Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Det är kö till rättssalen där slutpläderingarna i målet mot barnläkaren ska hållas. Jag hamnar framför en farmakolog och en pensionerad domare. Blir hon fälld är det ett justitiemord, säger domaren, som följt rättegången från åhörarplats. Det har också farmakologen. Och han konstaterar att det enda åklagaren egentligen har är ett helt orimligt provsvar: De jämför med att försöka få någon fälld för fortkörning där en fartkamera uppmätt en hastighet på 800 km i timmen.

Får man ett helt galet svar på en undersökning är det rimliga att man tar om det. Så skedde inte. I dopningssammanhang tar man rutinmässigt ett A- och ett B-prov. Där riskerar idrottsutövaren avstängning. Här finns en läkare som redan är avstängd och som fick ett nytt jobb ända tills en sköterska förstod vem hon var – och då fick sparken – och som därefter fått nobben av tre andra arbetsgivare, enligt advokat Björn Hurtig. Här finns en läkare som står åtalad för dråp, ett brott som har ett minimistraff på sex år. Men något B-prov finns inte.

Man ska som utomstående akta sig för att föregripa rättsliga prövningar. Men här är det svårt att se hur barnläkarens ska kunna bli fälld. Det går inte att bevisa att barnet dog av det läkemedel åtalet gäller. Inte heller att det var den åtalade läkaren som i så fall gav det.

Det vi efter tre år ser är en rättegång där det inte självklart finns en gärningsman eller ens ett brott. Däremot finns tre brottsoffer: mamman, pappan och läkaren.

Det är svårt att tro att det inte gått prestige i detta från åklagarsidan. Och att åklagarna väckt åtal trots att de inte trott på fällande dom. Det kallas olaga åtal och är ett brott.

Jag hoppas att rättsstaten i efterspelet av denna dom kommer att göra vad den kan för att reparera sig själv. Jag hoppas således att åklagarsidan inte överklagar en eventuellt friande dom, att åklagarna själva blir föremål för en utredning om olaga åtal och att allmänheten får en riktig förklaring till att man häktade läkaren en fredagseftermiddag och höll henne inlåst över helgen i stället för att höra den undersköterska som man inte ville att läkaren skulle prata med.