Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Rasnationalisternas brist på klarsyn upphör aldrig att förvåna mig.

Det finns i dagens Sverige exempel på personer med judisk börd som verkar för massinvandring. Till exempel DN:s chefredaktör Peter Wolodarski samt KD:s riksdagsledamot Carolina Szyber. Utmärkande för dessa är att de arbetar inom ramen för landets demokratiska och kapitalistiska system, och att deras åsikter inte skiljer sig en millimeter från vilken Stockholmsjournalist eller Sjuklöverpolitiker som helst. Att misstänkliggöra dem, eller någon annan jude, på grund av deras etnicitet är meningslöst. Istället bör man helt enkelt bemöta deras påståenden om mångkulturens välsignelser med sakliga argument. Om tillräckligt många svenskar och assimilerade invandrare tar till sig dessa argument finns det en chans politiken läggs om. Att dra upp debattörers rötter skulle bara distrahera mottagaren. Vi vill inte att väljaren ska fundera på om SD är antisemiter eller ej, utan på hur massinvandringen påverkar hans egen och sina barns framtid.

Med andra ord: SD drar slipstenen så väl den nu kan dras.


Det större bilden är att fler måste övertygas om att SD har bäst politik för landet.

Om personer som är rasnationalister och judemedvetna, som du själv, inte gett upp hoppet om SD så hade partiet gjort något fel. Att vara pro-Israeliska verkar effektivt. Bortsett från detta är debaclet om Israel och SD:s hållning i frågan ointressant.


Kent Ekeroth har gjort en värdefull insats för SD:s del och hör hemma i partiet och ingen annanstans.


Frågan om politisk islam är i högsta grad relevant. I övrigt är det svenskarnas eget fel att de inte värnat om sina intressen. Bengt Westerberg var etnisk svensk, likaså Carl Bildt. Det hindrade inte dem från att riva upp Luciabeslutet. Gustaf Fridolin, som efter valet 2014 troligtvis kommer förvärra massinvandringen, är blond och blåögd. Den tidning som hårdast kampanjar mot SD - Aftonbladet - är en arisk enklav bortsett från blattealibit Ehsan Fadakar, som ironiskt nog är den minst galna i det dårhus redaktionen utgör Fan, du hade kunnat byta ut varenda jävla svenne inom etablerad media mot en arab, afrikan eller jude och det värsta som kunnat hända var att det kanske funnits nåt i dem som var läsvärt.

SD:s motståndare är andra svenskar.


Trakasserierna mot judar i Malmö är ett reellt fenomen och ett mycket tråkigt sådant. Ingen borde behöva utstå trakasserier på grund av härkomst eller religion. Jag har inte nån direkt förväntan om att religiösa samfund ska ta politisk ställning. Är Frälsningsarmén också svurna fiender då de inte tagit upp kampen mot massinvandring? Jag skrev i mitt förra inlägg till dig att din intellektuella och verbala begåvning är förslösad. Den slutsatsen står sig, men det bör sägas att jag knappast gör mycket nytta själv. Egentligen är vi bara två skuggor på nätet som debatterar medan landet går åt helvete. På sätt och vis är det sorgligt, men diskussionerna på Flashback är onekligen väldigt fascinerande.

/SD-trollet

Praizovic verkar inte fatta att hon i själva verket tillhör en synnerligen priviligierad grupp av inbillade "utsatta". Trots att hon inte producerat en enda läsvärd rad publiceras hennes mediokra alster i de stora tidningarna pga hennes förmenta offerstatus som kvinna och "ickevit" invandrare.

Varför klistras ingen kollektivskuldsetikett i pannan på henne som serb i dessa dagar då massakern i Srebrenica högtidlighålls?

Nja, jag skulle vilja säga att de funktionshindrade, ex döva och blinda, förvisso strävar efter att kunna ta del av det normala samhället - men de värnar sin status som udda eftersom de annars riskerar att inte bara mista sin gemenskap utan också sitt inflytande och sina "privilegerier".

Ex så tror jag att assistansreformen har fått en del funktionshindrade att överdriva sitt handikapp, eftersom det ger dem mer hjälp och ett mer "normalt" liv.

Det finns i alla fall en sådan röresle inom grupper för funktionshindrade.

Intresset för att aktivt arbeta för den judiska kulturen och det judiska folkets intresse i kombination med att bergsturkifiera den svenska kulturen och det svenska folket är inte alls en dussinåsikt bland stockholmsjournalister och sjuklöverpolitiker.

Vilka svenska ickejudar hittar du i Stockholmsjiddisschkör? I redaktionen för Judisk Krönika? Vilka ickejudiska statsråd hittar du som medlemmar i judiska församlingen? Vilka svenska ickejudar bland journalister och sjuklöverpolitiker är aktiva i Svenska Limudföreningen eller Svenska Likudföreningen? Svaret är inga.

Jag förstår att du måste återfalla i dina trötsamma resonemang där utgångspunkt och slutsats alltid är detsamma: Vad är bäst för SD.

Men att försöka skyla överjudeaspekten i mediakriget kan aldrig dölja judeinflytandet i SD. Hur förklara för SDs gräsrötter att ledningen befann sig i Israel när Husbykravallerna rasade? Genom att som du gör försöka påstå att det är ointresssant?

I en demokrati ska en försvinnande liten minoritet ha ett försvinnande litet inflytande...om minoriteten accepterar demokratins villkor. Så är inte fallet med judarna och det problemet spiller naturligtvis över på SD. MSM kan naturligtvis inte ställa SDledningen mot väggen och fråga vad de hade i Israel att göra?! Eller kritisera SD för att inleda kontakter och sammarbeten med "högerextrema" etnonationalistiska partier i Israel.

Naturligtvis måste man förstå att yttrandefrihet om folket som inte får kritiseras inte är möjlig i MSM men varför försöka utöva samma självcensur här på flashback? Är denna tråd så jävla pretto att judeaspekten av mediakriget inte kan diskuteras p.g.a. beröringsskräcken med dödsknarkarnaizmen?

Ditt nya tramsiga "begrepp" rasnationalismen är i själva verket ett prefix avsett som invektiv. Vilken nationalism är inte rasbaserad? Den Sovjetiska och jugoslaviska samt den franska/amerikanska/brasilianska statsnationalismen. Dvs misslyckade och pågående expriment med hittills avskräckande resultat.

Välskriven och nyanserad replik. Vissa tendentiösa skribenters minoritetslobbyism drar förvisso ner diskussionsnivån.

Diskussionen om Sverigedemokraternas förhållade till judendomen tenderar att gå ur topic för denna tråd. Det finns en speciell tråd om det ämnet, använd gärna den.
/Mod.

Att Sveriges fattigdom ökat pga massimport av bidragstagare undgår Aftonbladet, medan de påstår att jobbskatteavdraget är den bakomliggande orsaken.

Att vi ligger i klass med Israel har väl orsak att de importerar fattiga judar från Ryssland.

Jo, men så höll det på att gå riktigt illa. Försäkringskassan synar idag igenom många som fått för mycket ersättning och hela reformen är i gungning.

Handikappades stöd av samhället är intressant eftersom det på ett handgripligt sätt visar att syftet med hjälpen bygger på rådande svensk normalitet, dvs. att leva som alla andra. Det är alltså uppenbart att mångkultur, feminism, hbtq etc är udda och något samhället inte kan stödja när det väl kommer till kritan. Hjälpen betalas ju av skattebetalarna och då måste hjälpen vara seriöst och neutralt riktad. Så är det ju även med försörjningsstöd, sjukbidrag med mera.

Visserligen får den som lyfter ersättningar och bidrag leva som denne vill. Men poängen är att man inte kan hänvisa till sin livsstil för att få dessa bidrag och ersättningar. Detsamma gäller om du söker jobb. Där ställer arbetsgivaren villkoren. I regel efter vedertagna svenska normer: dels pga att arbetets art kräver det, och dels för att man genom lång erfarenhet funnit att detta fungerar bäst.

Det är exakt av samma nämnda skäl du ser ras- och/eller kulturrena redaktioner på Aftonbladet eller DN. De experimenterar inte i sin laguppställning då det skulle äventyra effektivt samarbete och arbetsgivaren har ansvarar för att ekonomin går ihop.

Kulturmarxismen och dess mångkultur är inte annat än en tankekonstruktion som inget väl fungerande samhälle kan anamma. Forskare, journalister och projektpersoner kan syssla med sina luftslott. När de är klar med sina artiklar, rapporter, projekt, förhoppningar och drömmar är allting som vanligt ändå. Och kommer så att förbli. Det enda man åstadkommit är att legitimera ännu mer massinvandring och att mer resurser måste läggas där.

Sant. Kulturmarxism, massinvandringspolitik och mångkulturism är bara en maktstrategi. Maximera invandring och pariastämpla dem som är emot det. Det finns inget mer i det hela.

Det är ett sätt att ta makten, utan statskupp. Med sina värdegrundsdokument och sin anti-rasism kringgår PK-isterna lagstyre och sedvanerätt. Så man behöver inte öda tid på att fundera över "Hvad hvilja PK-isterna?" Det är bara maktpolitik, svart och vitt, utplåna motståndaren och asfaltera Sverige det handlar om.

Som svar på detta ska man inte bli en nationalistisk propagandist. Well, inte bara. Man måste vara en diversifierad människa, en helhetsinriktad aktör som har kunskap om lagstyre, sedvanerätt, svensk litteratur, svenska värderingar och svensk historia. Då har man tillgång till en rikare värld, till en bredare bas som PK-isterna i sin simpelhet aldrig kan mäta sig med. Man ska således overwhelm their defenses genom att kunna mer, veta mer och ha en rikare syn på tillvaron.

Nu jobbas det övertid i ideologifabriken. Och nu är direktivet: smutkasta nationalismen genom att hänvisa till inbördeskriget i Jugoslavien. Mona Sahlin gjorde det i AB 11/7, Jasenko Selimovic gjorde det i SvD samma dag, och Smålandsposten har nyligen gjort det i en ledare.

Men här är de ute i ogjort väder. Det kan man lugnt säga. Svensk nationalism har inget med inbördeskrig att göra. Vi etniska svenskar är 7 miljoner. Vi är, ännu, en betryggande majoritet i Svea rike. Och nu tar vi tillbaka vårt land metapolitiskt. Och i val. SD är till exempel klistrat på 10%, vad det verkar, och detta gör stor marginalnytta.

Sahlins mfl angrepp på nationalismen visar att de är på defensiven. Nu driver de inte mångkultur längre. Nej, de angriper radikalhögerns plusvapen nr 1, nationalismen. Men det enda PK-isterna kommer att göra i och med detta är att lyfta svenskar som folk. "Natio" är latin för "född" och nation betyder vad man är född som. Vi är födda som etniska svenskar i Sverige och det är realiter vi som styr detta land, inte kosmopoliter med diffus värdegrund.

Svenskar är satta på dagordningen. Frågan har, som det säger, lyfts. Och vilket lyft: nu känner man i andanom hur svenskar sträcker på sig, oavsett om Sahlin smutskastar dem. Man känner hur svenskarna, sedan ett tag, liksom lyfter huvudet fritt och inser kraften i att definiera sig som etnisk grupp. Ingen makt kan hindra dem från det. Ingen makt i hela universum.

- - -

Svenskar finns igen. Det är en ändring i samhällsklimatet som kommer att bestå. Kampen för svenska traditioner, den svenska stilen och den svenska attityden, parallellt med vår existens som folk, den kampen fortsätter. Men jag gissar att det blir svårare att motarbeta oss nu, svårare att bortdefiniera oss, svårare att i tvivelsjukans namn säga att Tacitus' sviones inte är svear, det där som är Dick Harrisons käpphäst.

Vi finns återigen. Något inbördeskrig är inte nödvändigt för att understryka det. Nej, men vad som kommer att ske framöver är att fokus flyttas från mångkulturkramande, antivitt sentiment och slentrianmässigt nedvärderande av allt svenskt, vare sig detta svenska är kulturellt eller etniskt. Fokus kommer att flyttas från antisvenskhet till ett sunt omhuldande av svensk historia och svenska traditioner. De exakta politiska formerna för detta må vi bestämma i allmänna val och öppen debatt -- just det, en öppen debatt och inte som hittills en sluten, stängd och låst debatt.

Det har ju varit fallet tills nu: läget har varit låst. Det har varit rasiststämpel så fort någon velat ifrågasätta massinvandringen. Om någon föreslagit en 0,000000001 procents minskning av invandringen har det varit rasiststämpel och utslängning från debatten. Det har i praktiken betytt munkavle, inre exil och ostrakisering. Men nu ska saker och ting börja debatteras på riktigt -- i MSM och i partierna, inte bara på nätet. Låt tankeskolorna tävla och blommorna blomma, som man sa under Kinas kulturrevolution. För en revolution, det är det -- en fredlig revolution, en revolution på grunden av tradition och tro, en revolution med det svenska folket som del i ekvationen. Vi är en del av den internationella koncerten och vår operationsbas är Sveriges land.

Om PK-vänstern börjar dra upp Jugoslavien som ett seriöst argument kommer de nog ganska snabbt att förlora mångkulturdebatten. Jugoslavien och Balkan är ju ett praktexempel på vad som händer när man tvingar samman olika etniciteter och kulturer i en och samma politiska enhet; skiten exploderar förr eller senare. En nation som hade levt fredligt tillsammans under mer än 40 år som plötsligt började att fragmentera och där invånarna började döda sina grannar är väl knappast ett bra argument att använda för att försvara mångkultur. Jugoslavien är ju ett slam-dunk argument mot mångkultur.

Exakt. Om någon tar upp Jugoslavien som ett argument för mångkultur så börjar man ju allvarligt betvivla deras mentala status.