Citat:
Ursprungligen postat av
iesho
Den konceptualistiska ståndpunkten menar att formerna inte finns färdiga i tingen, men att människan har en intellektuell förmåga att genom abstraktion skapa begrepp, koncept, i medvetandet. Dessa abstraktioner handlar alltså om att skapa begrepp enligt en strukturell ordning i medvetandet. Abstraktionerna innebär att allmänbegrepp som människa, godhet, liv, inte har någon egen existens, utan bara är begrepp som bygger på likheter mellan de enskilda tingen.
Och detta är din ursäkt för inte att kunne definiera en abstraktion?
Så nån kan alltså på allvar starta en tråd om 'transmofoglyfiering av ambroja' i någott religiöst korståg, men hävda en icke-definitionsrätt p.g.a. "det är abstrakt".
Citat:
När man talar om de abstraktifierade termerna, som "skönhet", "människa" och "rättvisa", är det bara läten, latin "flatus vocis", man åstadkommer. De som uttalar sådana ord producerar alltså bara ljud utan verkligt innehåll. Nominalisten Roscelin av Compiègne, teolog under skolastiken, menade att universalierna enbart är universella ord som inte besitter någon verklighet.
Alltså liksom ordet "själ" som utan definition .... och följaktligen utan belägg .... bara är en meningslös ljud.