalt som maximalt skulle kunna förklaras av eventuella,. tidigare ej journalförda injektioner ligger på 15 mikrogram/gram. Alltså inte i närheten av 399 mikrogram/gram. Om läkarens uppgifter i polisförhören om att hon destruerat tiopentalsprutan på sjuksalen oanvänd diskuterades under tingsrättsförhandlingarna så är det väldigt märkligt att detta inte nämndes i domen eller dess bilagor.
Nä det är inte märkligt alls. Det saknar helt relevans för dommen.
Så länge åklagaren inte kan bevisa att det var just den sprutan som gavs till flickan så är det irrelevant. Då vittnena säger att det itne kan ha varit den sprutan så räcker det mer än väl för rätten.