Gällande uttrycken ”från Nasaret” och ”nasaré”.
Alla Nya testamentets böcker är skrivna på grekiska och man bör först titta på de grekiska orden, där JeanLuc redan visat på vilka ord som förekommer i Markusevangeliet och vad de betyder och kommer som lingvist säkert att ha en del synpunkter på det följande.
I de fyra evangelierna och i Apostlagärningarna förekommer ordet Nasaret tolv gånger. På grekiska är det Nazaret, Nazara och Nazareth.( Ναζαρέθ = Matt 21:11; Luk 1:26, 2:4, 2:39, 2:51; Apg 10:38. Ναζαρα = Matt 4:13, Luk 4:16. Ναζαρὲτ = Mark 1:9; Matt 2:23, Joh 1:45, 1:46). Samtidigt används termen nasaré nitton gånger, då på grekiska i form av nazarene (Ναζαρηνέ = Mark 1:24, Luk 4:34. Ναζαρηνὸν = Mark 16:6. Ναζαρηνός = Mark 10:47 Ναζαρηνοῦ = Mark 14:67, Luk 24:19) och nazorean.( Ναζωραῖος = Matt 2:23; Luk 18:37; Joh 19:19; Apg 6:14, 22:8. Ναζωραίου = Matt 26:71; Apg 3:6, 4:10, 26:9. Ναζωραίων = Apg 24:5. Ναζωραῖον = Joh 18:5, 18:7, Apg 2:22.) Detta märker vi inte när vi läser exempelvis Bibel 2000, då nasaré de allra flesta gånger översätts till ”från Nasaret”. De två orden låter lika på grekiska, men vi måste förutsätta att de grekiska orden bygger på hebreiska eller arameiska förlagor. Och exempelvis Nazaret och nazarenos borde bygga på två olika hebreiska eller arameiska ord.
Den enda bevarade gamla inskription (från ca 300 vt) som nämner Nasaret, ger namnet Natzaret på hebreiska. Det borde betyda att på samma sätt som en person från Stockholm kallas stockholmare, en person från Nasaret på grekiska borde betecknas antingen nazarethenos eller nazarethaios, fast helst natzarethenos eller natzarethaios då på hebreiska det riktiga ortnamnet verkar ha varit Natzrat (där tz svarar mot hebreiskans bokstav tzade), vilket på grekiska bör bli Natzaret – således Νατζαρὲτ hellre än Ναζαρὲτ.
Däremot är inte nazarenos eller nazoraios de givna benämningar på en person från Natzaret då både det första och det sista t:et saknas. Jesus från Nasaret är alltså inte detsamma som Jesus nasarén, eller nasarenen Jesus. Att man ändå översätter på det sättet är mer grundat i övertygelsen om att det är detta som avses än på vad som grundtexten säger.
I enlighet med majoriteten forskare förutsätter jag att de tre synoptiska evangelierna skrevs i ordningen Markus, Matteus och Lukas, samt att både Matteus och Lukas har haft Markusevangeliet som förlaga och kopierat därur. Jag utgår också ifrån att evangelierna skrevs kring sekelskiftet år 100, kanske 20 år senare än vad som oftast antas vara fallet, och att vi heller inte vet vilka som skrev dessa evangelier. För enkelhetens skull kallar jag dem ändå för Markus, Matteus och Lukas. Enligt det äldsta evangeliet, alltså Markusevangeliet skrivet kanske i början av 90-talet, förekommer Nasaret alldeles i inledningen:
Citat:
”Καὶ ἐγένετο ἐν ἐκείναις ταῖς ἡμέραις ἦλθεν Ἰησοῦς ἀπὸ Ναζαρὲτ τῆς Γαλιλαίας καὶ ἐβαπτίσθη ὑπὸ Ἰωάννου εἰς τὸν Ἰορδάνην”
”Och det hände sig att vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och döptes i Jordan av Johannes”. (Mark 1:9)
I de övriga fyra fallen hos Markus, då 1:24, 10:47, 14:67 och 16:6, sägs som JeanLuc visat att Jesus vara en nasaré (ναζαρηνέ, ναζαρηνός, ναζαρηνοῦ, ναζαρηνὸν). Matteus, som kopierade Markus, har i sitt parallellavsnitt till Markus 1:9:
Citat:
”Τότε παραγίνεται ὁ Ἰησοῦς ἀπὸ τῆς Γαλιλαίας ἐπὶ τὸν Ἰορδάνην πρὸς τὸν Ἰωάννην, τοῦ βαπτισθῆναι ὑπ᾽ αὐτοῦ”
”Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom.” (Matt 3:13)
Matteus säger alltså liksom Markus att Jesus kom från Galileen, men Matteus nämner inte Nasaret. Vid de övriga fyra tillfällen när Markus skriver ”Jesus nasarén” har Matteus i parallellavsnitten sparat uttrycket en gång (egentligen ändrar han från nazarenos till nazoraios). I övrigt ändrar han nasarén till ”Guds son”, eller helt sonika plockar bort det. Han lägger sedan vid tre tillfällen till att Jesus kom från Nasaret (Matt 2:23, 4:13, 21:11) och förklarar att Josef bosatte …
Citat:
”… εἰς πόλιν λεγομένην Ναζαρὲτ, ὅπως πληρωθῇ τὸ ῥηθὲν διὰ τῶν προφητῶν, Ὅτι Ναζωραῖος κληθήσεται
”… sig i en stad som heter Nasaret, för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han [Jesus] skall kallas nasaré.” (Matt 2:23)
Men det grekiska ordet nazôraios som här översätts till nasaré har som vi har sett inte en uppenbar betydelse av ”person från Nasaret”. Detta verkar vara ett försök från Matteus’ sida att förvandla Markus’ nasaréiske Jesus till en Jesus bosatt i Nasaret.
Lukas har inte med någonting av Markus’ fras om ”Jesus från Nasaret”, men han har sparat ”Jesus nasarenen” på två ställen (Luk 4:34, 18:37, i det sistnämnda fallet egentligen ändrat från nazarenos till nazoraios), medan han lagt till nasarén vid ytterligare ett tillfälle (24:19) och Nasaret vid fem tillfällen (Luk 1:26, 2:4, 2:39, 2:51, 4:6).
Den rimligaste lösningen av denna härva vore att det första och enda omnämnandet av Nasaret hos Markus är ett senare tillägg. Inom den exegetiska forskningen är man tämligen överens om att den förlaga av Markusevangeliet som Matteus och Lukas hade tillgång till delvis såg annorlunda ut när det gällde smärre detaljer. Dessutom anser jag att Markusevangeliet ursprungligen innehöll än mer i det som har kommit att kallas Hemliga Markusevangeliet. Men allt detta var borttaget i de versioner av Markus som de övriga synoptikerna nyttjade. Jag hävdar alltså att det är troligt att i den text av Markusevangeliet som Matteus och Lukas hade i sin hand, stod inte att Jesus kom från Nasaret. Ty varför skulle Matteus annars ha uteslutit Nasaret från sitt evangelium om ordet funnits med i den handskrift av Markus som han kopierade; allra helst som han så hårt trycker på att Jesus kom från Nasaret? Och varför skulle Lukas ha plockat bort hela meningen? Markus säger dessutom att Jesus kom från Kafarnaum:
Citat:
”Καὶ πάλιν εἰσῆλθεν εἰς Καπερναοὺμ δι᾽ ἡμερῶν Καὶ ἠκούσθη ὅτι εἰς οἶκον ἐστίν”.
”Och [några] dagar senare kom han till Kafarnaum och det blev känt att han var hemma [bokstavligt: i huset, eller hos familjen]” (Mark 2:1).
Här har Matteus ändrat Markus’ Kafarnaum till ”staden där han bodde [ἰδίαν πόλιν]” (Matt 9:1). Det finns därför skäl att anta att det i det äldsta evangeliet aldrig sägs att Jesus kom från Nasaret utan endast att han var en nasaré.
Detta faktum försökte i så fall Matteus och Lukas – eller möjligen senare redaktörer – dölja. Matteus gör det genom att påstå att Jesus föddes i Nasaret för att profetiorna om att Jesus skulle kallas nasaré skulle uppfyllas. Men någon sådan profetia som hänvisar till en nasaré står inte att finna i de hebreiska skrifterna.
Nezer
Det finns flera förslag på vilka hebreiska ord som kan tänkas ligga bakom nasaré (då inte Nasaret). Hebreiskan skrevs med endast konsonanter och förlagan bör ha varit roten NZR (där Z står för bokstaven zayin). Ett förslag är nezer som betyder krona, diadem eller invigd. De judiska översteprästerna bar ett diadem (nezer) med inskriptionen ”helig inför Gud”. Ordet nezer är ett kungligt tecken och ordet motsvaras av grekiskans Stefanos, den förste kristne martyrens namn.
Netzer
Ett annat alternativ är att det grekiska nazaraios (nasarén) stammar från hebreiskans netzer vilket betyder gren, spira (verbet), skott eller grodd. Ordet netzer förkommer i Jesaja 11:1 och skulle kunna vara det skriftställe som Matteus åsyftar. Detta netzer syftar på det skott som skjuter från kung Davids far Jesse eller Jishaj.
Citat:
”En gren skall växa ur Jishajs avhuggna stam, ett skott [netzer] skall skjuta upp ur hans rot.” (Jes 11:1)
Därmed skulle Jesus nasarén bara vara en omskrivning av Jesus, Davids son och inte ha något med Nasaret att göra. Men netzer bygger inte på den hebreiska roten NZR, som borde vara grunden till nasaré, utan på NTZR (där TZ står för bokstaven tzade), som är samma rot som den i Nasaret (Natzaret). Detta gör det mindre sannolikt att nasarén skulle vara en översättning av hebreiskans netzer, även om det som sagt är möjligt.
Nasir
Det troligaste alternativet är därför att nasarén stammar från ett annat hebreiskt ord, nazir (nasir), vilket betyder hängiven, utvald, helgad och avskild. En nasir var en person som vigde sitt liv åt Gud, även om åtagandet vid denna tid också kunde gälla under bara en begränsad tid. Nasiren fick inte dricka vin (alkohol) och fick ej heller klippa sitt hår (4 Mos 6:1–5).
Den mest kände nasiren i Gamla Testamentet är Simson. Det enda textställe i GT som tydligt påminner om Matteus’ uppgift om att ”det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas” är Simsons födelse som nasir, som en utvald person, vigd till lagen. Och skildringen av hans födelse uppvisar klara likheter med beskrivningen av Jesu födelse:
Citat:
”Herrens ängel visade sig för henne [Simsons blivande mor] och sade: ’Du är ofruktsam och har inga barn, men du kommer att bli havande och föda en son. Var noga med att inte dricka vin eller starka drycker och att inte äta någonting orent. Du skall bli havande och föda en son. Ingen rakkniv får någonsin vidröra hans huvud. Pojken skall vara en Guds nasir redan från moderlivet. Med honom inleds Israels befrielse från filisteerna.’” (Dom 13:3–5)
Simson är alltså även han en frälsare som ska befria Israel. Det kan vara detta textställe som Matteus ansåg att Jesus uppfyllde då han var nasaré, det vill säga nasir.
Jesus som nasir är dock ett annat spår som faller utanför studiet av Nasaret.