2013-07-02, 20:48
  #17773
Medlem
Bustophers avatar
PCuri!

Citat:
Taktiken är som vanligt att bomba på med samma, samma, samma och hoppas att läsarna inte orkar bläddra något tiotal (eller hundratal) sidor bakåt i tråden.

PCuri, jag tycker du ska byta argumentationssätt!
Med det sätt som du beskriver ovan, och också har praktiserat en längre tid, är du nämligen i mycket dåligt sällskap. Det var nämligen precis den taktik som Hitlers propagandaminister Joseph Goebbels förespråkade och själv självpraktiserade. Metoden är lika dålig idag som den var då!

"Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning." ur Joseph Goebbels tal vid partidagarna i Nürnberg 1934.


Citat:
För det första vill jag påpeka att varken rättens oberoende expert Mörland eller försvaret verkar ha hävdat att tiopental i betydande mån försvinner ur blodkärlen efter den tidpunkt när det gått ungefär en halvtimme efter att döden inträffat och att detta skulle ha gjort att åtalet vilade på lösan grund.

Nej, och det är mycket märkligt! Varken, rättsläkaren, exterterna vid rättskemiska laboratoriet, professor Mørland eller någon av de övriga anlitade experterna tycks ha läst vare sig artiklarna i The Lancet (Koniaris och inläggen där flera experter riktade allvarliga invändningar mot Koniaris) eller Mark Dershwitz och Tomas Henthorns utomordentligt viktiga artikel ”The pharmacokinetics and pharmacodynamics of thiopental as used in lethal injection”.


Citat:
I domen redogör man för ett fall där ett barn hade fått en 10 ggr för stor tiopentaldos (hur stor dosen var framgår inte, men jag antar att den låg en bra bit över vad som är ”lagligt”). I detta fall var merparten av tiopentalet kvar i blodet efter 72 timmar.

För det första så är det fallet inte relevant eftersom den pojke som det handlade om dels låg i respirator dels behandlades med medel för att motverka effekterna av överdosen av tiopental. Förloppet där har alltså ingenting att göra med vad som händer med tiopental i kroppen efter döden. Speciellt inte vad som hänt 24 dagar efter döden.


Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
En sak jag själv vill påminna om är att det, mig veterligen, inte finns några tillgängliga data på hur mycket tiopental som brukar finnas kvar vid obduktionen när man kört i så mycket tiopental som gått och individen i fråga dött under pågående injektion.

Jodå, jag har tidigare refererat till artikeln ”A Suicide by Thiopentone Infusion” av Gyan C. A. Fernando, i The American Journal of Forensic Medicine and Pathology 11/(4), 309-311, 1990. Där handlar det on en läkare som begått självmord med tiopental. Möjligen har det handlat om så mycket som 25 mg (!). Här har infusion i armen definitivt fortsatt långt efter att han avled. Han upptäcktes först tre dagar senare och vid obduktionen påvisades 153 µg/g tiopental i blodet.


Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Jag har heller inte i tingsrättens motiveringar sett att man tycker att det skulle ha någon större betydelse om man analyserat ”andra lokaler” eller kunnat hitta ”nedbrytningsprodukter”. Förstår heller inte vitsen med det argumentet om det är fråga om att verifiera förekomsten av en jättedos i samband med döden.

Nej vi har nog alla förstått att du inte förstått vitsen med det! Nu är det så att ett enstaka analysvärde inte säger någonting om när eller hur det har uppkommit. För att få klarhet på den punkten behöver man minst ett prov till taget på ett relevat ställe. På samma sätt kan analys av metaboliter också ge viss ledning. Det är inget märkligt med detta. Det är precis lika självklart som att en seglare inte kan bestämma sin position enbart genom att mäta solhöjden. Den ger honom latituden men inte longituden. Samma solhöjd kan han får vare sig han är i Atlanten eller i Stilla Havet. Och det är en viss skillnad.

Slutligen måste du försöka ta till dig och förstå att ett kemiskt analysvärde, i sig själv, oavsett om det handlar om dödliga halter, inte säger någonting om hur eller när i förhållande till dödstillfället det har uppstått. För att få svar på den frågan krävs kompletterande information t.ex. vittnesmål.
Du måste också försöka förstå och acceptera att att ett analysvärde, oavsett om det handlar om en aldrig så dödlig halt, inte utgör ett brott. Det är den handling som gett upphov till halten som eventuellt kan utgöra ett brott. Brott förutsätter brottslig gärning inte enbart ett aldrig så högt analysvärde eller en aldrig så död person.

”Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid.” Brottsbalken 3 kap 1§. Att ”beröva någon livet” är en gärning/handling.


Det är därför som RMV:s och det finska labbets analyser INTE är avgörande för fallet. De indikerar att brott kan ha begåtts eftersom tiopentalhalten ligger över vad som anses dödlig nivå. Speciellt givet L:s tillstånd. Det som är avgörande är istället huruvida det kan anses ställt utom rimligt tvivel att den uppstått som en följd av narkosläkarens agerande. Det var det som tingsrätten inte ansåg bevisat.

”Vid en sammantagen bedömning har tingsrätten emellertid inte funnit något som talar för att [narkosläkaren] vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat.” (Solna tingsrätts dom sid 30).
Citera
2013-07-03, 01:10
  #17774
Medlem
Blir rätt mastigt att svara på allt nytt och det som var kvar sedan gammalt. Så jag svarar väl på en del av det som skrivits. Får eventuellt beta av litet mer senare i veckan.

Det som mace2442 och Clodius säger innehåller väl inget nytt tycker jag. Får väl se om jag svarar på deras inlägg. Det där med sprutstorleken har jag svarat relativt nyligen på med citat från domen. Några problem med sprutstorleken eller liknande verkar f ö inte heller ligga till grund för den friande domen.

Bustopher tillför litet nytt med ett exempel där en självmördare sannolikt lyckats pytsa i sig rätt mycket tiopental. Detta är ett exempel på att det normala är att väldigt litet tiopental normalt stannar kvar i blodet även vid stora doser. Fernandos självmordsexempel är väl mer normalt när det gäller hur mycket tiopental som finns kvar vid stora doser än det fångexempel med 370 mg/liter (ca 370 µg/g) som jag hittade i Koniaris andra The Lancet-sammanställning från 2005. Det normala är alltså att inte mycket tiopental blir kvar i blodet. Och det var antagligen en dylik föreställning den åtalade läkaren utgick ifrån.

Mitt intryck är att Mörlands förklaring till varför så pass mycket tiopental blev kvar i blodet i det här fallet är att man sprutade in så mycket som gick under så kort tid som möjligt före/efter döden. Med långsammare insprutningstakt hinner tiopentalet tryckas ut i blodet. Jag vet inte vilket arrangemang självmördaren i Fernandos fall hade riggat upp för att få i sig tiopentalet. Var det fråga om något slags dropp borde insprutningstakten, även om jag inte är bekant med detaljer, ha blivit långsammare än om man tryckt i så mycket som möjligt utan att blodkärlet sprängs med hjälp av en spruta. Därmed borde sannolikheten för att mer tiopental blivit kvar i blodkärlen ha varit betydligt större i Fernandos självmordsfall.


Några ord också angående Bustophers kommentarer till det här citatet från domen:

”Vid en sammantagen bedömning har tingsrätten emellertid inte funnit något som talar för att [narkosläkaren] vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat.” (Solna tingsrätts dom sid 30).


Först ett litet längre citat:

”Resultatet av tingsrättens prövning så här långt är alltså att det inte är ställt utom rimligt tvivel att någon brottslig gärning har begåtts mot Linnéa. Detta innebär i sin tur att det inte finns någon anledning för tingsrätten att uttala sig i frågan om vad som är visat i fråga om V***** L***** agerande under de sista timmarna av Linnéas liv. Tingsrätten anser emellertid att det ändå är befogat att något uppehålla sig vid denna fråga.

Åklagaren har lagt fram relativt omfattande bevisning i form av vittnesmål från Linnéas anhöriga, vilka närmast samtliga har fört fram det påståendet att V***** L*****, strax innan Linnéa dog, skulle ha gett henne en spruta med något medel som gjorde att hon avled. Tingsrätten har emellertid vid sin prövning inte ansett sig få belägg för detta påstående. Det finns visserligen vissa påståenden från en del av de anhöriga som framstår som anmärkningsvärda. Vid en sammantagen bedömning har tingsrätten emellertid inte funnit något som talar för att V***** L***** vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat.”



Det tingsrätten verkar ha gjort är att i det här sammanhanget strunta i V***** L*****:s uppgifter i polisförhören om att hon destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen. Så får man i och för sig göra. Men att man använder sådana metoder talar väl sitt tydliga språk. Precis som fräckisen när man underkände finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde för tiopental.

Om RMV och rättens oberoende expert Mörland säger att babyn fått i sig en massiv överdos tiopental, samtidigt som man faktiskt tar hänsyn till att V***** L***** själv säger att hon destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen, så krävs det nog att man underkänner mätvärdet .

Jag har som sagt flera gånger förklarat varför underkännandet av finska RMV:s mätvärde för tiopentalet är en osedvanligt fräck bluff, nu senast här https://www.flashback.org/sp44085000 .

[F ö måste jag säga att det mellan tummen och pekfingret förefaller rätt osannolikt att det skulle vara fråga om något större spädningsfel med tanke på den jättetopp man kunde skönja för det ospädda provet (hade varit intressant att utöver Olof Beck också höra en fysiker som kunde svara på inom vilka felmarginaler ett utslag över gränsen för kalibreringsområdet, d v s upp till 10 mikrogram, hade). Att svenska RMV inte dokumenterat ordentligt hur man spädde tycker jag också mellan tummen och pekfingret inte påtagligt borde öka sannolikheten för spädningsfel i det här fallet. Den mängd blod man spädde var 0,5 g (som vi för enkelhetens skull avrundar till 0,5 ml). Det är 1/660-del av vad som finns i botten på en läskflaska. 4,5 g, eller ca 4,5 ml, alltså den mängd slaktblod man spätt med, är 1/66-del av vad som finns i en vanlig läskflaska eller aningen mindre än en tesked (1 tesked = 5 ml). Så har man typ stått och fumlat med teskedar i stället för att använda riktig labbutrustning så förefaller det även i sådana fall, mellan tummen och pekfingret, osannolikt att man skulle ha en felprocent på spädningen på mer än typ +/- 50 %. Ett spädningsfel på 5,26 ggr, som var det maximala teoretiska spädningsfelet, förefaller orimligt även om man stått och fumlat med teskedsmått, typ. Även om vi har fri bevisprövning i Sverige vet jag inte om den här typen av rimlighetsresonemang brukar användas i svenska domstolar. Men för den lekman som vill bilda sig en uppfattning om tingsrättens huvudinvändning mot finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde så kan väl det här resonemanget vara användbart. Notera också som sagt att man även med det maximala, teoretiska spädningsfelet 5,26 ggr får ett mer än 6 ggr högre tiopentalvärde än vad som enligt rättens oberoende expert Mörland skulle kunna förklaras av eventuella, tidigare EJ JOURNALFÄRDA tiopentalinjektioner.]
Citera
2013-07-03, 05:21
  #17775
Medlem
Clodiuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Blir rätt mastigt att svara på allt nytt och det som var kvar sedan gammalt. Så jag svarar väl på en del av det som skrivits. Får eventuellt beta av litet mer senare i veckan.

Det som mace2442 och Clodius säger innehåller väl inget nytt tycker jag. Får väl se om jag svarar på deras inlägg. Det där med sprutstorleken har jag svarat relativt nyligen på med citat från domen. Några problem med sprutstorleken eller liknande verkar f ö inte heller ligga till grund för den friande domen.

Bustopher tillför litet nytt med ett exempel där en självmördare sannolikt lyckats pytsa i sig rätt mycket tiopental. Detta är ett exempel på att det normala är att väldigt litet tiopental normalt stannar kvar i blodet även vid stora doser. Fernandos självmordsexempel är väl mer normalt när det gäller hur mycket tiopental som finns kvar vid stora doser än det fångexempel med 370 mg/liter (ca 370 µg/g) som jag hittade i Koniaris andra The Lancet-sammanställning från 2005. Det normala är alltså att inte mycket tiopental blir kvar i blodet. Och det var antagligen en dylik föreställning den åtalade läkaren utgick ifrån.

Mitt intryck är att Mörlands förklaring till varför så pass mycket tiopental blev kvar i blodet i det här fallet är att man sprutade in så mycket som gick under så kort tid som möjligt före/efter döden. Med långsammare insprutningstakt hinner tiopentalet tryckas ut i blodet. Jag vet inte vilket arrangemang självmördaren i Fernandos fall hade riggat upp för att få i sig tiopentalet. Var det fråga om något slags dropp borde insprutningstakten, även om jag inte är bekant med detaljer, ha blivit långsammare än om man tryckt i så mycket som möjligt utan att blodkärlet sprängs med hjälp av en spruta. Därmed borde sannolikheten för att mer tiopental blivit kvar i blodkärlen ha varit betydligt större i Fernandos självmordsfall.


Några ord också angående Bustophers kommentarer till det här citatet från domen:

”Vid en sammantagen bedömning har tingsrätten emellertid inte funnit något som talar för att [narkosläkaren] vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat.” (Solna tingsrätts dom sid 30).


Först ett litet längre citat:

”Resultatet av tingsrättens prövning så här långt är alltså att det inte är ställt utom rimligt tvivel att någon brottslig gärning har begåtts mot Linnéa. Detta innebär i sin tur att det inte finns någon anledning för tingsrätten att uttala sig i frågan om vad som är visat i fråga om V***** L***** agerande under de sista timmarna av Linnéas liv. Tingsrätten anser emellertid att det ändå är befogat att något uppehålla sig vid denna fråga.

Åklagaren har lagt fram relativt omfattande bevisning i form av vittnesmål från Linnéas anhöriga, vilka närmast samtliga har fört fram det påståendet att V***** L*****, strax innan Linnéa dog, skulle ha gett henne en spruta med något medel som gjorde att hon avled. Tingsrätten har emellertid vid sin prövning inte ansett sig få belägg för detta påstående. Det finns visserligen vissa påståenden från en del av de anhöriga som framstår som anmärkningsvärda. Vid en sammantagen bedömning har tingsrätten emellertid inte funnit något som talar för att V***** L***** vid det aktuella tillfället skulle ha utfört någonting som inte varit medicinskt motiverat.”



Det tingsrätten verkar ha gjort är att i det här sammanhanget strunta i V***** L*****:s uppgifter i polisförhören om att hon destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen. Så får man i och för sig göra. Men att man använder sådana metoder talar väl sitt tydliga språk. Precis som fräckisen när man underkände finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde för tiopental.

Om RMV och rättens oberoende expert Mörland säger att babyn fått i sig en massiv överdos tiopental, samtidigt som man faktiskt tar hänsyn till att V***** L***** själv säger att hon destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen, så krävs det nog att man underkänner mätvärdet .

Jag har som sagt flera gånger förklarat varför underkännandet av finska RMV:s mätvärde för tiopentalet är en osedvanligt fräck bluff, nu senast här https://www.flashback.org/sp44085000 .

[F ö måste jag säga att det mellan tummen och pekfingret förefaller rätt osannolikt att det skulle vara fråga om något större spädningsfel med tanke på den jättetopp man kunde skönja för det ospädda provet (hade varit intressant att utöver Olof Beck också höra en fysiker som kunde svara på inom vilka felmarginaler ett utslag över gränsen för kalibreringsområdet, d v s upp till 10 mikrogram, hade). Att svenska RMV inte dokumenterat ordentligt hur man spädde tycker jag också mellan tummen och pekfingret inte påtagligt borde öka sannolikheten för spädningsfel i det här fallet. Den mängd blod man spädde var 0,5 g (som vi för enkelhetens skull avrundar till 0,5 ml). Det är 1/660-del av vad som finns i botten på en läskflaska. 4,5 g, eller ca 4,5 ml, alltså den mängd slaktblod man spätt med, är 1/66-del av vad som finns i en vanlig läskflaska eller aningen mindre än en tesked (1 tesked = 5 ml). Så har man typ stått och fumlat med teskedar i stället för att använda riktig labbutrustning så förefaller det även i sådana fall, mellan tummen och pekfingret, osannolikt att man skulle ha en felprocent på spädningen på mer än typ +/- 50 %. Ett spädningsfel på 5,26 ggr, som var det maximala teoretiska spädningsfelet, förefaller orimligt även om man stått och fumlat med teskedsmått, typ. Även om vi har fri bevisprövning i Sverige vet jag inte om den här typen av rimlighetsresonemang brukar användas i svenska domstolar. Men för den lekman som vill bilda sig en uppfattning om tingsrättens huvudinvändning mot finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde så kan väl det här resonemanget vara användbart. Notera också som sagt att man även med det maximala, teoretiska spädningsfelet 5,26 ggr får ett mer än 6 ggr högre tiopentalvärde än vad som enligt rättens oberoende expert Mörland skulle kunna förklaras av eventuella, tidigare EJ JOURNALFÄRDA tiopentalinjektioner.]

Resonomanget är ohållbart av flera skäl bland annat:

-Provet har inte visats vara representativt.
-Läkaren har inte kunnat knytas till någon thiopentalinjektion
-Vittnesmålen motsäger direkt åklagarens gärningsbeskriving.

PCuris resonemang om spädningar är därför helt meningslöst.

Angående att thiopentalbehandling av patienten tidigare inte blev journalfört, så är det knappast något den åtalade läkaren kan lastas för. Det hade såvitt jag förstår varit anmärkningsvärt om flickan inte behandlats med thiopental med tanke på hennes tillstånd.

PCuri är en stalker som driver kampanj mot en sannolikt helt oskyldig läkare som frikänts av enig tingsrätt. Fegt undviker han att bemöta argument utan upprepar bara ständigt redan avvisade argument.
Citera
2013-07-03, 21:31
  #17776
Medlem
Och så var det dags för PCuri att återgå till sina gamla vanor då.

Dvs sen redan tidigare överbevisade lögner.
Det finns ingen jättetopp i någon analys från flickans blod i dag heller. Lika lite som det fanns någon igår.

Och nej PCuri har aldrig någonsin besvarat någonting med fakta. Han egna fabler är inga svar utan enbart svammel som saknar all relevans på de krav som gäller i en domstol.

Att domstolen inte har fäst någon vikt vid sprutstorleken är inte sant eftersom man förhörde vittnena om just den frågan.

Sen är det inte domstolen eller åklagaren som har hävdat att det var den tiopentalspruta som gjordes i ordning som vållade flickans död. Den enda som har varit inne på det är PCuri trots att domstolsprotokollet visar att så inte var fallet.

Sen ljuger han igen. Mörland var inte rättens expert alls. Han var Socialstyrelsens sakkunnige och vittnade på begäran av åklagaren.
Citera
2013-07-04, 02:01
  #17777
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Clodius
Resonomanget är ohållbart av flera skäl bland annat:

-Provet har inte visats vara representativt.
-Läkaren har inte kunnat knytas till någon thiopentalinjektion
-Vittnesmålen motsäger direkt åklagarens gärningsbeskriving.

PCuris resonemang om spädningar är därför helt meningslöst.

[- - -]



Några kommentarer:

● Det är väl litet oklart vad du menar med att provet inte visats vara ”representativt”. Om du med detta syftar på den spädning om 10 ggr som tingsrätten anser eventuellt kan ha blivit fel så är det väl inga större konstigheter med din synpunkt. Då gör du bara som tingsrätten och låtsas inte om att den maximala teoretiska felspädningen var 5,26 ggr. Jag är dock inte säker att det är detta som du syftar på. Du har ju tidigare haft litet egna teorier om kristaller och liknande (du har dock värjt dig för att göra någon slags sannolikhetskalkyl eller kommentera den skiss till sannolikhetskalkyl jag gjorde). Konstaterar också som sagt att tingsrätten verkar ha varit rätt ointresserad av din typ av argumentation.

● Om man som tingsrätten säger att det inte är klart att man uppmätt någon större dess tiopental p g a att finska RMV:s bekräftelse av svenska RMV:s mätvärde på 2000 mikrogram/gram inte är tillräckligt säker (och som sagt struntar i att det maximala, teoretiska spädningsfelet är 5,26 ggr) så blir det ju knepigt att binda läkaren till en tiopentalinjektion enbart på grund av att hon påstår sig ha destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen. Då är ju frågan om det ens hade räckt om de släktingar till babyn som i polisförhören påstod sig ha sett en injektion i samband med döden vidhållit sina ståndpunkter i tingsrätten och inte börjat slira på tidpunkten för injektionen (har förklarat bakgrunden till varför de sannolikt ansåg sig tvungna att göra detta i tidigare inlägg).

● De vittnesmål från släktingar som i polisförhören uppgav sig ha sett en injektion i samband med döden innebar väl ett starkare stöd för åklagarens gärningsbeskrivning än deras vittnesmål i tingsrätten där man slirade på tidpunkten. Men de motsade väl inte direkt åklagarens gärningsbeskrivning.


Men jag måste ge dig viss cred för att få till synpunkter som har en vederhäftig klang. Speciellt med tanke på att du själv uppger att du saknar naturvetenskaplig utbildning. Hade du sagt dig vara forskare i biokemi hade jag faktiskt trott dig.






Citat:
Ursprungligen postat av mace2442
Och så var det dags för PCuri att återgå till sina gamla vanor då.

Dvs sen redan tidigare överbevisade lögner.
Det finns ingen jättetopp i någon analys från flickans blod i dag heller. Lika lite som det fanns någon igår.

Och nej PCuri har aldrig någonsin besvarat någonting med fakta. Han egna fabler är inga svar utan enbart svammel som saknar all relevans på de krav som gäller i en domstol.

Att domstolen inte har fäst någon vikt vid sprutstorleken är inte sant eftersom man förhörde vittnena om just den frågan.

Sen är det inte domstolen eller åklagaren som har hävdat att det var den tiopentalspruta som gjordes i ordning som vållade flickans död. Den enda som har varit inne på det är PCuri trots att domstolsprotokollet visar att så inte var fallet.

Sen ljuger han igen. Mörland var inte rättens expert alls. Han var Socialstyrelsens sakkunnige och vittnade på begäran av åklagaren.



Man såg att det verkade vara fråga om en jättetopp för tiopental när man analyserade det ospädda provet. Ingen har hävdat något annat tidigare i tråden eller under rättegången. Tyvärr sträckte sig kalibreringen bara till halten 10 mikrogram/gram och tingsrätten har gått på försvarets vittne Olof Beck som hävdar att det är ovetenskapligt eller liknande att överhuvudtaget uttala som om mätvärden utöver kalibrerat område. Därför spädde man provet först 10 ggr (detta spädda provmaterial användes både av svenska och finska RMV och det var denna spädning försvarets vittne Olof Beck underkände p g a otillräcklig dokumentation) och sedan 5 ggr till i Sverige. (Det faktum att man kom fram till samma tiopentalhalt i både Sverige och Finland, 2000 mikrogram/gram trots att man spätt 5 ggr till i Sverige är f ö väldigt intressant. Om det nu eventuellt kan ha blivit någon felspädning beträffande den första spädningen om 10 ggr och man fick samma resultat i Sverige och Finland efter att man i Sverige spätt ytterligare 5 ggr så tyder det väl det rent logiskt på att i alla fall 5 ggr-spädningen blev korrekt.)

Citerar domen för tydlighetens skull:

”Det är metoden G2 som är relevant för den fortsatta prövningen här. Man använder sig vid den analysen av en s.k. gaskromatograf, som är en kvävespecifik detektor. När en substans innehåller kväve, vilket många läkemedel gör, ger det utslag i detektorn. Ett sådant utslag visar sig som en s.k. ”topp” i kromatogrammet. Analysen av Linnéas blod resulterade i en mycket stor topp. Toppen var så stor att den gick utanför det kalibrerade mätområdet, vilket slutar vid 10µg/g blod. Detta innebär alltså att man inte kunde se hela toppen, den var ”kapad”. På grund av att det inte gick att se hela toppen gjordes en ny analys den 24 oktober 2008. Istället för att utvidga mätområdet, vilket i och för sig låter sig göras, valde man att späda blodet så att man skulle få en så pass låg koncentration som man trodde skulle hålla sig inom mätområdet i fråga. Vid spädningen användes slaktblod som laboratoriet hade köpt in från Scan. Spädningen gick till på så sätt att man tog 0,5 gram blod av det kvarvarande provet från Linnéa, vilket blandades med 4,5 gram slaktblod. Efter denna s.k. mellanspädning användes en reducerad provmängd av det utspädda delprovet, nämligen 0,2 gram som blandades med 0,8 gram slaktblod. Efter dessa spädningar hade man alltså uppnått en slutlig 50 ggr spädning.

Detta utspädda prov användes därefter för analys enligt metod G2, även denna gång alltså med användande av gaskromatograf, på samma sätt som tidigare skett med det outspädda provet. Resultatet fick man fram genom att den uppmätta koncentrationen multiplicerades med det antal gånger som blodet hade spätts ut. Inte heller vid denna analys gick det att se toppen, den var fortfarande kapad. Det gick dock, enligt Gunilla Thelander, att se att toppen var homogen och att den motsvarade en koncentration om minst 2000µg/g blod.”



När det gäller uppgifterna om sprutstorleken verkar något sådant inte utgöra grund för den friande domen. Däremot diskuterades sprutstorleken tidigare flitigt i tråden innan Mörlands rapport kom. Då hävdade läkargänget att eftersom nästan inget tiopental brukar finnas kvar i blodet så måste det till en helt enorm spruta som inte stämde med vittnesuppgifterna. Denna argumentation klingade väl sedan av när det stod klart att det fanns exempel på där i alla fall över 60 % av tiopentalet fanns kvar i blodkärlen vid obduktionen och när Mörland inte heller verkade anse att en väldigt hög kvarvarande tiopentalhalt utgjorde något problem. Däremot skulle det inte förvåna mig om den åtalade läkaren gick på normalfallet, och inte de sällsynta undantag som tydligen finns, när babyn fick sin tiopentalspruta och då alltså trodde att nästan inget tiopental skulle finnas kvar i blodkärlen.

Sedan var det frågan om åklagaren ansåg att den tiopentalspruta som gjorts i ordning vållade babyns död. Brottsrubriceringen dråp innebär väl att tiopentalet orsakade babyns död. Den alternativa brottsrubriceringen försök till dråp, som introducerades efter att Mörland i sin rapport pekat på den teoretiska möjligheten att merparten av tiopentalet injicerats efter att babyn var död, innebär att babyn inte med säkerhet dog av tiopentalet utan i stället kan ha dött av morfinöverdosen eller kanske självdött. Så här formulerar sig tingsrätten i domen:

”Det råder som tidigare angetts inte något tvivel om att tiopental i och för sig påträffades vid analysen av det blod som togs från Linnéa vid obduktionen. Frågan är då hur denna förekomst kan förklaras. Åklagarens händelseförlopp bygger i denna del på att tiopentalet har injicerats i Linnéa i en massiv dos strax innan eller efter att hon avled eller möjligen både före och efter. Det bör inledningsvis också nämnas att Viveka Lindén bestämt har förnekat att hon har gett Linnéa tiopental över huvud taget, vare sig den 20 september 2008 eller tidigare under hennes tid på BIVA. Hon har däremot uppgett att hon den 20 september 2008 förberedde en spruta innehållande tiopental för det fall det skulle bli aktuellt att ge det under Linnéa sista tid i livet, framförallt om Linnéa skulle få kramper. Denna spruta kom dock aldrig att användas enligt Viveka Lindén själv.”

När det gäller rättens oberoende expert Mörland så var väl han utsedd av Socialstyrelsens rättsliga råd. Jag citerar domen:

”Jörg Mörland, professor och av Socialstyrelsens rättsliga råd utsedd som sakkunnig, angående de slutsatser som han lämnat i sitt yttrande till rådet.”


Sedan en annan reflektion.

(Jag har noterat en väldigt tydlig tendens bakåt i tråden hos de som velat fria läkaren. När det gäller väldigt stora doser så hävdar det att nästan inget av tiopentalet kan ha blivit kvar i blodkärlen. Det är liksom omöjligt. När det gäller eventuella, ej journalförda smådoser, som än mer regelmässigt brukar lämna blodkärlen snabbt, då anser man tvärtom att väldigt mycket tiopental måste ha funnits kvar. Är inte det en väldigt märklig logik?)
Citera
2013-07-04, 11:22
  #17778
Medlem
Bustophers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Jag har noterat en väldigt tydlig tendens bakåt i tråden hos de som velat fria läkaren. När det gäller väldigt stora doser så hävdar det att nästan inget av tiopentalet kan ha blivit kvar i blodkärlen. Det är liksom omöjligt. När det gäller eventuella, ej journalförda smådoser, som än mer regelmässigt brukar lämna blodkärlen snabbt, då anser man tvärtom att väldigt mycket tiopental måste ha funnits kvar. Är inte det en väldigt märklig logik?)

Citat:
Jag har noterat en väldigt tydlig tendens bakåt i tråden hos de som velat fria läkaren. När det gäller väldigt stora doser så hävdar det att nästan inget av tiopentalet kan ha blivit kvar i blodkärlen. Det är liksom omöjligt. När det gäller eventuella, ej journalförda smådoser, som än mer regelmässigt brukar lämna blodkärlen snabbt, då anser man tvärtom att väldigt mycket tiopental måste ha funnits kvar. Är inte det en väldigt märklig logik?

Nej, det är ingen märklig logik alls. Det är istället en konsekvens av ditt enögda sätt att se på det här fallet och försök att till varje pris söka visa att narkosläkaren skulle vara skyldig till den höga tiopentalhalten i blodprovet. Din beskrivning är dessutom fel.

I det ena fallet handlar det om levande patienter med fungerande cirkulation och andning (eventuellt via respirator). Där sker omfördelning av en engångsdos tiopental snabbt från blodet till omgivande vävnader och organ följt av nedbrytning i levern och utsöndring via njurarna och urinen. Under detta senare förlopp passerar tiopental åter via blodsystemet i en successivt allt lägre koncentration. Det är därför som tiopental fungerar som ett ultrasnabbt narkosmedel.

I det andra fallet handlar det om avlidna personer som kort innan de dött tillförts en större mängd tiopental (avrättning eller självmord). Eftersom cirkulationen då upphört sker ingen nedbrytning och utsöndring längre. Däremot sker en diffusion från blodet till omgivande vävnader till ett jämviktsvärde styrt av koncentrationsskillnader och tiopentals starkt liopfila karaktär.

Det handlar alltså om två fundamentalt olika scenarier.

”The elapsed time is critical because thiopental - a lipid-soluble and ultrashort-acting anaesthetic agent - redistributes into fat and muscle, even after death. In addition, a lethal injection is a unique clinical event, in that death occurs within a few minutes of injection of a large bolus of this drug, therefore a steady-state is not present. Under these circumstances, post-mortem serum concentrations are not reliable if a substantial amount of time has elapsed, because the high concentration of drug in the blood rapidly diffuses across a concentration gradient into the surrounding tissues after death.” Jonathan I Groner i kommentar till artikeln av Koniaris et al i TheLancet.
Citera
2013-07-04, 11:44
  #17779
Medlem
Jag kan verkligen rekommendera Bustophers bok för alla som är intresserade av fallet. Den är en synnerligen pedagogisk genomgång av vad som skedde i och med anknytning till utredningen i kronologisk ordning. Där finns dessutom mycket material av mer naturvetenskaplig art som är lättillgängligt.

För egen del hoppas jag att den behandling som VL utsattes för är ett undantag som bekräftar regeln att Sverige är ett rättssäkert land. Att åklagarmyndigheten alls skulle ha någon aning om vad man gav sig in på när man anklagade henne för mord visas tydligast av de 2,5 år det tog innan man lyckades komma till huvudförhandling.

Ett som är säkert är att jag aldrig mer kommer utgå från att åklagare och polis har giltiga skäl för sina ingripanden och uttalanden.
Citera
2013-07-04, 16:31
  #17780
Medlem
Och så var det dags för PCuri att återvända till sina invanda hjulspår då. Dvs rabbla gamla överbevisade lögner:

Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Man såg att det verkade vara fråga om en jättetopp för tiopental när man analyserade det ospädda provet.
Nej det gjorde man inte idag heller. Man såg något som kunder vara en eller flera toppar men då det låg utanför utskriftsområdet så kan man inte säga om det var en eller flera toppar.

Sen vet jag faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta över PCuri:s brist på läsförmåga. Dock är det praktiskt när han tom motbevisar sig själv i samma inlägg och på så sätt själv bevisar att han ljuger.

Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Detta utspädda prov användes därefter för analys enligt metod G2, även denna gång alltså med användande av gaskromatograf, på samma sätt som tidigare skett med det outspädda provet. Resultatet fick man fram genom att den uppmätta koncentrationen multiplicerades med det antal gånger som blodet hade spätts ut. Inte heller vid denna analys gick det att se toppen, den var fortfarande kapad

dvs tidigare analys har enbart visat en kapad topp så nej. Det har inte visats någon jättetopp i outspätt blod idag heller utan man har sett en bas som kan vara en eller flera toppar.
Tänk om PCuri någon gång kunder förstå det han läser och inte uppvisa en hjärnskada allvarligare än Linneas

Sprutstorleken utgör inte grund för den friande dommen men åklagaren har inte hävdat att det var den Tiopentalspruta som fanns på salen som dödade Linnea heller. Det är enbart PCuri som anser att den iordninggjorda sprutan utgör bevismatrial för mord. Vitnessmålen visar då klart och tydligt att någon sådan spruta inte har getts till flickan. Med andra ord så var PCuri ute och cyklade igen.

Sen var det dags att ljuga om Morfinet igen.
Det har aldrig någonsin existerat någon morfinöverdos och det vet PCuri mycket väl.
Det finns en skillnad mellan journalförd mängd och vad som hittades i blodet men det är ingen överdos för det. Det framgår klart i dommen att det är vanligt förekommande på intensivvårdsenheter att man inte har tid att uppdatera journaler.

Därmed kan vi alltså konstatera att Vitnessmålen visar att Flickan inte fick en tiopentalspruta och att det inte rör sig om en överdos av morfin. Iom det har vi en utgång kvar då av de Pcuri räknar upp.
Med andra ord så har PCuri nu kommit fram till att dödsfallet var naturligt. Grattis, PCuri.

Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
När det gäller rättens oberoende expert Mörland så var väl han utsedd av Socialstyrelsens rättsliga råd. Jag citerar domen:

”Jörg Mörland, professor och av Socialstyrelsens rättsliga råd utsedd som sakkunnig, angående de slutsatser som han lämnat i sitt yttrande till rådet.”
Ja han var utsedd av socialstyrelsens rättlsiga råd för att som sakkunning göra en utredning åt socialstyrelsen. Det uppdraget var avslutat innan rättegången så vid rättegången hade han egentligen ingen koppling alls till Socialstyrelsen längre.

I rätten var hans roll den av ett åklagarvittne precis som vilket annat åklagarvittne som helst.
Att han kallades som åklagarvittne framgår också i dommen då han näms under texten "Åklagaren har i det avseendet åberopat vittnesförhör med följande personer"
Citera
2013-07-05, 03:40
  #17781
Medlem
Del 1





Citat:
Ursprungligen postat av Bustopher



Citat:
Ursprungligen postat av PCuri

[- - -]

(Jag har noterat en väldigt tydlig tendens bakåt i tråden hos de som velat fria läkaren. När det gäller väldigt stora doser så hävdar det att nästan inget av tiopentalet kan ha blivit kvar i blodkärlen. Det är liksom omöjligt. När det gäller eventuella, ej journalförda smådoser, som än mer regelmässigt brukar lämna blodkärlen snabbt, då anser man tvärtom att väldigt mycket tiopental måste ha funnits kvar. Är inte det en väldigt märklig logik?)




Nej, det är ingen märklig logik alls. Det är istället en konsekvens av ditt enögda sätt att se på det här fallet och försök att till varje pris söka visa att narkosläkaren skulle vara skyldig till den höga tiopentalhalten i blodprovet. Din beskrivning är dessutom fel.

I det ena fallet handlar det om levande patienter med fungerande cirkulation och andning (eventuellt via respirator). Där sker omfördelning av en engångsdos tiopental snabbt från blodet till omgivande vävnader och organ följt av nedbrytning i levern och utsöndring via njurarna och urinen. Under detta senare förlopp passerar tiopental åter via blodsystemet i en successivt allt lägre koncentration. Det är därför som tiopental fungerar som ett ultrasnabbt narkosmedel.

I det andra fallet handlar det om avlidna personer som kort innan de dött tillförts en större mängd tiopental (avrättning eller självmord). Eftersom cirkulationen då upphört sker ingen nedbrytning och utsöndring längre. Däremot sker en diffusion från blodet till omgivande vävnader till ett jämviktsvärde styrt av koncentrationsskillnader och tiopentals starkt liopfila karaktär.

Det handlar alltså om två fundamentalt olika scenarier.

”The elapsed time is critical because thiopental - a lipid-soluble and ultrashort-acting anaesthetic agent - redistributes into fat and muscle, even after death. In addition, a lethal injection is a unique clinical event, in that death occurs within a few minutes of injection of a large bolus of this drug, therefore a steady-state is not present. Under these circumstances, post-mortem serum concentrations are not reliable if a substantial amount of time has elapsed, because the high concentration of drug in the blood rapidly diffuses across a concentration gradient into the surrounding tissues after death.” Jonathan I Groner i kommentar till artikeln av Koniaris et al i TheLancet.



Få se nu, vad är det du nu du skriver, finns det någon motsättning mellan det du skriver och mina synpunkter?

Du skriver alltså att när det handlar om levande patienter och fungerande cirkulation och fungerande andning så bryts alltså tiopentalet ner i levern respektive utsöndras via urinen genom njurarna. Detta stämmer rätt bra in på den hjärnskadade babyn i det här fallet. I alla fall innan man plockade ut babyn ur respiratorn. Så merparten av tiden efter den sista, eventuella ej journalförda tiopentalinjektionen så skall alltså eventuellt tiopental i kroppen ha försvunnit ur kroppen med relativt normal halveringstid. Mitt intryck är att rättens oberoende expert Mörland är relativt generös när han anger att kvarvarande halt tiopental från en eventuell, ej journalförd injektion skulle kunna sträcka sig upp till ungefärligen 15 mikrogram/gram. Med tanke på att den åtalade läkaren själv i ekots lördagsintervju sade att den hjärnskadade babyn såg jättefin ut och inget anförts som skulle tyda på påtagligt nedsatt förmåga att utsöndra tiopental (och eftersom Mörland heller inte verkar tycka att så varit fallet) så antar jag att inte heller du vill justera Mörlands siffra 15 mikrogram/gram påtagligt uppåt. Eller?

Sedan hade vi då alltså det andra fallet, d v s döda patienter/fångar. Klart är att tiopental i vissa fall kan tryckas ut ur blodkärlen en kort stund efter döden så att halten kan gå ner litet efter döden. Trots detta skall alltså som sagt enligt ett fångexempel i Koniaris sammanställning 60-100 % av tiopentalet finnas kvar i blodkärlen efter drygt 12 timmar. Om drygt 60 % är något slags max så innebär det väl i så fall att den uppmätta tiopentalhalten är litet underdriven och att det är än mer omöjligt att förklara uppmätt tiopentalhalt om 2000 mikrogram/gram med eventuella, tidigare ej journalförda ”normala” tiopentalinjektioner. Eller hur?

Frågan är väl också om ytterligare tiopental kan lämna blodkärlen efter tidpunkten dryga 12 timmar efter döden i högre takt än andra ämnen. Detta ligger väl litet utanför den ram som Groners kommentarer avser eftersom han verkar tala om samma obduktioner som Koniaris, bl a då den i sammanhanget relativt sena obduktionen drygt 12 timmar efter döden. Jag har inte hittat något i domen om att tiopental skulle lämna blodkärlen i högre takt än andra ämnen efter tidpunkten 12 timmar efter döden. Rättens oberoende expert Mörland verkar heller inte ha några sådana synpunkter. Jag vill dock minnas att det för länge sedan i tråden anfördes någon källa som innebar att drygt 10 % av tiopentalet skulle ha kunnat lämna blodkärlen under tiden i bårhuset. I så fall skulle alltså den uppmätta tiopentalhalten av det skälet vara aningen underdriven (om siffran avsåg att tiopental skulle lämna blodkärlen snabbare än andra ämnen). Eller hur?




SE FORTS NEDAN
__________________
Senast redigerad av PCuri 2013-07-05 kl. 03:43.
Citera
2013-07-05, 03:42
  #17782
Medlem
/FORTS


Del 2




Citat:
Ursprungligen postat av mace2442
Och så var det dags för PCuri att återvända till sina invanda hjulspår då. Dvs rabbla gamla överbevisade lögner:


Nej det gjorde man inte idag heller. Man såg något som kunder vara en eller flera toppar men då det låg utanför utskriftsområdet så kan man inte säga om det var en eller flera toppar.

Sen vet jag faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta över PCuri:s brist på läsförmåga. Dock är det praktiskt när han tom motbevisar sig själv i samma inlägg och på så sätt själv bevisar att han ljuger.



dvs tidigare analys har enbart visat en kapad topp så nej. Det har inte visats någon jättetopp i outspätt blod idag heller utan man har sett en bas som kan vara en eller flera toppar.
Tänk om PCuri någon gång kunder förstå det han läser och inte uppvisa en hjärnskada allvarligare än Linneas

Sprutstorleken utgör inte grund för den friande dommen men åklagaren har inte hävdat att det var den Tiopentalspruta som fanns på salen som dödade Linnea heller. Det är enbart PCuri som anser att den iordninggjorda sprutan utgör bevismatrial för mord. Vitnessmålen visar då klart och tydligt att någon sådan spruta inte har getts till flickan. Med andra ord så var PCuri ute och cyklade igen.

Sen var det dags att ljuga om Morfinet igen.
Det har aldrig någonsin existerat någon morfinöverdos och det vet PCuri mycket väl.
Det finns en skillnad mellan journalförd mängd och vad som hittades i blodet men det är ingen överdos för det. Det framgår klart i dommen att det är vanligt förekommande på intensivvårdsenheter att man inte har tid att uppdatera journaler.

Därmed kan vi alltså konstatera att Vitnessmålen visar att Flickan inte fick en tiopentalspruta och att det inte rör sig om en överdos av morfin. Iom det har vi en utgång kvar då av de Pcuri räknar upp.
Med andra ord så har PCuri nu kommit fram till att dödsfallet var naturligt. Grattis, PCuri.


Ja han var utsedd av socialstyrelsens rättlsiga råd för att som sakkunning göra en utredning åt socialstyrelsen. Det uppdraget var avslutat innan rättegången så vid rättegången hade han egentligen ingen koppling alls till Socialstyrelsen längre.

I rätten var hans roll den av ett åklagarvittne precis som vilket annat åklagarvittne som helst.
Att han kallades som åklagarvittne framgår också i dommen då han näms under texten "Åklagaren har i det avseendet åberopat vittnesförhör med följande personer"



Det mesta av det mace2442 skriver i sitt inlägg har jag väl redan kommenterat. Så en hel del av det mace2442 skriver kan man väl bilda sig en uppfattning om genom att läsa mina tidigare inlägg.

Jag kan väl förtydliga med att försvarets vittne Olof Beck ansåg att jättetoppen för det ospädda provet eventuellt skulle kunna vara en dubbeltopp bestående av två andra ämnen. Att det inte skulle vara fråga om tiopental framstår väl dock som ganska osannolikt eftersom man tydligen även enligt Olof Beck lyckats identifiera tiopental i det spädda provet (även om han som sagt anser att halten 2000 mikrogram/gram inte är tillräckligt säkert bevisad eftersom man inte dokumenterat spädningsproceduren tillräckligt bra). Så även om man som Olof Beck, försvaret och tingsrätten struntar i att det maximala, teoretiska spädningsfelet var 5,26 ggr så framstår det ändå i ljuset av att man identifierat tiopental i det spädda provet som tämligen osannolikt att jättetoppen avser något annat än tiopental. Man tycker ju också att det framstår som ett nästan otroligt sammanträffande om man lyckats se en jättetopp för tiopental för det ospädda provet samtidigt som man felaktigt skulle ha mätt upp 2000 mikrogram/gram för det spädda provet. Även om man nu skulle resonera som så att ”mja, det kan nog ha varit en dubbeltopp bestående av andra ämnen” och ”hmm, vi struntar i att det maximala spädningsfelet var 5,26 ggr” så framstår det väl som ett närmast otroligt sammanträffande att man både fått fram vad som verkar vara en jättetopp för tiopental för det ospädda provet samtidigt som man mätt upp 2000 mikrogram/gram för det spädda provet. Eller hur?

Sedan var det morfinet igen. Det är sant att varken läkaren eller någon annan åtalades för morfinöverdosen. Men det är väl ändå väldigt anmärkningsvärt att obduktionen förutom tiopentalöverdosen visade på en 10 ggr högre morfinhalt än vad som indikeras av journalerna. Tycker inte du att detta är ett väldigt märkligt sammanträffande?! Mörland i domen:

”Även den 20 september fick Linnéa en morfininfusion. Den har utifrån dokumenten gett 70 µg morfin per timme. 70 µg är helt adekvat för situationen. Morfinkoncentrationen är dock tio gånger högre än vad som har anförts i journalen.”

Mörland var i och för sig beredd att pruta ner storleken på morfinöverdosen en hel del. Det skulle dock även med nedprutning röra sig om flera gånger högre halt än vad som angivits i journalerna. Att det inte blev något åtal för morfinöverdosen berodde sannolikt p g a att det var svårare att knyta någon speciell person till denna överdos och p g a att den var mindre extrem än tiopentalöverdosen.

Vill kommentera en sak till också.

Det är sant att de två släktingar som i polisförhören sade sig ha sett en injektion i samband med döden började slira på tidpunkten i tingsrätten. Mitt intryck är att föräldrarna när de gjorde polisanmälan inte tänkte på att deras förfrågan om babyn ”inte kunde få något mer” skulle kunna vridas till någon slags anstiftan. Läkaren själv kom i polisförhören att hävda att det var föräldrarna som velat avliva babyn och inte hon själv. Senare ändrade hon dock spår, verkar det som, när hon insåg att detta inte skulle vara en framkomlig väg, men efter den friande domen verkar hon i ekots lördagsintervju ha varit tillbaka i det här spåret.

Min tolkning av det här är att föräldrarna sannolikt inte skulle ha gjort någon anmälan om de själva begärt att läkaren skulle avliva deras bebis. Att de senare slagits av insikten att det som de sagt skulle kunna tas som intäkt för att läkaren hade deras välsignelse när det gällde att avliva babyn verkar också rätt klart. Annars skulle de nog inte ha utelämnat de två släktingarnas upplysningar i polisförhören om att babyn dog under pågående injektion. Att den här insikten slagit dem rätt sent verkar också rätt klart eftersom de tydligen inte hunnit prata ihop sig med släktingarna innan polisförhören.

Läkarens påstående i ekots lördagsintervju att föräldrarna själva begärt att läkaren skulle avliva deras bebis är som sagt inte trovärdigt p g a resonemanget jag redovisat ovan. Till detta skall läggas att pappan tidigare blivit så upprörd att han lämnat lokalen när andra läkare försökt övertala honom om att gå med på att ”avveckla” hans hjärnskadade baby. (Man sade sig alltså tro att babyn skulle dö om man stängde av respiratorn. Babyn visade sig dock kunna kämpa på timme ut och timme in trots att man lät morfinpumpen gå på högvarv och trots att obduktionen visade på en 10 ggr högre morfinhalt än vad journalerna gav för handen.)

En annan sak som nog måste anses minska trovärdigheten i läkarens påstående angående föräldrarna i ekots lördagsintervju är hennes resonemang om att det kan vara svårt för föräldrar att förstå att deras baby som ser så fin ut inte har nästan någon hjärna kvar. Denna upplysning speglar väl svårigheterna att övertala föräldrarna att gå med på att ”avveckla” babyn. Man skulle ju förstås kunna tänka sig att föräldrarna ändå efter några timmar på sjuksalen med en baby med andningsproblem (gissningsvis åtminstone delvis orsakade av fifflet med morfindoserna ) inte skulle ha stått ut med situationen och bett läkaren avsluta lidandet. Men med tanke på pappans tidigare beteende tycker jag att det verkar mer sannolikt om föräldrarna åtminstone först frågat något typ om babyn inte kunde ”få något mer”, vilket också framgår av polisförhören att de inte avstått ifrån (såvida man inte skall tolka deras uttalande som att de ville tillgripa olagligheter direkt), och först därefter, när detta inte funkat eventuellt bett läkaren att använda mer okonventionella metoder. Klart verkar också vara att man inte hann så pass långt att man fick se att det inte funkade att ge babyn ”något mer” eftersom babyn dog när hon fick ”något mer”. Vittnesuppgifterna i polisförhören om att den åtalade läkaren innan den dödande injektionen sagt att babyn skulle få en injektion som babyn eventuellt skulle kunna dö av uppvisar också rätt hygglig kompatibilitet med en förfrågan om babyn inte kunde få något mer, även om en väldigt riskabel injektion kanske ligger i överkant av vad föräldrarna mellan tummen och pekfingret verkar ha efterfrågat. Så väldigt litet talar för att man skulle ha hoppat över ett för föräldrarna logiskt första steg att åtminstone först pröva stoppa i babyn extra medikamenter innan man tillgrep direkta olagligheter.

Så min slutsats är alltså att den f d åtalade läkaren förutom att i strid med gällande lagstiftning ha avlivat en baby med tiopental (och morfin, även om hon aldrig åtalats för morfinet) också tänjt rätt betydligt på verkligheten i beskrivningen av de önskemål föräldrarna framfört till henne. Jag fick helt klart en mer negativ bild av den här läkaren efter ekots lördagsintervju.
__________________
Senast redigerad av PCuri 2013-07-05 kl. 03:45.
Citera
2013-07-05, 11:58
  #17783
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
...

Så min slutsats är alltså att den f d åtalade läkaren förutom att i strid med gällande lagstiftning ha avlivat en baby med tiopental (och morfin, även om hon aldrig åtalats för morfinet) också tänjt rätt betydligt på verkligheten i beskrivningen av de önskemål föräldrarna framfört till henne. Jag fick helt klart en mer negativ bild av den här läkaren efter ekots lördagsintervju.
Om du läser eller lyssnar på polisförhören uppger föräldrarna helt klart att de vill att barnet "skall få extra". Du har en bra sammanställning i Bustophers bok.

I övrigt står du helt klart ensam i din bedömning. Att Peter Claeson skulle släppa ett mål som han och åklagarväsendet i stort laddat med så mycket prestige redan efter tingsrätten på grund av någon form av opinionsläge är inte bara orimligt utan det hade också betytt att de begått tjänstefel.

Men visst fortsätt du med din förföljelse av en duktig yrkeskvinna.
Citera
2013-07-05, 15:02
  #17784
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Det mesta av det mace2442 skriver i sitt inlägg har jag väl redan kommenterat. Så en hel del av det mace2442 skriver kan man väl bilda sig en uppfattning om genom att läsa mina tidigare inlägg.

Ja PCuri har ljugit om det tidigare och eftersom han upprepar lögnrna så kommer jag att fortsätta bevisa att de är lögner.

Hur mycket han än svamlar och tycker saker så handlar inte en rättegång om det utan det handlar om vad som är vetenskapligt bevisat.

Och det är och förblir samma sak. Det fanns mer än 10 mikrogram tiopental per gram blod i det så kallade prov som togs från Linnea. Hur mycket mer kommer vi aldrig att få veta pga RMV:s slarv

Det finns ingen som helst analys som visar att det var någon jättemängd eller topp i hennes blod. Detta har ju tom PCuri själv visat i det citat han gjorde bort sig med i förra inlägget men då han troligen kommer att försöka ljuga om det också i framtiden så påminner vi om det Inte heller vid denna analys gick det att se toppen, den var fortfarande kapad


Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Sedan var det morfinet igen. Det är sant att varken läkaren eller någon annan åtalades för morfinöverdosen. Men det är väl ändå väldigt anmärkningsvärt att obduktionen förutom tiopentalöverdosen visade på en 10 ggr högre morfinhalt än vad som indikeras av journalerna. Tycker inte du att detta är ett väldigt märkligt sammanträffande?! Mörland i domen:

”Även den 20 september fick Linnéa en morfininfusion. Den har utifrån dokumenten gett 70 µg morfin per timme. 70 µg är helt adekvat för situationen. Morfinkoncentrationen är dock tio gånger högre än vad som har anförts i journalen.”
Anledningen till att ingen åtalades är mycket enkel.
Det har aldrig någonsin existerat någon morfinöverdos på någon annan plats än i PCuris sjuka huvud.
Ett journalfel är inget brottsligt hur desperat PCuri än vill hävda det. Det är dessutom vanligt förekommande vilket han mycket väl vet och det finns också dokumenterat i domen.

Ett journalfel är inte heller någon överdos utan en överdos blir det när det ges mer än vad som är medicinskt motiverat och det är behandlande läkare som avgör vad som behövs.
PCuri har ju tidigare försökt ljuga om att det skulle finnas någon maxdos vilket det inte gör. Man anpassar dos efter vad patienten behöver för att bli smärtfri

Sen försöker PCuri blanda bort korten istället för att säga som det är. Dvs att bevisningen visar att han hade precis lika fel som vanligt när det gällde den tiopentalspruta som fanns på salen.

Han har gets otaliga möjlgheter att förklara hur han anser att det är möjligt att få in den dödande dosen i en 5 ml spruta baserat på vetenska och fakta och inte sina egna sjuka fantasier. Naturligtvis har han adlrig någonsin klarat att redovisa detta.




Att PCuri sen tydligen inte heller denna gång är kapabel att läsa är som vanligt. Den här gången har han "glömt" att barnet kom in till akuten bland annat pga andningsproblem och inte ens pcuri är väl så skadad att han hävdar att flickan hade morfindropp hemma?

Sen är det ju fortfarande så att man ger den morfindos som krävs för att bryta smärtan. Det är ingen överdos det heller utan vad PCuri försöker med här är att skudlbelägga genom att använda ett laddat ord utan att ha någon som helst grund för det. Men som Bushtopper påpekade tidigare. Det spelar ingen roll hur många gånger PCuri ljuger- det blir ingen sanning för det.

Citat:
Ursprungligen postat av PCuri
Så min slutsats är alltså att den f d åtalade läkaren förutom att i strid med gällande lagstiftning ha avlivat en baby med tiopental (och morfin, även om hon aldrig åtalats för morfinet) också tänjt rätt betydligt på verkligheten i beskrivningen av de önskemål föräldrarna framfört till henne. Jag fick helt klart en mer negativ bild av den här läkaren efter ekots lördagsintervju.

Att dra slutsatser har ju aldrig varit PCuris starka sida och det visar han ju igen.
Han hävdar alltså att läkaren utan att ha gett någon dödlig injektion (vitnessmålen visar ju att det är omöjligt) och genom en icke existerande överdos (Den finns bara i PCUris mycket mycket sjuka huvud) har tagit livet av barnet.

Vem som helst med en normal förmåga till slutledning kommer fram till en annan slutsats än PCuri så det är nog bäst att PCuri går tillbaka till bönetältet tillsammans med resten av Livets ord. Där kan du kanske ljuga ostraffat men det kommer du inte undan med här.

Det är snarare patetisk att se hur en så psykiskt sjuk människa som PCuri ägnar sig åt att förfölja en av landets skickligaste läkare. Att få en mer negativ bild av PCuri - Det är nog i praktien omöjligt.
__________________
Senast redigerad av mace2442 2013-07-05 kl. 15:12.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in