Ställ era random astronomifrågor

Det handlar om att man kan definiera "den beboeliga zonen" olika och då kan man dra gränsen på olika avstånd. Egentligen är det atmosfärens sammansättning och tjocklek som är den största faktorn. Så om du drar gränsen mellan 0.5-3 au så befinner sig både Venus och Mars i den beboeliga zonen. Bara för att en stenplanet befinner sig inom dessa ramar betyder det inte att planeten är beboelig.

bort

Tack för svaret.

Ok.

Men jag förstår fortfarande inte haha. När han skriver att 1% närmare är gränsen så tolkar jag det som att Jorden absolut inte får hamna 1% närmare än vad den redan ligger. Sen skriver han att 50% närmare vore okej. Hur kan 50% närmare vara Okej om gränsen ligger vid 1%?

Det verkar som att den precis har passerat heliopausen!

Det kan det ju inte. Som flera har skrivit handlar det om hur du definierar vad som är beboligt i kombination med att det nog är svårt att få ett exakt svar även om man enas om en definition. Det finns många och komplicerade processer som skulle kunna inverka på beboligheten (nytt ord!).

Jag tog extremerna från olika uppskattningar som gjorts enligt wikipedia-länken jag gav. Olika modeller ger tydligen väldigt olika svar. Det svåra är väl att förstå hur atmosfären skulle förändras med avståndet till Solen. Utan atmosfär är vatten på ytan omöjligt oavsett avstånd till Solen. T.ex. vår Måne som knappt ens har vattenis kvar.

Beboelig zon för exoplaneter ska tolkas statistiskt. Man kan inte säga att någon specifik exoplanet har flytande vatten, det beror på atmosfär m.m. som man inte kan observera (ännu). Men om 1.4% av hittade jordliknande planeter ligger inom en sån zon, så är det en bra uppskattning av andelen som har flytande vatten. Man kan liksom kvitta undantagen, såna som har tjockare atmosfär och därför har vatten fast de ligger innanför zonen, mot andra som ligger i zonen men saknar vatten.

Jaja nu förstår jag

Ljud i rymden?


Tog texten från wikipedia. Så ljud existerar alltså i tomma rymden? Man kan således skrika i rymden, men med den ljudhastigheten blir tonhöjden för hög för våra öron att uppfatta?

Ljud är densitetsvågor och finns i alla slags material, som vatten, stål, luft. Så även i mycket tunna gas- och dammoln. Det är inte ljud som vi kan höra, men det är inte konstigare än man inte kan höra t.ex. en garageportsöppnare som använder ultraljud.

Tunnheten uppvägs av de gigantiska volymerna, på långt håll så blir även tunna moln ogenomskilnliga. Novor och supernovor, stjärnutbrott och jets skapar tryckvågor som fungerar som ljud. Ljudets hastighet beror väl på mediets täthet och temperatur. En våg som rör sig snabbare än ljudets hastighet i mediet får liksom ett överljudsflygplan i luft en annan utbredningsprofil än långsammare vågor. Ljudvågornas utbredning och kollisioner kan få betydelse för var i en nebulosa eller protostellär disk som gas och damm förtätas och himlakroppar kan börja bildas av ökad lokal masskoncentration.

Det förekommer audiofiering av data som inte alls har med ljud i fysisk mening att göra. T.ex. variatioenr i magnetfält eller flöden av plasma (eller nånting sånt) i närheten av olika planeter. Man har då behållit de relativa proportionerna men ändrat skalan i våglängd och tid så att det motsvarar mänskligt hörbara ljud. Det har dock knappast mer med riktigt ljud att göra, än att lyssna på börskurser eller väderprognoser. De fenemenet beter sig i grunden inte alls som ljud, de bara illustreras som ljud.

Vad är det som gör att en rymdfärja kan färdas i rymden när det inte finns motstånd ? Finns ju inget som kan ta den framåt när det inte finns något bakåt som funkar som motstånd så att den färdas framåt.

Newtons tredje lag (beskriver varför det funkar).