Överskattade musiker/sångare man inte får tycka illa om

Det är präktigt när man hela tiden talar vitt och brett om sitt så kallade engagemang och trycker ner det i halsen på oss vanliga dödliga och aldrig erkänner att man själv har några brister. Bono har noll procent självinsikt. Varför har han ett behov av att bräka om sitt engagemenag i var-och varannan intervju? Människor med stil jobbar i det tysta. Att verka men inte synas är en fin gammal devis från en svensk finansfamilj (Wallenberg, om du känner till dem) som jag tycker kan appliceras även på välgörenhetsarbete. Det är fint om han engagerar sig för de fattiga i världen, men om du inte förstår att mycket av motivet bakom det är PR PR och åter PR för att kunna kränga sina vämjeliga plattor och sälja ut Ullevi en gång till så är du en naiv stackare. Det är dessutom hyckleri på hög nivå när man samtidigt skatteplanerar på avancerad nivå och flyttar ut bolag från Irland för att få låg skatt som möjligt. Hur går den ekvationen ihop anser du? De känner alltså inte någon lojalitet mot sina egna medborgare? Nej precis som alla som är låtsas-vänster så tänker de högst kapitalistiskt. Jämför med i princip valfri vänsterpoilitiker eller vänsterjournalist i Sverige som "värnar för de svaga" och samtidigt bor i villa i Danderyd eller bostadsrätt i Gamla stan. Hycklare är de allihopa.

U2 är inte världens bästa band för att de säljer skivor och kan turnera på stora arenor. Det finns ingen som helst korrelation mellan kvantitet och kvalitet. Visst, de har råd att sätta ihop en mäktig scenshow. Detta döljer för den godtroende massan att de i själva verket är mediokra musiker. Lyssna ordentligt på exempelvis The Edges gitarrspel nästa gång du stödjer deras hyckleri med flera hundra kronor av dina surt förvärvade och högt beskattade pengar så kommer du själv förhoppningsvis höra vad jag pratar om.

Det verkar som att det de flesta här har emot Nirvana (och främst Kurt då) är att han "råkade" hamna på top 100 listan över bästa gitarrister. Jag, som Nirvanafan kan bara hålla med om att han var inte har något på den listan att göra speltekniskt, helvete, inte ens känslomässigt!
Däremot att kalla Nirvanas musik överskattat är bara obefogat . Det är mycket mer helheten och attityden som gör bandet så speciellt.

För att tillföra något tråden då:
Bob Dylan, och de flesta bra argument är sagda.
U2, varje gång jag säger att jag gillar rockmusik blir folk förvånade och börjar ifrågasätta min musiksmak när jag säger att jag inte gillar U2. Seriöst, enda beundransvärda U2 förknippas med är Bonos rädda världen lekar.
Justin, Britney, Christina, Rihanna, Beyonce och några till av dagens RnB-pop-crossovers. Det är helt fantastiskt att det faktiskt finns människor som gillar dem. Nu är det inte så att man "inte får" tycka illa om dem i samma utsträckning som U2 och Bob, men jag förfäras varje gång man ser antalet sålda skivor.

Muse känns som ett sådant band.

MADONNA

Gjorde några bra låtar på 80-talet. Allt därefter suger, speciellt det hon gjort nu på 2000-talet.

Stevie Ray Vaughan? Missförstå mig rätt. Karln kan hantera en gura med bländande teknik, dynamik och enastående känsla. Diggar rösten skarpt också.

Vad är då problemet? Jo, han blir emellanåt riktigt tråkig (inte minst soundet kan man bli trött på). Som improvisatör leverar han inte. Samma tjatiga långa böjar, nästan i paritet med nutida Clapton. Hans version av Texas Flood är sååååååååååå överskattad.

Tycker dock mycket bra om dessa:

shuffles: Cold Shot, Pride & Joy, Rude Mood, Scuttle Buttin', Live Another Day
mollblues: Tin Pan Alley, Dirty Pool, All Your Love I Miss Loving
jazz: Stang's Swang, Chitlins Con Carne
akustiskt: Life By The Drop
slide: Slide Thing
riff: Couldn't Stand The Weather
vaggvisor : Mary Had A Little Lamb

samt möjligen Lenny

Föredrar Hendrix Little Wing framför Stevies övertydligt långsamma. Finns en underbar Live-version Med Hendrix där han slarvar iväg introt übercoolt nonchalant.

The Who är inte överskattade! Pete Townshend skrev helt jävla fantastiska texter på 60 och 70-talen. John Entwistle, basisten, skrev ju en hel del låtar till The Who också, och de texterna är... inte av denna värld!
Och ja, Ray Davies var även han en väldigt bra låtskrivare han med.

Men att säga att the Who är överskattade.. nää...

Snälla någon... Jag hade inte tyckt att U2 var bra även om jag hade sett dem live. Visst kanske de har en enorm show, men jag måste gilla musiken från första början, oavsett hur grandiost liveframträdandet är.

Kan inte alla inbitna fans någon gång inse att alla inte tycker likadant? Lyssna på den musik ni gillar och gläds över att ni gillar den. Ifall någon klankar ned på bandet, tycker att de är överskattade, osv, so what?! Det som spelar någon roll är väl vad ni själva tycker om musiken? Måste ni försvara ert favoritband, så fort någon lägger fram sin subjektiva åsikt om det?

Visst, det är kanske störande med folk som säger "ööööh, U2, jälla gejband!!!11", men det är ju bara idioter som uttalar sig på det viset, bara att ignorera. Om en person däremot lägger fram en negativ, men bra och konstruktiv åsikt om bandet, kan ni då inte acceptera det?

Jag blir så trött...

Hur det ens går att säga att bob marley är överskattad är pinsamt.

Inom hiphop skulle jag säga Jay-z väldigt få låtar som är bra sen hade han även väldigt svårt att komma in i scenen i början.

Det är ju detta som är så kul med tråden, säger du emot någons åsikt sådär så bevisar det ju bara att han/hon har rätt.

Du kan ju inte förneka att en icke oansenlig mängd fjortisvänsterkids gillar honom bara för att man "ska" göra det.

Tråkigt att någon sådan fantastisk artist lockar sånna fans.