Daddys, Slutstriden har börjat....

Min källa är enbart Daddy själv på hans blogg, men jag ser ingen anledning till att han skulle ljuga om det. Det är klart att han kan ha missuppfattat något, antar jag och det är dessutom min tolkning av vad han skriver.

Om uppgifterna stämmer då, så innebär det att TR beslut fortfarande gäller, men att socialchefen och psykologen är överens om att vidare övervakat umgänge inte behövs. Det är ju också det enda rimliga om anklagelserna läggs ner och förundersökningen inte kommer att återupptas. Och det har ju åklagaren deklarerat med kraft rimligen inte kommer att hända. Enligt Daddy skall man återigen utreda hela situationen. Alltihop låter rimligt och plausibelt.

Tyvärr kommer allt då förstås att dra ut på tiden ännu mer, vilket är oerhört sorgligt.

Nej, jag har inte missat det som du ser ovan. Låter det inte rimligt att det förhåller sig så som Daddy skriver?

När jag försöka föra ett resonemang om att det är det brister och att man ska sätta in resurser där och tänka på hur man arrangerar situationen mellan pappa och dotter, då svarar du inte ens.

När jag talar om att deras relation har tagit skada, då protesterar du och hävdar att så är det minsann inte alls.

När jag håller med dej, och vänder på situationen så den blir precis så som du beskriver, det obristliga bandet mellan pappa och barn. Vi har ett barn som mår känslomässigt dåligt och någonstans ligger det, är det inte hos pappa det brister då är det hos mamma och då ska resurserna dit.

Då protesterar du mot det.

Ursäkta, men hur ska du ha det?
Har den känslomässiga tryggheten tagit skada av separationen eller är den intakt. Behövs det fokuseras på åtgärder där eller är deras förhållande redan så bra. Bestäm dej.

För det är väl inte så att du har bestämt dej för att allt jag säger måste vara elakt mot Daddy så därför måste du protestera utan att ens läsa?

Edit
Jag noterar att du återigen skuldbelägger mamman. Grattis.

Vilket av det han skriver är det du tycker låter rimligt?

Inte på något sätt ironiskt nu, utan jag har svårt att svara i blindo faktiskt.

Sorry, menade givetvis inte att klampa in.

Det är en väldigt nykter metod när man uttalar sig om kvaliteten när man frågar: Hur blev det till slut?

En allegori, eller snarare analogi, är att bedöma kvaliteten hos ett fotbollslag: Man kan beröma eller kritisera tusen och en saker hos spelare, taktik och organisation men till syvende og sidst så är det matchresultatet som räknas. Man kan för all del hävda att allt och alla varit av världsklass i alla avseenden men det ekar tomt om man förlorat med 45-0.

Inom de medicinska praktikerna finns numera en enorm upptagenhet kring "evidens". Den goda sidan av det är att varje utförare, vårdgivarorganisation eller tillskyndare av viss metod måste redovisa slutresultatet. Om man gör saker som är bra eller dåliga, som har effekter hit eller dit, att man jobbar i enlighet med ena eller andra ideologin, att man har ena eller andra perspektivet - allt lämnar man iskallt därhän och frågar: Vilka är dina resultat? Besk medicin mot organisatorisk eller personlig självgodhet.

Den insikt du gjort om hur medborgaren hanteras av myndigheter är nyttig. Och du kan noga gissa dig till den banala grunden till det orättfärdiga agerandet. Vi lockas ju annars att tro att sådant bara förekommer i Sovjet och riktat mot regimkritiker, eller på Sicilien och riktat mot den som inte avlagt sitt tionde. Eller möjligen om det förekommer ren bestickning.

Men detta är något annat. Och det är banalt. Banalt på samma sätt som Hannah Arendt, på plats i Nürnberg, beskriver ondskan som just banal.

En annan fråga, som besnuddats i denna tråd och legat latent i mitt bakhuvud under denna tråds existens, som du också berör, är granskningsfunktionen.

Om soc. uttalar sig i ett sådant här ärende och om saken sen behandlas i offentlig domstol, så kommer tillsynsmyndigheten aldrig röra ärendet. Den vanliga motiveringen är att saken finns prövad redan, dvs domstol har granskat argumenten.

Nu inses lätt att det är något lurt här eftersom rätten beställt in undersökningar för att avgöra en annan fråga (målet). Rätten beställer ju inte in undersökningar för att få tillfälle att kontrollera riktigheten hos undersökningen. Den utgår från att den är någorlunda vettig. Det vill mycket till för att rätten lämnar soc. uppgifter utan hänsyn. Det gäller också om endera parten lägger fram en omfattande sakkunnigkritik av soc:s utlåtande. Det sker helt enkelt ingen granskning. Och om den sker, vilket händer, så renderar eventuell kritik ett ytterst begränsat obehag för de ansvariga, dvs utgör ett obefintligt incitament för förbättringsåtgärder.

Din avlutande fråga:
Visst ska myndigheten informera i soc.ärenden. i andra får man fråga hur det framskrider.
I soc.ärenden skall man tom. upprätta en plan för detta och rapportera av efter hand. Nu sker detta med vänsterhanden och om medborgaren frågar så finns det ingen annan instans som är så svävande med sina svar.
I Daddys fall finns det en helt avgörande omständighet: Daddy är inte part. Han har inte med sin dotters väl och ve att skaffa. I den stund han interimistiskt avhändades vårdnades om dottern så är hans insyn identiskt lika med noll.

Mången anklagad förälder i samma situation har funnit att det kan bli tal om omfattande utfrågningar, eller inga alls, och resultatet hålls dolt. Om motparten därtill antyder anklagelser om otyg så har vi hamnat i den lika bisarra som vanliga situationen: Den oroliga föräldern, nu utan juridisk vårdnad, är den person i hela universum som har minst insyn i barnets angelägenheter och minst att säga till om.

För det första att det verkligen är socialens uppfattning att det inte längre finns någon anledning till bevakat umgänge. Vilket måste innebära att man dragit slutsatsen att misstankarna om övergrepp får läggas åt sidan, eftersom de inte lett någon vart.

För det andra att eftersom flickan beter sig som hon gör, anser socialen att hon inte kan tvingas, men har istället satt igång en ny utredning av flickans situation.

För det tredje att det som Daddy skriver, då innebär att också mamman och hennes relation med barnet kommer att granskas. Vad det nu innebär rent konkret har jag ingen aning om, men någon typ av utredning om mammans omsorgsförmåga och förmåga att samarbeta med den andra föräldern kommer då att komma till stånd. Enligt Daddy är det första gången.

Nu kanske han förutsätter väl mycket där, men att han har rätt i att dessa saker skall utredas verkar rimligt. Tydligen är det då beskedet han fått av socialen.

Jag hann inte svara på allt då lillkillen slog slog sig rejält och jag råkade komma åt "skicka knappen" men tog mig inte tid att ta bort det för jag ansåg det andra viktigare.
Jag har inte tid nu heller, men måste ändå fråga dig vad du menar med att säga grattis åt att jag skuldbelägger mamman.
Ja, jag skuldbelägger mamman då det inte är någon som har kunnat ge mig något rimligt så gör att jag ändrar mig.
Men att säga grattis är jäkligt obehagligt tänkt från dig.
Tror du att jag vill att mamman inte klarar av att hantera detta?
Tror du inte att jag vill att flickan skall få möjlighet till båda sina föräldrar.
Jag ställer också en motfråga till dig.
Varför är det så totalt omöjligt att det skulle kunna vara så som jag och några till skriver?

Tackar så mycket.

Vi är nog rätt ense där.
Silar en del av daddys analyser dock. Litar inte direkt på den mannens förmåga till just analyser.

Fick för mig när jag ögnade igenom hans text att de skulle granska mamman men även båda föräldrarna. men kan ha missförstått det hela.

logga_ut: det gör inget du klampade in, men var en direkt fråga till husvagnen. Vi har nog av analyser av vad någon kan mena osv.

Kan summera lite av min ståndpunkt just nu:
I VT säger jag som jag gjort hela tiden. Dottern har rätt till sin pappa under trygga förhållanden. Vilka dessa är är jag inte man nog att bedöma.
Vad gäller mina åsikter om daddy som person och det budkap han förmedlar är jag rätt klar på att jag inte delar speciellt mycket med honom. Fast det är off topic.

Sedan är jag ibland måttligt förtjust i hur vissa här agerar. Fast blir väl så att säga som att kasta sten i glashus eftersom jag säkert agerar helt och hållet som en idiot enligt vissa.

Ok, du har gjort den bedömningen av daddy och således kan jag förstå att du tror det du tror.
Men det har ju hela tiden varit en kontaktperson med och denna person har inte på något sätt deklarerat att daddy skulle ha gjort något som skulle skadat flickan.
Det är just detta du beskriver här som gör att socialtjänsten många gånger faller, just att de blandar in sin egna känslor och egerar inte proffesionellt.
Nu menar jag inte att det är fel av dig att känna som du gör, absolut inte.
Likaså är du en privatperson och äger all rätt att tro att daddy inte är bra för flickan eftersom du tycker att han är obehaglig.

Om det stämmer så är det ett rimligt antagande.

Det verkar så.

Det stämmer inte, båda utreddes förra gången, och detta har också uttryckts i tråden tidigare.
Det framgår också av citaten dom lagt ut att mamman också har omfattats av utredningen.
Båda omfattades av utredningen 2007
Båda omfattas givetvis av en ny utredning.

Det är rimligt.

Frågan är varför man tar beslutet att stoppa umgänget igen istället för att försöka skapa alternativa situationer. Det känns inte lösningsinriktat.

Det behöver inte vara någon stor grej som Daddy gjort som gjort dottern rädd. Vuxna behöver inte vända barn upp och ner och hänga dom utanför fönstret för att de ska bli rädda. Det kan vara små saker som tonfall, rörelsemönster, små kommentarer eller sätt att uttrycka sig, bara hur den vuxne "känns" eller en doft som gör att de blir rädda. Eller rättare sagt: något av ovanstående kan få ett barn att känna stort obahag inför en person, men det enda ordet de har för att beskriva det på är "jag är rädd". Behöver inte alls betyda att de är livrädda för personen eller att den är farlig för dom.
Jag tar det inte alls för otroligt att något av ovanstående passar in på Daddy.

Jag tycker att det är bra om dotterns rädsla tas på allvar så att det inte blir tvång och obehag kring umgängena med pappan och jag hoppas att hela familjen får hjälp (och är beredda att ta den) för att komma tillrätta med problemet.