Citat:
Ursprungligen postat av TheLucky
Jo det är sorgligt. Och daddy är förstås inte unik. Här är ännu ett exempel:
"När jag tog ut skilsmässa så visste jag att det skulle bli en fruktansvärd tuff och jobbig match att gå men det blev betydligt värre än så… Jag trodde inte i min vildaste fantasi att mitt beslut skulle få så enorma proportioner som det fick, alla var inblandade… Den enorma smutskastningskampanjen som jag fick emotta från X:t och hela hennes familj (Far, Mor, hennes syskon) var inriktad på att enbart kasta skit över mig men även mina föräldrar fick sitt och även mina syskon. Vad dem sa och gjorde tänker jag inte gå in på, det kan ni nog säkert gissa er till.
Mitt i allt detta stod min äldste son och fick höra alla dem hemska saker som sades. Givetvis så resulterade detta ganska omgående till att han tog avstånd ifrån mig…
Jag försökte då få hjälp via Soc, familjerätten men där fick jag ingen hjälp. Kort härefter lyckades jag få in pojken på Bup för att försöka få igång ett fungerande umgänge mellan oss. Efter att vi hade gått där en gång i vecka under flera års tid så upphörde det nu plötsligt. Nu var allt avklippt …
Jag kunde inte ensam bestämma att han skulle dit utan båda föräldrarna ska vara överens om detta. Därefter kom den fruktansvärda ångesten som ett brev på posten och hade jag inte nu haft min familj, mina vänner och min nya livskamrat som stöttade mig så hade jag nog aldrig kunnat skriva det ni läser just nu."
Det är så här det brukar vara. Vad jag förstår så har socialdepartementet nu börjat granska föräldrabalkens effekter. I många fall behöver mamman bara åberopa samarbetssvårigheter, utan bevis förstås, så är pappan vips borta. Ett prejudicerande fall finns från 2007, så det är bara att köra på och säga vad fan som helst om pappan.
Men fy fan, så långt har det inte gått för mig men scenariot känns allt för bekant.
Jag förstår att Daddy har lagt ner man kan inte se på hur länge som helst hur det
dyrbaraste man har går under tack vare att alla samhällets resurser ensidigt ligger
på den andra partens sida.
Mina kondoleanser till den stackarn som fick uppleva det som du citerade.
Och samma till Daddy , du vek inte ner dig du föll med ditt hjärta i behåll
och det är det viktiga.
Ibland måste man ta beslut som strider mot ens övertygelse och då måste man
tänka ett steg längre. Jag tror och känner att ditt beslut att inte medverka i den
pajascirkus som du och din dotter befinner sig i just nu är det bästa du kan göra.
Kudos till dig Daddy nu loggar jag ut från den här tråden.
//Reimer