Henrik Arnstad ljög om examen

Jag vet inte hur mycket det lönar sig för unga doktorander eller doktorer att angripa tabu-ämnen. Det finns exempelvis en jur. dr. (Nergelius) som helt korrekt konstaterar att Sverige inte hade rätt att folkomrösta om euron och att SVerige inte har rätt att välja att inte gå med i euron.

http://www.santerus.se/1100/1100.asp?id=3056

Han har i stort sett blivit ignorerad av etablissemanget.

Jag vet inte om han nu är ett namn i positiv bemärkelse eller anses som en tok.

Här är en fungerande länk till artikeln.
http://www.kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/066/kkrvaht_6_2006_10.pdf

Tack!

Mm, jag hade tänkt skriva det först, att det nog får vara en orädd och hårdhudad person i så fall. Eller någon som inte är alltför karriäristiskt lagd ...

Det är faktiskt möjligt att få ut en examen efter 80 poäng i det gamla systemet. Det motsvarar 120 hp i nya systemet. I båda fallen rör det sig om motsvarande fyra terminers heltidsstudier på högskolan/universitet.
Denna examen heter dock högskoleexamen (http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6gskoleexamen) och inget annat. Kan det ha varit denna 2-åriga högeskolexamen Arnstad haft i åtanke, men att han snurrat till det och fått för sig att den heter kandidatexamen?

Nu vet jag inte när skiftet inföll mellan nya / gamla systemet - men uppfattar att H.A. väl har läst under det nya systemet, och således inte uppfyller ens högskoleexamen med sina 90p. Dessutom upptar han ju sina Mastersstudier på CV:t innan dessa är fullföljda. Skulle därför tro att det handlar om ett systematiskt säljande av skinn från björnar som ännu inte är skjutna. Varken mer eller mindre.

Jag tror inte att det är ett tabuämne och inte heller att det går att göra sig ett namn på att vederlägga Arnstads påståenden. Han är en liten plutt och att bemöta honom riskerar att bli att ge honom erkännande. Där ligger eventuellt tabú.

Arnstads ställningstaganden är inte originella, liknande har gjorts inom finländsk historieskrivning av betydligt mer kvalificerade historiker. Hans bidrag är väl egentligen bara att han är slarvigare, klantigare, går längre och är mer kategoriskt fördömande. Dessutom är han utlänning, sett från finländskt håll. Därför retar de sig särskilt på honom. Harry Järv har skildrat flertalet debatter av det här slaget som han deltagit i.

Kan det vara som så att han ār en charlatan som metodiskt överdriver egna meriter?

Utan att ha läst Arnstads eller andras skrifter om dessa frågor verkar det som en rimlig beskrivning. Arnstad drivs av ett förment rättspatos och/eller vill sprida en bild som uppskattas i hans kretsar, varvid noggrannhet och "å ena sidan, å andra sidan"- inte är av nöden eller ens önskvärt.

Det beror väl litet på hur man ser det. I sakfrågor (d.v.s. när det gäller historiska fakta) har han ju redan fått rejält med kritik och sådan är ju knappast kontroversiell att framföra.

Mer kontroversiell -- och välbehövlig -- vore väl en mer övergripande kritik över den typ av extremt moraliserande och förenklande historieskrivning som Arnstad ägnar sig åt. Och då menar jag inte internt i historiska tidskrifter, utan t.ex. på de stora svenska dagstidningarnas kultursidor.

Edit: Jag tänker mig alltså en vidare diskussion angående historiebruk.

Till exempel:

- Är det rimligt att tala om (kollektiv) historisk "skuld" över huvud taget?
- Är det rimligt att det nästan bara är europeernas "skuld" som bearbetas (jfr slaveri- och kolonialismdebatten).
- Kan det finnas problem med en i och för sig välmenande historieskrivning som går ut på att visa att (åtminstone vissa) etniska grupper egentligen inte "finns"?

Förutom Arnstad skulle man till exempel kunna diskutera Maja Hagermans historieskrivning.

Detta, vågar jag nog säga, skulle vara rätt kontroversiellt.

- Är det rimligt att tala om (kollektiv) historisk "skuld" över huvud taget?

Absolut men först måste man bekänna sig till de ideologierna som kollektiv skuldsätter grupper.
När man har gjort det så är det fritt fram att peka ut grupper utifrån individers brott exempelvis:

Muslimer
Europeer
Tyskar
Judar
Somalier
Svenskar

Den ideologien som tydligast pekar ut grupper mest är Nazister som pekar ut judar.
Sedan har vi socialisterna som delar upp människor i klasser istället för individer.

Det är bara liberalismen som enbart delar upp människor i individer.

Så länge som man inte är liberalist så är det alltså fritt fram att peka ut grupper.

Men du måste vara medveten om att i de flesta sjuka ideologier som pekar ut grupper gör det på ett selektivt sätt utifrån vissa sociala regler. Dessa reglerna är svåra att förstå så man kan nöja sig med att man pekar på vissa av gammal vana.