Ställ era random astronomifrågor

De flesta satelliter har någon form av system som ser till att de inte roterar relativt jorden. Förutom gamla raketsteg finns det också en och annan (för att uttrycka det milt) inaktiv satellit runt jorden. Dessa kan spinna hur som helst utan att någon bryr sig.

För satellitobsar och diskussioner kring dessa kan vi ju använda denna tråd:
https://www.flashback.org/t1610779

På ämnet så vinkade jag nyss till ISS och om en liten stund ska jag ut och jaga några Perseid-eftersläntrare och samtidigt pricka av en dubbelflygning spionsatelliter (USA 238/2012-048-A och -P).

Heavens Above Bara att titta på daily passes och ställa in tiden och klicka runt så kommer du hitta gamla saker. Du kan nog avgöra på namnen också, om de är gamla eller inte.
Här är ett exempel på ett raketsteg från '68: http://www.heavens-above.com/satinfo.aspx?satid=3230
Så med andra ord... Ja? :P
Jag bara skojjade med dig lite
Jo, detta var jag medveten om.. Men dessa system trodde jag man ganska ofta styrde ner i atmosfären för att rensa omloppsbanorna och de man inte gjorde det med, trodde jag föll ned tillräckligt för att brinna opp efter bara ett-två år. Tydligen inte, då saker från 60-talet är kvar, helt utan boostraketer.

Jag vet inte om jag skulle säga att den energin är förlorad för resten av universum. Det är ju denna ökning av energi som får universums expansion att accelerera.

Universums accelererande expansion, vars upptäckt redan har belönats med nobelpris, kan vara en felmätning! Avståndsmätningarna baseras på supernova typ Ia (white dwarf supernova) som har ansetts alla ha samma absoluta ljusstyrka. Men nu tror somliga astronomer att det kan finnas flera olika slags supernovor som är oskiljbara från SN Ia, med olika absolut ljusstyrka.

I det tidiga universum, alltså på avstånd där man mätt upp rummets accelererande expansion, så kan täthet och metallicitet och whatnot systematiskt ha lett till mindre ljusstarka Ia-liknande supernovor. I så fall har man överskattat de största avstånden och grundlöst tolkat dem som en accelererande expansion.

Så det kanske inte behövs någon hypotes om mörk energi?
Tråd med några relaterade länkar till artiklar:
http://cosmoquest.org/forum/showthread.php?145610-Where-will-supernovae-lead-us-next

Och denna expansion sker i voidsen.. Så visst, energin bidrar till att "dela upp" Universum men den kommer aldrig gå att "ta på" för någonting som ligger i icke-voids?
Inte läst igenom tråden eller någon av artiklarna, men bara av att skumma igenom den, så verkar inte dem ta det så värsta seriöst ändå?
Skall ta en närmare titt senare!

Det är inte ljusstyrkan man kollar på, det är bredd/höjd-relationen på L(t)-kurvan. Som i största grad är konsistent, trots att det börjar bli snack om att 1a inte räcker som klassifikation. Sen så stödjer både BAO och CMBt mörk energi, det är inte bara supernovorna. Dessutom så kommer E-ELT kunna mäta dz/dt.

Philip Podsiadlowski (ledande SN-expert, http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-abs_connect?return_req=no_params&author=Podsiadlow ski,%20Ph.&db_key=AST) var på besök på avdelning och hade seminarie om just 1a-klassifikationen plus en informell white-board föreläsning om samma sak. Väldigt lärorikt


Expansionen sker inte bara i voidsen, sker mest i voidsen, men inte bara.

Hur tar man på energi?

Sorry för det sena svaret, but here goes:

- Ja, upplösningen (som ges av baslinjen) mellan två antenner är endimensionell men riktningskänslig, dvs olika om antennerna t ex står nord-syd eller öst-väst. När jorden roterar, ändras också (den projicerade) baslinjen (sett utifrån det astronomiska objektet), både i längd och orientering. Om man observerar ett konstant objekt över lång tid kan man mycket riktigt sammanställa många mätningar till en bild. För att täcka in ”alla” baslinjer måste man dock kunna flytta antennerna emellanåt.

- En interferometer med många antenner har dock en annan, mer fundamental fördel: Man mäter samtidigt mellan alla par av antenner och detta antal av antennpar växer mycket snabbare (kvadratiskt) än antalet antenner (linjärt). Med t ex 66 antenner (ALMA) kan varje antenn samtidigt kombineras med 65 andra och detta möjliggör mätningar som inte skulle varit praktiskt realistiska med endast ett fåtal antenner.

- För en mer teknisk genomgång med illustrationer, se t ex
https://science.nrao.edu/opportunities/courses/casa-caltech-winter2012/Isella_Radio_Interferometry_Basics_Caltech2012.pdf

Joo, men även IGM är ganska "off limits". Inuti galaxer är det ju inget snack om någon expansion.

Inte ta på fysiskt.. Därav citattecken.
JAg menar att det är energi som vi aldrig skulle kunna bruka till någonting.

Det finns områden mellan galaxclustrar som inte är voids där det sker expansion


Kan vi bruka mörk energi till något? För det är just den energin som ökar.

Hmm, men det är fortfarande i IGM som expansionen sker och därför ganska irrelevant för saker inuti galaxerna?
Absolut, har skickat in ett papper om hur till Arxiv, håll utkik!
Nej, men alltså.. Den nygenererade (mörka) energin kommer aldrig påverka någonting inuti galaxer. Den kommer enbart driva expansionen.
Därför är "nyttoenergin" i alla Universums galaxer konserverad fortfarande?

De ska finnas något som heter ''De 28 konstellationerna '' i gammal kinesisk astronomi och i Grekland fanns det en med där oxå 28 konstellationer men dessa två skulle vara olika konstellationer och ifrån olika tid men båda hade 28 st har du någon aning om vilka dessa är?? oxå har jag undrat - Är det så att den sista stjärnan i karlavagnen, som jag har för mig heter dubhe ( ?? ) , den stjärnan som är sist om man går från vänster till höger alltid står i rak linje med Polstjärnan?? Snurrar rymden som ett ekorr hjul på ekvatorn om man skulle sitta där och titta i linje med den?
Är det så att väte och helium kom till några sekunder efter big bang och vad bildades därnäst? Finns det någon form av rymd synthesen hur universum syntheserades i vilken ordning med vilka ämnen?

Awesome tråd!