NYTT PERSPEKTIV PÅ RELATIONEN
Jag har blivit intresserad av hur KJ:s och VB:s relation gestaltade sig under månaderna före mordet. Det handlar om att ställa vad KJ uppger i förhör mot den bild som framträder i FUP.
Jag tycker att två saker blir uppenbara: att KJ ljuger om hur deras förhållande verkligen såg ut, samt att det inte alls har framgått – vare sig i förhör eller vid förhandlingen – att deras relation inte var särskilt bra.
Detta har också bäring på frågan om ”motiv” – eller jag skulle snarare säga drivkrafter och predispositioner hos KJ vid tidpunkten för mordet.
Jag har hittills trott att relationen till VB dominerades av att KJ var
olyckligt kär och att hans drivkrafter i början av maj var att försöka
ta relationen med VB vidare och få något gensvar. I förlängningen av detta perspektiv skulle kvällen den 4/5 ha präglats av att KJ gjorde en
framstöt, inte bara av sexuell natur, utan med en djupare känslomässig betydelse, och att den
besvikelse som uppstod vid ett
avvisande var den utlösande faktorn bakom ett
spontant handlade som resulterade i VB:s död.
Numera är jag inte lika säker på detta.
Jag tycker det finns utrymme för ett scenario där kvällen den 4/5 var kulmen på en längre process som var präglad av besvikelse, ressentiment och uppbyggda aggressioner mot VB.
Varför tror jag då det?
Svaret, menar jag, står att finna i hur deras relation (såsom den framträder i SMS och FB-konversationer, d.v.s. våra egentliga enda säkra källor) faktiskt gestaltade sig under perioden före mordet.
Så här såg deras relation ut (utifrån FB och SMS). Jag har här tagit fasta på när och hur de umgås, vem som tar initiativ, hur dessa tas emot och vad parterna så att säga vill ha ut av den andre.
Bild över deras kontakter under de 10 veckor som föregick mordet (under denna tid erbjuder informationen i FUP större möjligheter att exakt ange deras kontakter):
http://img834.imageshack.us/img834/3339/pst8.png
Kommenterad tidslinje:
21/12: Det är vid detta tillfälle som KJ har berättat om sina känslor för VB.
6/1: Vid denna tidpunkt står det helt klart att VB har avvisat honom. Det är då hon skriver att hon de inte kommer bli mer än vänner.
7/1: KJ vill träffa VB, men får nej.
8-9/1: VB låser in sig i träningslokalen och KJ erbjuder sig att komma dit och hjälpa henne (på något sätt), men får ingen respons på erbjudandet.
20/1: I en diskussion om mobiler erbjuder sig KJ att ringa VB. Hon säger dock att han kan ”spara pengarna”.
21/1: VB ber KJ ordna fram skjuts till Luleå, vilket är villkoret för hon ska kunna sova över hos KJ.
22/1: VB messar KJ och säger åt honom att ringa.
23/1: VB vill låna pengar av KJ. VB säger också att hon tycker det är synd att KJ inte kan övningsköra med henne.
19/2: KJ vill att VB ska komma över till honom eftersom hans hund har dött. Vid detta tillfälle är VB närvarande och empatisk, men det framgår inte vad KJ får för svar på sin önskan att träffas.
21/2: VB ringer KJ. Får endast till svar ett kort mess: Du hade ringt. Vad ville du?
6/3: Facebookkonversation. VB är ledsen eftersom hon har blivit avstängd från karateklubbens FB-sida. KJ tröstar henne och erbjuder VB att komma förbi hemma hos honom, men hon säger att hon inte orkar.
8/3: Intetsägande FB-konversation om att VB är uppe tidigt på morgonen.
15/3: Intetsägande FB-konversation: KJ säger ”god morgon”. Inget svar.
7/4: VB frågar KJ om skjuts till Luleå.
15/4: KJ frågar VB om hon vill komma förbi och se på film. Han erbjuder sig att hämta henne. VB säger att hon kan tänka sig det, men bara om hon får halstabletter och kakor. Hon säger dock nej till slut.
15/4: Sista Facebookkontakten.
16/4: VB messar och berättar om vad hon vill ha i födelsedagspresent.
16/4: KJ erbjuder sig att hämta VB i Luleå.
17/4: KJ skjutsar troligtvis VB till Luleå, åtminstone befinner han sig på universitetet. I slutet av konversation framgår att något har hänt. VB messar frågan ”är du arg?” Därefter säger hon åt KJ att om han åker hem kan han ställa någon väska i en soffa så att hon kan hämta upp den.
26/4: VB messar ett ”grattis” på födelsedagen i förskott. KJ svarar endast med ett avmätt ”tack”.
2/5: VB messar om att hon är ledsen för att en vän har dött. KJ frågar om VB vill komma över till honom, svaret blir ”nja”.
4/5: VB bjuder in sig själv till KJ för att plugga där.
Några iakttagelser:
Den mest iögonfallande är frekvensen i deras kontakter IRL under perioden 8 veckor före mordet. Här finns endast
ett enda tillfälle belagt då KJ och VB verkligen träffas. Ingenting i SMS, FB-meddelanden eller mobilsamtal antyder ens att de har träffats fler gånger.
Detta kan kontrasteras mot den intensiva kontakten i januari månad. Skulle jag peka ut
en första brytpunkt skulle jag säga att den infaller i början av februari.
Därefter framstår deras umgänge vara både problematiskt och inte särskilt frekvent. De viktigaste händelserna anser jag vara följande.
Hundincidenten
den 19/2. KJ söker kontakt med VB och vill att hon ska komma över eftersom hunden dött. Det framgår inte om detta sker. Jag tror att hon inte kom över. Något som pekar åt det hållet är KJ:s svar två dagar senare: ”Du hade ringt. Vad ville du?” Tonen i detta meddelande tycker jag andas besvikelse och är väldigt långt ifrån den förtroliga och engagerade ton som KJ:s mess tidigare har uppvisat.
Sedan kommer
den 6/3. VB är ledsen p.g.a. att hon är avstängd från karateklubbens FB-sida. KJ tröstar henne och erbjuder VB att komma förbi hemma hos honom, men hon säger att hon inte orkar.
Detta skulle jag säga är den
andra brytpunkten. Här inleds en period av åtminstone 8 veckor då de endast har 5 kontakttillfällen via mobilen, ytterligare tre – tämligen intetsägande - kontakter på FB och endast träffas en enda gång – den 17/4.
Mötet
den 17/4 faller inte väl ut. Resan till Luleå är noga planerad, men något skiter sig. En konflikt uppstår, vilket framgår av messen där VB fråga om KJ är arg och hon säger att han kan lämna väskan på universitetet om han ska dra hem.
Efter denna tidpunkt är definitivt rollerna omvända i jämförelse med januari-mars. Det är VB som tar kontakt med KJ. Responsen är inte alls entusiastisk. VB grattar honom inför födelsedagen den 26/4 och KJ:s enda svar är ”tack”. Punkt. Det är VB som bjuder in sig själv till KJ den 4/5.
Innehållet i kontakterna behöver också kommenteras lite utförligare.
Det mest iögonfallande är
asymmetrin i förhållandet generellt.
1. Det tycks vara VB som helt avgör om de ens ska träffas eller inte. Hon är kort sagt i den position att hon kan säga nej - och hon gör det i stort sett hela tiden.
2. Skillnaden i vad den ena
förväntar sig av den andra:
KJ vill endast umgås, han söker kontakt och han villkorar inte denna kontakt.
VB:s förhållningssätt präglas dock i hög grad av att
hon vill ha något av KJ: halstabletter, kakor, låna pengar, få skjuts till Luleå, övningskörning, födelsedagspresent och en plats att plugga ostört på.
Hon tar också kontakt i vad som kan ses som exceptionella situationer: inlåsningen, FB-avstängningen och vännens död. Hon förväntar sig att han ska finnas där, men när han erbjuder sin närvaro vill hon ändå inte träffas.
Slutsatser:
Jag tycker följande slutsatser är möjliga att dra av sammanställningen.
1. Deras gemensamma relation
hade försämrats rejält under en period av två-tre månader.
2. De hade
i praktiken ingen kontakt i levande livet under de sista två månaderna – endast 1 tillfälle finns belagt och det slutade i en konflikt.
3.
Utan att på något sätt hävda att VB hade en moralisk, än mindre en juridisk, skuld i det som skedde, tycker jag mig uppfatta att hon agerade på ett sätt gentemot KJ under våren som på en och samma gång var ganska okänsligt och egoistiskt. Kort sagt, hon tar honom för given och förväntar sig att han ska finnas där, men på hennes villkor. Jag tror inte hon var medveten om det, inte heller att hon gjorde det av elakhet, men jag tror att detta agerande psykologiskt sett innebar ett riskbeteende när det gällde en person som KJ.
4. Jag tycker kort sagt det finns ett gott underlag för att anta att KJ inte bara hade tröttnat på relationen då mordet skedde utan a
tt han mycket väl kan ha burit på en känsla av besvikelse, ressentiment och uppbyggda aggressioner mot VB.
För att ta det i ekvationsform:
Åklagarnas (och tidigare även min) uppfattning:
Olycklig kärlek + svartsjuka + framstöt + avvisande + besvikelse = spontant handlande som ledde till VB:s död.
Den alternativa uppfattningen:
Olycklig kärlek + upprepade avvisanden under lång tid + upprättandet av distans till det tidigare kärleksobjektet = känsla av att vara förnedrad och utnyttjad med påföljande aggressioner och slutligen ett, åtminstone i tanken förberett, agerande som ledde till VB:s död.
