2013-02-24, 15:35
  #1
Medlem
Giorgis avatar
Jag har ingen aning om vad en mer passande titel skulle vara, men tråden är inspirerad av Ställ era frågor om Kvatmekanik borta i FMT. Tänkte det kunde vara passande att ha en tråd där folk kan ställa random småfrågor som kanske inte förtjänar en egen tråd och som inte har en uppenbar tråd man kan ställa frågan i (som t.ex svarta hål eller oändligt Universum). Kan vara vad som helst, ni vet som man brukar säga, finns inga dåliga frågor (men försök hålla det på en nivå över vad käre Död och Återfödd skulle göra så blir alla glada )

Så, shoot!

Förslag på bättre titel välkommnas också, jag är dessutom lite av en anglofil.
Citera
2013-02-24, 15:42
  #2
Medlem
DXmans avatar
om du åker rakt ut i rymden i 30 år, har det gått lika lång tid på jorden eller kommer tiden att förvrängas?
Citera
2013-02-24, 16:23
  #3
Medlem
varför är himlen blå
Citera
2013-02-24, 16:26
  #4
Medlem
PuffTheDragons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raybanbrillor
varför är himlen blå
http://en.wikipedia.org/wiki/Rayleigh_scattering
Citera
2013-02-24, 16:37
  #5
Medlem
Giorgis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DXman
om du åker rakt ut i rymden i 30 år, har det gått lika lång tid på jorden eller kommer tiden att förvrängas?
Beror på hur fort du åker.

Tiden i skeppets perspektiv går långsammare med en faktor 1/sqrt(1-(v/c)^2). Så åker du i halva ljushastigheten så upplever du tiden 2 gånger långsammare. Dvs. 2 år på jorden blir 1 år på skeppet

Citat:
Ursprungligen postat av raybanbrillor
varför är himlen blå

Blått ljus är det ljuset som bryts mest (solljus är vitt, dvs. består av alla färger). Så det ljuset sprids mest på himlavalvet. Medan resten inte sprids alls lika mycket och hamnar i närheten av solen, så vi kan ej urskilja de andra färgerna.

Citat:
Ursprungligen postat av PuffTheDragon
http://en.wikipedia.org/wiki/Rayleigh_scattering

Okarakätriskt lathet från dig Puff
__________________
Senast redigerad av Giorgi 2013-02-24 kl. 16:42.
Citera
2013-02-24, 16:46
  #6
Medlem
PuffTheDragons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Giorgi
Okarakätriskt lathet från dig Puff
Sitter på cafét i badhuset. Skyller på det. Kommer med bättre svar nästa gång!
Citera
2013-02-24, 16:47
  #7
Medlem
BangoBongs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Giorgi
Beror på hur fort du åker.

Tiden i skeppets perspektiv går långsammare med en faktor 1/sqrt(1-(v/c)^2). Så åker du i halva ljushastigheten så upplever du tiden 2 gånger långsammare. Dvs. 2 år på jorden blir 1 år på skeppet

Även gravitationen påverkar den upplevda tiden.
Så man behöver inte röra sig i hastigheter som närmar sig ljusets för att tidsdilatation ska uppstå. Gps-satelliter kompenserar för det som ni säkert vet.
sv.wikipedia.org/wiki/Tidsdilatation
Citera
2013-02-24, 17:00
  #8
Medlem
PuffTheDragons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BangoBong
Även gravitationen påverkar den upplevda tiden.
Så man behöver inte röra sig i hastigheter som närmar sig ljusets för att tidsdilatation ska uppstå. Gps-satelliter kompenserar för det som ni säkert vet.
sv.wikipedia.org/wiki/Tidsdilatation
Jo, fast så länge du inte passerar ett svart hål så är den gravitationella tidsdilationen försumbar. Om nu tanken var att man ska uppleva en märkbar skillnad.
Faktum är att tidsdilationen för gps-satelliterna är större pga gravitationen än för den relativa hastigheten.

Jag har gjort en kalkylator för det här men den ligger på datorn hemma. Kan länka till dn senare.
__________________
Senast redigerad av PuffTheDragon 2013-02-24 kl. 17:02.
Citera
2013-02-24, 17:04
  #9
Medlem
Man talar om händelsehorisontens storlek, men varför kan man inte mäta ett svart håls diameter. Är det inte egentligen en materiaansamling.
Citera
2013-02-24, 17:16
  #10
Medlem
PuffTheDragons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rosewood
Man talar om händelsehorisontens storlek, men varför kan man inte mäta ett svart håls diameter. Är det inte egentligen en materiaansamling.
Definitionen för ett svart hål är materia som är så kompakt att flykthastigheten är större än ljusets hastighet. Händelsehorisonten är det avstånd från centrum där den är exakt c.
Så diametern är helt enkelt händelsehorisonten x2.

Edit. Jag har sammanställt ett gäng ekvationer som berör svarta hål här. I 1.1 har du händelsehorisonten.
__________________
Senast redigerad av PuffTheDragon 2013-02-24 kl. 17:19.
Citera
2013-02-24, 18:11
  #11
Medlem
Detvardåsjälvas avatar
Jag ställde en liknande fråga i en annan tråd men fick inget svar.

Fullmånen tycks ju reflektera lika mycket ljus över hela skivan, alltså den är lika ljus överallt, och inte t.ex ljusast i centrum och mörkast i kanterna. Dels sägs det bero på att månen långt ifrån är en perfekt sfär, men också på att solen inte är en punktformig ljuskälla. Frågan är då om liknande fenomen upplevs hos Jupiter och Saturnus exempelvis? Dessa saknar solid yta (rent skenbart i alla fall), så om man skulle befinna sig på låt säga Ganymedes, skulle man då se "full-Jupiter" som jämnt belyst överallt?

Fattar ni?

Jämför dessa två bilder:
http://i50.tinypic.com/34takb4.png
http://i50.tinypic.com/ngvl39.png
__________________
Senast redigerad av Detvardåsjälva 2013-02-24 kl. 18:15.
Citera
2013-02-24, 18:34
  #12
Medlem
jolindbes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Detvardåsjälva
Jag ställde en liknande fråga i en annan tråd men fick inget svar.

Fullmånen tycks ju reflektera lika mycket ljus över hela skivan, alltså den är lika ljus överallt, och inte t.ex ljusast i centrum och mörkast i kanterna. Dels sägs det bero på att månen långt ifrån är en perfekt sfär, men också på att solen inte är en punktformig ljuskälla. Frågan är då om liknande fenomen upplevs hos Jupiter och Saturnus exempelvis? Dessa saknar solid yta (rent skenbart i alla fall), så om man skulle befinna sig på låt säga Ganymedes, skulle man då se "full-Jupiter" som jämnt belyst överallt?

Fattar ni?

Jämför dessa två bilder:
http://i50.tinypic.com/34takb4.png
http://i50.tinypic.com/ngvl39.png

Vid fullmåne så står Solen, jorden och månen i princip på en rak linje. Solen står då i princip rakt ovanför den punkt som vi uppfattar som månens mittpunkt. Solinstrålningen per kvadratmeter måne kommer därför att avta som cos theta, om theta är vinkeln på månytan från denna punkt. Emellertid så kommer mängden månarea per rymdvinkel på himlen att öka som 1/cos theta, av exakt samma effekt. Solljuset per kvadratmeter måne är mindre vid kanterna, men solljuset per steradian måne är uniformt över månens yta.

Det samma kommer att gälla Jupiter sedd från Ganymedes, vid full-Jupiter.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in