Skvallertråden om Blondinbella (Isabella Löwengrip)

"Andledningen till att jag åkte vill jag helst inte gå in på. Men att vara ute på en klubb bland italenare utan att ha manligt sällskap med sig är väldigt farligt och jag hade riktigt otur... Med italiens lagar går det inte ens att göra en polisanmälan utan att ha ett vittne.

Jag mår inte speciellt bra efter övergreppet, därför bokade mina föräldrar en resa hem imorgon. Jag har gråtit länge, känt skam, äcklad men nu är jag mest arg. Fast samtidigt undrar jag varför det skulle hända mig. Just nu kan jag inte göra så mycket efter det som hände utan jag försöker mest samla mig och kunna kliva upp på morgonen. När jag kommer hem kommer jag att ta tag i allt och försöka ändra på denna sjuka värld."

-

"När tråkiga händelser sker i ens liv och speciellt när man befinner sig i ett annat land märker man vilka som ställer upp för en oavsett tid, pengar eller ork. När jag hade lyckats ta mig hem den natten satt jag länge i telefon med min pojkvän och grät. Mina föräldrar kontaktades och jag fick världens bästa stöd ifrån dom. Pappa, mamma och Nils gjorde allt de kunde för att hitta en läkare som försökte hjälpa mig med polisanmälan och en resa hem till Sverige.

Nils hade även turen att ha en vän här nere så hans kompis hämtade upp mig på hotellet och körde mig hem till honom, där jag nu är trygg. Imorgon går som sagt flyget hem. I två dygn har jag gråtit men nu är jag bara arg, arg över händelsen som jag fick gå igenom men mest arg över mitt bemötande av den italenska polisen, eller respekten som killar saknar mot svenska tjejer i Italien.

Jag har turen att ha haft föräldrar som har möjlighet att köpa första bästa biljett hem, pojkvän som sitter i timmar och lyssnar och stöd från vänner. Men andra tjejer då? Vad händer med de andra tjejer som reser utomlands, utsetts för övergrepp och är tvunga att stanna kvar för att de inte har råd att åka hem med ett annat flyg eller ens kan berätta det för sina föräldrar?

Nu är jag inte ledsen längre, jag är arg istället. Så arg så att jag nästan brinner. På något sätt är jag glad att det hände mig och inte någon annan för jag besitter en maktposition där jag faktiskt kan försöka att hjälpa andra tjejer, att varna dom innan de reser iväg utomlands på en resa som verkar helt underbar. För hur farligt låter italenska rivieran?

-Jag är arg över hur lagen verkar fungera i Italien. Du kan inte anmäla om du inte har ett vittne. Förstår dom inte att hela rättsväsendet faller? Vittnen blir påhittade? Hur ofta "ser" någon när en tjej utsetts för övergrepp egentligen?

- Jag är arg över hur resebolagen fungerar. Reser unga tjejer utomlands är det bl.a deras ansvar att meddela och berätta om landet, inte bara om vilka fester det finns utan om kulturen. I Rimini förstod jag att det var konstigt för unga tjejer att vistas ensamma utan manligt sällksap. Unga italenskor ser man inte på krogrundorna. Tyvärr kan vi inte tro att vi kan bete oss som vi gör i Svergie där, även om vi tycker att vi borde kunna. Vi kan inte gå runt ensamma med våra tjejkompisar, le mot killar eller ens vara speciellt trevlig. Tyvärr, jag vet att det är hemskt men vi måste anpassa oss tills landet själv har nått den utvecklingnivå där det är rimligt för en svensk tjej att vistas i."