Såg Shield of Straw för några månader sen och måste säga att jag är mer inne på despondencys linje. Ett riktigt lågvattenmärke för Miike. Visst, en superkommersiell high-concept thriller kan man inte alltid förvänta sig så mycket av, men Shield of Straw underlevererar något otroligt.
Den stora frågan i filmen är knappast hur långt människor kan gå för pengar eller hämnd utan snarare det bisarra i hur våra samhällen styrs av något så onaturligt för oss som lagar och regler. Hur makten över liv och död har lämnats över till olika grupper av människor som är minst lika korrupta som alla andra. Hur sann rättvisa egentligen är individuell och inte kan skipas förrän alla masker och lager skalats bort och vi visar våra sanna jag. Pengarna är bara en katalysator, ett medel för att få igång berättelsen. Precis som rollfiguren Mekari bara är ett samvete att ställa alla andra mot så att filmen kan fortsätta framåt.
Det gör också att filmen är totalt ospännande, det lilla djup som finns slarvas bort i den klumpiga, övertydliga hanteringen och all nerv försvinner. Från första rutan råder ingen tvivel om vem som är vad eller hur det kommer att sluta, det kommer inga överraskningar. Till och med Goro Kishitani går i sömnen genom filmen och att Takao Osawa spräcker en ven i pannan betyder inte att det är bra skådespeleri. Inte ens Fujiwara lyckas förmedla någon slags obehagskänsla som barnamördare.
Att filmen sen är så otroligt osannolik, inte i hur långt människor kan gå för pengar, utan hela konceptet, hade man kunnat förlåta om den iallafall var engagerande, men det är den inte. Skitfilm.
Det är en popcornfilm men en popcornfilm med lite mer omtanke men framförallt psykologi. Jag tycker Shield of Straw tillför en hel del matnyttigt även om det är med en hel del överdrifter. Och denna film är verkligen någon som delar publiken mellan bra och dåligt betyg. Jag kan helt klart förstå varför man inte köper konceptet men samtidigt så förstår jag inte att det här skulle vara en av Miikes sämre filmer för det är det verkligen inte. Jag rankar det här som en av de bättre filmerna han gjort.
Och angånde skådespelet så tycker jag du är helt ute och cyklar. Det där vara bara löjligt snack utan någon som helst substans.
__________________
Senast redigerad av PieterBruegel 2013-12-09 kl. 00:34.
Vackra settings i naturmiljöer och snyggt foto, men som jag sett fler skriva så är storyn inte den starkaste och känns aningen repetitiv. Småkuslig är den ändå mellan varven och värd att se enbart för att den är snygg... En stark trea av fem.
R.I.P önskar vi Kaneto Shindô som dog förra året. Hans sista film blev Postcard som var Japans Oscarsbidrag 2012.
Då var det dags för Dante Lam att göra sin årliga entré. I vanlig ordning så har han castat Nick Cheung i huvudrollen som en gammal världsmästarboxare som slåss mellan skulderna till triaderna och hans dagliga kamp att få mat på bordet. Oväntat nog har han en kompis som driver ett gym och där får han ta ett extrajobb som boxersice tränare och städare. Vänta ett tag, har vi inte hört den här handlingen förut? Jo det är verkligen inget orginellt Lägg därtill att det kommer en nykomling i gymmet som vill lära sig mma för att tävla i en kommande tävling. Som om inte det vore nog så släng in en psykiskt knäckt kvinna och hennes dotter så förstår du att Nick Cheung verkligen får jobba hårt!
Det är en underhållande kampsportsfilm som mer fokuserar på drama än själva mma-delen, även om de inslagen dominerar en hel del i filmen. Filmens problem ligger just i mma och hur de porträtteras. Här i form av en brutal och gamblingmässig sport. Chansen är betydligt större att stryka med i boxning än i mma. Dante Lam är utanför sina domäner och det märks ganska tydligt i att både mmafighterna och upplägget är hopplöst orealistiskt och överdrivet. Storyn och karaktärerna skulle behöva en ordentlig tillspetsning för att bli både mer trovärdiga och inte minst ge lite tyngd. Filmen underhåller dock med sin rappa hollywoodstil och får en att bli någorlunda engagerad. Dante Lams stjärngubbe Nick Cheung hjälper till med att hålla intresset uppe. Snygga träningssekvenser och miljöer men väldigt osannolik historia. Ingen av Dante Lams bättre filmer men fungerar om man är sugen på en skön kampsportsrulle med lite djupare fokus på drama.
Betyg: Släng bort den logiska hjärnhalvan i någon timma eller två och om du törstar efter en modern Rockylfilm med ett klyshigt upplägg. Helt obergripligt hur denna film har fått så högt betyg för den tillför knappast något nytt till genren och tyvärr är mmabiten på tok för orealistisk. Svag 3:a av 5. Helt okej film!
Det är mycket som ska ses nu, men måste faktiskt ta och se klart Kuroneko. Så långt jag kom så tyckte jag faktiskt att den var kuslig. Har väl i alla fall en timme kvar eller nåt sånt... Avlägger en liten rapport när jag gjort så. Efter det står Kwaidan och Onibaba på priolistan.
Jag såg Kaidan alldeles nyss. Hade bara sett Seppuku av regissören i fråga och den var fantastisk. Tyvärr var inte Kaidan alls lika bra, inte ens i närheten. Gillade inte alls det visuella fotot och det hela var väldigt oengagerande. Synd då idén kändes intressant på förhand och har varit på att se den ett tag.
Hursomhelst så ser jag gärna vad du tycker om den när du ser den.
Då var det dags för Dante Lam att göra sin årliga entré. I vanlig ordning så har han castat Nick Cheung i huvudrollen som en gammal världsmästarboxare som slåss mellan skulderna till triaderna och hans dagliga kamp att få mat på bordet. Oväntat nog har han en kompis som driver ett gym och där får han ta ett extrajobb som boxersice tränare och städare. Vänta ett tag, har vi inte hört den här handlingen förut? Jo det är verkligen inget orginellt Lägg därtill att det kommer en nykomling i gymmet som vill lära sig mma för att tävla i en kommande tävling. Som om inte det vore nog så släng in en psykiskt knäckt kvinna och hennes dotter så förstår du att Nick Cheung verkligen får jobba hårt!
Det är en underhållande kampsportsfilm som mer fokuserar på drama än själva mma-delen, även om de inslagen dominerar en hel del i filmen. Filmens problem ligger just i mma och hur de porträtteras. Här i form av en brutal och gamblingmässig sport. Chansen är betydligt större att stryka med i boxning än i mma. Dante Lam är utanför sina domäner och det märks ganska tydligt i att både mmafighterna och upplägget är hopplöst orealistiskt och överdrivet. Storyn och karaktärerna skulle behöva en ordentlig tillspetsning för att bli både mer trovärdiga och inte minst ge lite tyngd. Filmen underhåller dock med sin rappa hollywoodstil och får en att bli någorlunda engagerad. Dante Lams stjärngubbe Nick Cheung hjälper till med att hålla intresset uppe. Snygga träningssekvenser och miljöer men väldigt osannolik historia. Ingen av Dante Lams bättre filmer men fungerar om man är sugen på en skön kampsportsrulle med lite djupare fokus på drama.
Betyg: Släng bort den logiska hjärnhalvan i någon timma eller två och om du törstar efter en modern Rockylfilm med ett klyshigt upplägg. Helt obergripligt hur denna film har fått så högt betyg för den tillför knappast något nytt till genren och tyvärr är mmabiten på tok för orealistisk. Svag 3:a av 5. Helt okej film!
Oh, yes! Dante Lam gillar jag som fan! Väldigt tacksam för alla filmer du skriver om!
Petterror - Har höga förväntningar på den! Självklart kommer jag skriva ett par rader efter att ha sett den, jag ger nog kanske Seppuku en chans först! Har den på MoC bluray. Ska sanningen fram så har jag även Miike's remake på dvd också. Har du sett den?
__________________
Senast redigerad av alprazolam_ 2013-12-09 kl. 18:50.
Oh, yes! Dante Lam gillar jag som fan! Väldigt tacksam för alla filmer du skriver om!
Petterror - Har höga förväntningar på den! Självklart kommer jag skriva ett par rader efter att ha sett den, jag ger nog kanske Seppuku en chans först! Har den på MoC bluray. Ska sanningen fram så har jag även Miike's remake på dvd också. Har du sett den?
Inte sett remaken men blir nog en titt i sinom tid!
Inte sett remaken men blir nog en titt i sinom tid!
Samma här! Håller på att beta av mina osedda dvd/bd-filmer. Blir gärna så att man får massa tips som man tankar hela tiden och så glömmer man av sina fysiska kopior... Som nu tex som måste jag ju ta hem och se den här nya Dante Lam filmen som Pieter tipsar om!
Då var det dags för Dante Lam att göra sin årliga entré. I vanlig ordning så har han castat Nick Cheung i huvudrollen som en gammal världsmästarboxare som slåss mellan skulderna till triaderna och hans dagliga kamp att få mat på bordet. Oväntat nog har han en kompis som driver ett gym och där får han ta ett extrajobb som boxersice tränare och städare. Vänta ett tag, har vi inte hört den här handlingen förut? Jo det är verkligen inget orginellt Lägg därtill att det kommer en nykomling i gymmet som vill lära sig mma för att tävla i en kommande tävling. Som om inte det vore nog så släng in en psykiskt knäckt kvinna och hennes dotter så förstår du att Nick Cheung verkligen får jobba hårt!
Det är en underhållande kampsportsfilm som mer fokuserar på drama än själva mma-delen, även om de inslagen dominerar en hel del i filmen. Filmens problem ligger just i mma och hur de porträtteras. Här i form av en brutal och gamblingmässig sport. Chansen är betydligt större att stryka med i boxning än i mma. Dante Lam är utanför sina domäner och det märks ganska tydligt i att både mmafighterna och upplägget är hopplöst orealistiskt och överdrivet. Storyn och karaktärerna skulle behöva en ordentlig tillspetsning för att bli både mer trovärdiga och inte minst ge lite tyngd. Filmen underhåller dock med sin rappa hollywoodstil och får en att bli någorlunda engagerad. Dante Lams stjärngubbe Nick Cheung hjälper till med att hålla intresset uppe. Snygga träningssekvenser och miljöer men väldigt osannolik historia. Ingen av Dante Lams bättre filmer men fungerar om man är sugen på en skön kampsportsrulle med lite djupare fokus på drama.
Betyg: Släng bort den logiska hjärnhalvan i någon timma eller två och om du törstar efter en modern Rockylfilm med ett klyshigt upplägg. Helt obergripligt hur denna film har fått så högt betyg för den tillför knappast något nytt till genren och tyvärr är mmabiten på tok för orealistisk. Svag 3:a av 5. Helt okej film!
Ska ta och se denna snart tror jag.
__________________
Senast redigerad av NirvanA 2013-12-10 kl. 16:19.