Citat:
Ursprungligen postat av
Eremona2.0
Vi är som vanligt flera personer som drar i trådar här och var, och det har dykt upp minst sagt intressant material på sista tiden. Att da Costa var asocial och djupt kriminell, råder ingen tvekan om. Den livsstil som var följden av knarkandet, präglade henne direkt. I påfallande ung ålder var da Costa djupt nere i det kriminella träsket.
Den som inte vill ta in detta och inte vågar ta av sig skygglapparna, kan jag såklart inte påverka, men jag vet att flera personer är intresserade av att nyansera bilden av da Costa. Here we go.... Här är två faktabitar, som säger en hel del.
- 1978 dömdes da Costa till 6 månaders fängelse i Danmark, för narkotikabrott.
- 1979 försökte da Costa smuggla in narkotika under ett besök på Hall.
Nu är vi långt från den klassiska bilden av Catrine da Costa. Att da Costa var insyltad i narkotikaaffärer som gav fängelse, är inget som framkommer i artiklar, böcker och teveprogram om da Costa.
När da Costa dömdes i Danmark var hon bara 21 år. Domen föll den 22/1 1978.
Citat ur domstolshandling: Catrine Bäckström har den 22 februari 1978 av Köbenhavns
Byret dömts för narkotikabrott till fängelse 60 dagar.
Men det är väl inget nytt eller sensationellt? Eller nyanserande. Jag har vetat om det här och jag är ändå inte besatt av Da Costafallet. Alltså måste jag fått veta det i artiklar, Lindebergs bok (som jag läste för några år sen) och teveprogram. Jag har aldrig hittat nån disneyfierad bild av Da Costa. Vad är det för jävla scoop ni kommer med, att hon var asocial?
Det är väl så här i den här tråden (har alltså inte hängt här från början och inte läst den från start heller utan det är ett intryck jag fått av att senaste dagarna) att några
vill att det ska ha varit en torsk som dödade henne, andra
vill att det ska ha varit en kriminell uppgörelse. Några tror fortfarande att det var obducenten och/eller allmänläkaren. Det gör inte jag efter att ha läst Lindeberg. Det finns också en sammanfattning han gör nånstans för dem som inte orkar läsa hela där han går igenom vittnesmålen ett efter ett (det var en hemsida jag läste det tror jag, lyckas inte hitta det nu will give it a try again, kanske nån i tråden vill hjälpa till).
Jag tycker inte att det har dykt upp nytt intressant material om Da Costa här men att man drar jättestora växlar på att hon haft den eller den advokaten, lite som konspirationsteorier. Hon har iakttagits med skumma typer i Bandhagen, det måste ha varit planer på ett inbrott. Hon har varit våldsam, det tyder på att hon inte var nån duvunge. Nähä? Och? Det säger ingenting om vem som dödade henne. Och så är det den där arkitekten vars obesvarade stora kärlek till Da Costa blivit lite följetång i tråden och en del vill att det ska ha varit han.
OK det är underhållande men i alla fall: jag har blivit övertygad om att det var ett justitiemord på läkaren och obducenten och det är tyvärr inte tack vare spanarna i den här tråden utan främst pga Lindeberg. Feministernas typiska feltänk var ju att besök hos prostituerade i sig bevisade nåt (det var dessutom lagligt på den tiden och ingen har kunnat belägga nån koppling mellan Da Costa och TH, en del grejer var rena falsarier av uppmärksamhetstörstande individer, som dagboksvittnet).
Nu hoppas jag att de får upprättelse och skadestånd, även för att TH inte ville vara med i dokumentären, det tyder INTE på att han var skyldig lika lite som självmordsförsök tyder på att han var skyldig, utan på att han vet hur många resonerar, ingen rök utan eld. Så reportrarna tjatade och tjatade, de ville visa hans ansikte. Varför egentligen? Han blev arg och till slut gick reportrarna med på att bara låta hans röst höras. Jag tycker det är obehagligt att tjata fram en sån grej eftersom det är onödigt, dvs om man vill visa
hur olycklig och nerbruten han ser ut kommer alltid nån jävel i stället tänka
vad skum han ser ut . Fattade de inte vilka risker han tar? De hade inte behövt ha den där musiken heller.
Det var ett justitiemord och det kommer krävas en upprättelse av rättsapparaten för att det ska sjunka in även i dem som inte lyckas släppa misstankarna.