Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Jodå, men först...
Ur termodynamisk synpunkt, sett till det energiflöde som
pågår till och från jorden och sett till den energibalans som gör
att jorden antar en viss medeltemperatur så spelar atmosfärens
värmeupptagningsförmåga ganska liten roll.
Värmemängden i vatten (som är huvudbeståndsdelen i haven)
är mycket större än värmemängden för luft, per volymsenhet.

Vatten: Cp = 4,181 kJ/(kg·K)
Luft: Cp 1,00 kJ/(kg·K)

Om ser till energimängd/volymsenhet (m3):

Vatten: 4181 kJ/(m3·K)
Luft: 1,204 kJ/(m3·K)

Det går alltså åt 3473 gånger så mycket energi för att värma
en m3 vatten jämfört med att värma en m3 luft.

2/3 av jordens yta är vatten. Samma energimängd som går åt
för att värma ytvattnet till tre meters djup en grad kan värma
luften från marken och upp till 7000 meters höjd en grad.

Hur värmen hamnar i havets djup
Den här videon visar hur värme transporteras ner i djupet (1:54).
https://www.youtube.com/watch?v=RifZdKP3VPs

Detta har beskrivits flera gånger tidigare i tråden, bl.a. här:
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

mvh/Bo S

No doubt...

Cede*löf fortsätter slå in kilar i HadCRUT4. Är ingående data så säker att avvikelsen endast är 0,1 C? Nja, knappast... http://www.klimatupplysningen.se/2014/03/11/osakerhet-i-svenska-temperaturmatningar-forts/

Nej, nej och åter nej.
Det förklarar för det första inte hur värmen hamnar i djuphavet eftersom det händlar om ytvattnet och distribution av varmt och kallt ytvatten. Uppvärmningen av ytvattnet är också klart kopplat till när kallare vatten sprider ut sig vilket leder till mindre moln och därmed möjlighet för solen att värma havet. När varmare vatten sprider ut sig ökar molnbildningen och mindre solvärme. Då ser vi ingen uppvärmning. Och tänk, vad händer när vi har mer moln? Jo, ökad växthuseffekt! Men det värmer inte vattnet eftersom den långvågiga värmestrålningen som växthuseffekten ger inte penetrerar vatten utan ökar avdunstningen istället som skickar värmen tillbaka till atmosfären igen. AGW-förespråkarna famlar i blindo. Men bra att ni länkar till sådant som bekräftar att vi har en uppvärmningspaus.

Vem kan inte fysik? Vem förstår inte termodynamikens lagar? Vem behöver tänka efter?
Jag har förvisso sett många felaktiga och okunniga inlägg från s.k. "klimatförnekare"
i den här tråden, men jag kan inte minnas att de citat som du tillskriver mig kommer
från mig. Om jag minns fel, kan du väl ange, med länkar, var jag skrivit
"du kan inte fysik" eller "det följer inte termodynamikens lagar". Däremot
har jag ofta oberopat både termodynamiska och fysikaliska grundprinciper
och lagar, eftersom det är där den kunskapsbas finns som man behöver ha
om man ska förstå uppvärmning och klimat.

Hur beräknar man värmemängden som behövs för att värma 1 m3 luft?
Det görs så som framgår av beräkningen ovan, och som också framgår av
tidigare inlägg. Approximationerna som jag gjort, att lufttemperaturen är
20°C och att luftens densitet är 1.204 kg/m3 stämmer ganska bra vid jord-
ytan. Med höjden avtar både temperatur och densitet. Beräkningen illustrerar
ändå på ett tydligt sätt proportionerna mellan vilka energimängder som åtgår
för att värma vatten respektive luft. Räkna med att det går åt ca 3473 gånger
så mycket energi för att värma en m3 vatten som det går åt att värma en
m3 luft. Ett exempel kan belysa proportionerna. Den effekt som värmer
luften från jordytan och en meter upp 1°C på 24 timmar kan värma ytskiktet
från havsytan och en meter ner 1°C på ca 6 år och 9 månader (ca 71% av jord-
ytan är vatten). Det är detta som gör att haven fungerar som en broms när
vi observerar jordens medeltemperatur. Lägg sedan till lite vertikala rörelser
i vattnet, så att kallt vatten från djupet kommer upp till ytan, så kan effekten
bli att en pågående global uppvärmning ser ut att ha bromsats upp.

@Woozah:
När du skriver att jag är "inåthelevets dålig på att räkna ut något ganska
grundläggande" och att jag ska "Tänk efter, okej?" på fredagkvällen 23:21,
ska jag då skriva av det som fyllesnack, eller har du något substansiellt
att tillföra? Mycket "caca del toro" har jag sett från dina meningsfränder
i den här tråden, men snälla – Skriv nu något klokt så att vi inte alla tror att
vi ska hoppa över dina inlägg helt i framtiden!

mvh/Bo S

Det du skriver ger ett lite oklart intryck. Jag gör ett försök att förtydliga,så
får du berätta om jag uppfattat dig rätt.

På djupet...
Här finns förklaringar och illustrationer (i form av en video) av hur vertikala
vattenrörelse i havet kan transportera ner varmt ytvatten till djupet och även
transportera upp kallt vatten från djupet till ytan.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten
Effekten av den här typen av vertikala vattenrörelser blir att det kan se ut
som om den globala uppvärmningen bromsats upp.

Havstemperaturens betydelse vid molnbildning
Jordens medeltemperatur var ca 14,5°C (2013).
http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/2013/13
Det går åt mycket energi för att förånga vatten. Vattens ångbildningsvärme är
2260 kJ/kg. Jämför med specifika värmekapaciteten för vatten som är 4,181 kJ/(kg·K).
Det går åt 6,75 gånger så mycket värme för att omvandla en liter 100°C vatten
till ånga, som det går åt att värma 1 liter vatten från 20°C till 100°C (vätska).
Luftens temperatur har också stor betydelse. Ca 12 gram vatten kan en m3
luft innehålla vid ca 15°C för att den relativa fuktigheten ska bli 100%.
Den faktiska mättnadsgraden beror både på vattnets och luftens temperatur.
När relativa fuktigheten blir tillräckligt hög bildas moln. Under vissa
omständigheter, t.ex. om relativa fuktigheten blir för hög, om temperaturen
sjunker eller om molnet stiger och kyls av kan det bli nederbörd.

Molnens betydelse för solstrålning och värmestrålning
Det finns en rad olika typer av moln. Moln kan börja i markhöjd och
kan finnas på 10 000 meters höjd eller mer. Moln kan vara tunna och
genomskinliga (t.ex. cirrus eller altostratus) eller gå från 2 000 m - 16 000 m
(comulonimbus). Moln påverkar klimatet på flera sätt. Dom hindrar strålningen
mot jorden från solen och dom hindrar också den värmestrålning som jorden
sänder ut. Molnens nettoeffekt varierar, men att vattenånga räknas som en
växthusgas beror på att den uppbromsande och reklekterande effekt som
moln har är stor för IR-strålning, dvs. den typ av strålning som lämnar
jorden.

mvh/Bo S

Förhållandet är alltså ca 4:1, det går åt 4 ggr mer energi att värma ett kg vatten än ett kilo luft.
Här är jag lite undrande. Stämmer det?
Men för att få en siffra att hålla i huvudet, är ju den förra tillräcklig. Även om ett kilo luft är lite svårt att föreställa sig i volym. Ett kilo vatten är ungefär en liter. Så siffran borde väl vara 4,181 kj för vatten?
Helt klart viktiga fakta när vi pratar om uppvärmningen.

Det spelar ingen som helst roll att vatten kräver 4 ggr mer energi per massa för att värmas lika. Det har inget med saken att göra!

Berätta istället hur den återstående teoretiska "kraften" av CO2, (plus 0,2-0,25°C) till fördubbling teoretiskt skulle kunna bli flera grader varmare. Enda sättet vore om effekten vore logaritmiskt ökande, men det påstår ingen, utan effekten är logaritmiskt minskande enligt era kamrater. Lycka till!

Att värmen plötsligt skulle krypa ner till botten av världshaven är ett imbecillt påstående. Ca 4000 ARGO-bojar har inte märkt det. En av flera overifierade tilläggshypoteser till den overifierade CAGW-hypotesen. Normal vetenskap hade för länge sedan övergivit CAGW, men nu finns det politiska poänger och pengar att dra in, så desperat fortsätter pseudoforskarna vägen mot sin förnedring...

Jo, det har tvärtom väldigt stor betydelse!
Detta har vi tragglat många gånger nu. Om ni klimatförnekare ägnade lika mycket energi åt fakta som åt trakasserier och trams, så skulle ni ha fattat det här för länge sedan. Det är inte krångligt!

Fördubblad CO2 ger i sig ca en grad högre temperatur, pga sin förmåga att hindra solvärmen att studsa tillbaka ut i rymden. CO2 fångar värmen i atmosfären.

Sedan är det den högre temperaturen som ger ytterligare högre temperatur genom att diverse processer sätter igång eller blir kraftfullare av den ökade temperaturen. Det är alltså sekundära effekter, men kan ändå bli väldigt betydelsefulla. Som när man sätter en snöboll i rullning nedför en backe.
Högre temperatur gör t ex att mer CO2 frigörs från växtligheten, vilket naturligtvis ökar CO2-halten ännu mer osv...
Högre temperatur smälter havsis och lämnar havet öppet, hav absorberar mer värme än is.
Högre temperatur gör att avdunstningen ökar, det blir mer vattenånga och vattenånga är den kraftigare växthusgas än CO2, om än mer kortlivad.
Det var några exempel på hur den ökade temperaturen ger än högre temperatur.

Helt utan växthuseffekt skulle det vara ca 15 grader varmt vid ekvatorn. För att det ska vara någorlunda beboeligt på jorden behöver vi växthuseffekt.

De som påstår att vi inte har en växthuseffekt är väldigt okunniga.

Däremot har effekten ökat genom förbränning av kol. Tidigare kunde jordens växthuseffekt öka genom vulkanisk aktivitet. Det har varit mycket högre temperatur på jorden än i dag. Det har även varit mycket kallare än i dag. Alltså stor variation under jordens geologiska historia.

De relativa överbefolkningen gör att människan inte klarar av annat än mycket små förändringar av den växthuseffektnivå vi har vant oss vid. Vi har inte bara förbränt kol utan även spritt andra ämnen som inte fanns tidigare men som har stor växthuseffekt halogener, freoner etc.

I Vissa skräckscenarion då havet avger sin lagrade co2 och tundran släpper ut sin metangas, galopperar växthuseffekten. Det skulle kunna förändra jorden radikalt och det blir som på Venus 400 grader vid ytan. Det vore oåterkalleligt.

Eller så vänder det vi någon tidpunkt. Kolet binds i gigantiska skogar som multnar ner bildar nya kollager och efter några hundra miljoner år är vi tillbaks till låg växthuseffekt.

Men en förutsättning för det är att människan försvinner från jorden. För många mänskliga dumskallar är jordens grundläggande problem.

De första siffrorna anger hur mycket energi det går åt för att värma
ett kilogram vatten och ett kilogram luft.

ca 4:1 är förhållandet om du ser till värmemängd per kilogram.

Luft är så mycket lättare än vatten, så om man istället ser till
värmemängd per kubikmeter så måste man ta hänsyn till att:

1 kubikmeter vatten har massan 1000 kilogram.
1 kubikmeter luft har massan 1,2 kilogram (se "air density").

Jag kanske skulle hållit mig till liter i stället för kubikmeter.
1 liter luft har massan 0,0012 kilogram.

Då får man i stället, om vi ser till energimängd per volymsenhet
som åtgår vid uppvärmning en grad C:
1 liter vatten <–> 4,181 kJ
1 liter luft <–> 0,0012 kJ

Förhållandet blir detsamma. Per volymsenhet går det åt 3473
gånger mer energi för att värma vatten än för att värma luft.

Det är det här förhållandet som gör att skillnaden mellan inlandsklimat
och kustklimat är så stor som den är eller att det kan vara minusgrader
i luften på natten, men 25° i solen på dagen samtidigt som vatten-
temperaturen på ytan knappt ändrar sig alls. Det har ju också betydelse
att luft är en god isolator (för värme) men vatten leder värme mycket
bättre än luft.

mvh/Bo S

Nej!
Det finns inga "klimatförnekare"! De som ligger närmast är dock sådana som humanlife, som förnekar att de små ändringar av klimatet som observerats ryms helt och hållet inom naturliga förändringar som kan spåras tillbaka i flera miljarder år. De bästa klimatproxin med tillräckligt hög tidsupplösning kommer från borrkärnor av is på Grönland och Antarktis, visar att århundradets förändringar i modern tid inte skiljer sig från förr.
Så säger hypotesen ja. Men det betyder inte att CO2 kan öka tempen påtagligt. Tänk ett hus med 1 m mineralull som isolering. Lägger du till 1 cm, märks inte skillnaden på inomhustemperaturen om allt annat är lika.
Hahaha! Orkar inte bemöta allt trams, men ingen med IQ>85 borde gå på det! Luftfuktigheten har inte ökat, så hur skulle det gå till att den plötsligt skulle bli max nu?! Inte ens det skulle räcka.
Ta en titt på det här: Atmospheric water vapour

"Most climate models assume that as an increasing amount of atmospheric CO2 induces slightly increasing atmospheric temperatures, the overall evaporation will increase from the planet surface, and thereby the specific humidity of the lower part of the atmosphere (the Troposphere) will increase as well. As water vapour is the most important greenhouse gas, additional warming will come about, resulting in a much larger temperature increase than that induced from CO2 alone. Climate models therefore, in general, assume the relative Tropospheric humidity to remain more or less stable, as increasing air temperatures are compensated by increasing specific humidity.

The above diagrams indicate that none of this has been the case since 1948. Only near the planet surface, the relative humidity has remained roughly constant (although with variations), but in the remaining part of the Troposphere below the Tropopause the relative humidity has been decreasing. Even for the specific humidity, this appears to be the case."

Okej, då är vi överens. Det verkade först så konstigt att skillnaden blir så stor mellan vikt och volym, mellan luft har ju förstås liten massa.
Man kan runda av det hela till 3500 ggr. Det krävs alltså nästan 3500 ggr mer energi till att värma en volymsenhet vatten än samma volymsenhet luft. Då är det ju lätt att förstå att den uteblivna värmeökningen de senaste åren går åt till att värma våra hav.
Och som han säger i videon, när detta förlopp vänder i Stilla havet, så kommer vi att få kraftiga temperaturökningar i luften igen.