Meningen med livet - samlingstråd

Din uppfattning om resande får stå för dig. Sen var det bara ett av mina förslag. Men även om jag höll med dig om att resande var ointressant, så betyder ju inte det per automatik att pengar inte skänker lycka. Det går ju att använda pengar till annat.
Men den egentliga kärnan i det jag menade om pengar, var inte bara köpande av materiella saker, utan att det skulle ge dig tid till att göra sådant du verkligen vill eftersom du slapp jobba. Om man nu såg sitt jobb som skit, mer eller mindre, vilket är väldigt få förunnat att inte göra.

Att du ens kan fundera i de banorna visar bara på hur jävla bra du egentligen har det, utan att inse det. Var själv inne på samma spår förut. Kunde inte motivera mig till något eftersom allt minsann var så drygt och jobbigt. Jag menar, vad är ett liv egentligen om man inte ska kunna njuta av det och hur kul är det att behöva jobba på skitjobb som någon annan sagt åt en att man behöver göra osv osv osv.

Men grejen är bara den att det handlar om ens eget ansvar inför sig själv och sin position i livet. Läs en hel del historia och du kommer få de rätta perspektiven. Människan har sedan begynnelsen kämpat dagligen för överlevnad. Den "ryska drömmen" exempelvis har alltid varit drömmen om ett vanligt, drägligt liv. Exakt det som är en realitet för alla i Sverige idag. Fan jag sitter på egen lya, mat i frysen och pengar på bankkontot och jag anses vara underklass.
Det är skrattretande.

Förut innebar frihet möjligheten att bruka en gård och ta hand om sig själv oberoende av andra markägare osv. Frihet var en konstant arbete och något värt att kämpa för. Idag med vårt välstånd har vi det så bra att allt vi behöver göra för att säkra vår existens är att fixa en simpel pengauppgift. Du jobbar inte för någon annan skull, du arbetar för dig själv och din egen frihets skull. Om du sedan tar vara på den enorma fritiden och dess möjligheter som faktiskt finns, det ligger på dig själv.
Folk har blivit på passiva idag att minsta motgång blir en börda och den naturliga inställningen är cynisk offermentalitet.
Har som sagt själv varit där, men jag växte genom utmaning och påfrestning. Att tro att livet ska vara konstant kul och skoj är omoget och naivt, men skrämmande nog en inställning som fan hela samhället har anammat. Du måste inse att det inte finns några ursäkter.

Problemet vi står inför idag är att alla våra små behovs täcks upp direkt och omedelbart, vilket lär oss att förvänta oss dem. Mat på bordet, tack över huvudet, arbete, det är väl självklarheter va? Detta som skapat en växande emo-generation som inte kan växa upp eller ta ansvar, eftersom de inte ens har konceptet att förstå varför de borde. Med alla mindre behov tillfredställda finns det bara ett som vi borde satsa på för att känna en långsiktig tillfredställelse - självförverkligande.

Men för att uppnå det krävs dagliga utmaningar, påfrestningar och en personlig kampanda för utveckling. Då finns det inga ursäkter längre och inget utrymme för att vara passiv. Vilket är varför det fortfarande är ovanligt att man träffar på folk som verkligen kör på det de vill göra i livet.

Nyckelordet är pengar. Med pengar kan man göra i stort sett vad som helst. Det är dom där jävla sedlarna man drömmer om att ha, för att bara kunna göra det man känner för. Men när man väl är ekonomiskt oberoende, så märker man att livet är likadant ändå, förutom att du kan köpa vad du vill. Jag tror man mår bra av att jobba, man fyller en funktion och samtidigt gör man sig förtjänt av att kunna leva lite slappare emellanåt.
Sedan att folk inte utnyttjar den lediga tiden riktigt väl är ju bara för att de har blivit gamla och tråkiga, de tänker att man ska vila efter jobbet, men tar de sig ut och hittar på någonting märker de nog ganska snabbt att det är fan så mycket mer givande än att sitta hemma och uggla.

Jag gillar faktiskt hur vi lever, har det inte så jävla bra ekonomiskt ställt men det finns så jävla underbara människor och platser på den här jorden så att det inte är klokt, och det som är bäst av allt är att vi har tillgång till allt Det enda man behöver är ju ja... pengar.

Därför jobbar man hårt i 6 månader och sedan har man semester i 6 månader. Detta kräver dock att du kan jobba med något som alltid behöver folk, t.ex. telefonförsäljning. Alternativt blir du rånare eller nåt, jag klandrar inte dig.

Vi har tillgång till allt utan pengar också... Eller, tja, kunde haft i alla fall.

Hur vet du det? Syftet med livet är det ingen som vet, ingen vet vad meningen med livet är och så länge ingen vet det så finns det egentligen ingen mening med livet eller att leva det.

Meningen med livet blir alltså så länge ingen riktigt vet meningen att själv skapa sig en mening med livet genom intressen etc som man tycker är tillfredställande för en själv. Jag har mycket svårt att tro att meningen med livet är att jobba 5 dagar i veckan för att sedan ligga på söndagskvällen och ha ångest för veckans arbetsrutiner.

Jag har haft ett antal olika jobb, icke kreddiga jobb och kreddiga jobb och inget har varit speciellt stimulerande och roligt. Att sitta i en telefonväxel 8 timmar per dag gav mig inte ett skit. Att vända papper på ett kontor och stirra in i en dataskärm gav mig inte heller ett skit. Att resa är något som jag däremot tycker är roligt och upplevelser är alltid roliga, men det är för den sakens skull inte säkert att det är meningen med livet, men det är då fan roligare än att jobba.

Det svåra som jag ser det är hur folk kan intala sig att meningen med livet är att jobba, är människor så inihelvete hjärntvättade?

Att vara glad, ledsen, deprimerad etc är bara mentala tillstånd som man inte ska lägga så mycket vikt vid. Så länge ingen har kommit på vad den egentliga meningen är med vår existens på denna planet bör vi alla vara deprimerade, för ingen vet ju varför vi egentligen finns. Vi förstör ju bara jorden, genom miljöföroreningar, husbyggen etc för våra/varje individs egna egoistiska drivkraft, finns inget positivt eller bra med det. Jag är inte själv deprimerad eller vill dö men jag förstår inte själva meningen. Jag tycker vissa saker är roliga och det gör att mitt mentala tillstånd blir tillfredställt, men mer än så är det inte.

När man går till ett jobb på måndagen som man inte gillar så är det mentala tillståndet att man känner att det är tråkigt och ostimulerande, sen när det är fredag och slutet på veckan så går man hem med ett positivt mentalt tillstånd. Totalt meningslöst. Vem har egentligen hittat på denna jobb och arbetscirkus, som att det är denna cirkus som är meningen med livet. Det bör således vara fel iom att ingen ännu vet meningen med livet och våran existens på planeten. Det är vissa människor som försöker styra och ställa och berätta för oss att detta är meningen med livet fast de egentligen inte vet ett skit. Sen försöker de förbjuda droger etc som är en naturlig del av växtriket och således finns i växtriket för att vi förmodligen ska kunna avnjuta dessa. Bara för att dessa bryter ner oss och gör så vi inte kan/orkar jobba. Jag tror mer att det naturliga tillståndet är när vi är fulla eller drogade, då vill vi inte jobba eller göra ett skit, vi vill ta det lugnt bara och vara i ruset, eftersom vi inte ser någon mening med att jobba etc.

Det finns inget rätt eller fel, ingen egentlig mening med livet så länge vi inte kommer på vad meningen är. Är meningen att vi bara ska utveckla jorden för isåfall går vi ju åt fel håll, eftersom vi istället för att utveckla jorden förstör dess natur etc, med andra ord gör vi fel.

Meningen med livet är inte att arbeta fem dagar i veckan, nej. Det är själva förutsättningen för att du ska ha ett liv att fundera kring överhuvudtaget. Du arbetar för din egen överlevnads skull, något som folk tappat greppet om idag då välståndet nått den nivån där man överhuvudtaget kan spekulera i dessa banor. Arbetet är inte syftet med ditt liv utan en uppgift du behöver lösa för att sen kunna finna din egen mening. Hade du varit bondeslav i forntida ryssland där du bara arbetade för Tsarens välstånd, utan någon möjlighet för eget kapital eller frihet - ja då hade du nog kunnat ifrågasätta meningen med ditt liv. Eller afrikansk slav i Amerikanska södern. Då hade jag kunnat förstå dig. Men är du en frisk person i Sverige idag är det inte synd om dig. Det är ditt ansvar att finna en personlig mening med ditt liv och de bästa förutsättningarna för det är att ta ansvar för alla andra områden också. Säkra din pengauppgift, bostadsförutsättningar och liknande för att sedan nyttja den fantastiska frihet du har utöver för att finna värdet i livet för dig själv.


Som sagt, att tro att man ska leva för att jobba motverkar ju bara möjligheterna för att finna det man själv anser är värt för en själv. Känner folk som anser att det bästa de vet är att skruva i bilar. Det är deras mening, men ingen rättighet som borde vara deras för det. Istället arbetar de för att säkra den möjligheten. De tar aktivt ansvar för sitt livs förutsättningar.


Om det inte finns någon absolut mening med livet hur ska då droger kunna vara en naturlig designad förutsättning för våra liv? Att bruka droger är ett val, inget annat. Du har ett val - ta den snabba kicken eller finna något långsiktigt som känns meningsfullt för en själv. Moraliskt tar jag ingen ståndpunkt för vad folk brukar då jag är liberal, men personligen anser jag att folk nog snarare borde ifrågasätta sig själva och anledningen till att de söker den snabba utvägen framför det aktiva beslutet att hitta något som är värt långsiktigt. Allt ligger i slutändan på ens eget ansvar hur som helst. Som Sarte sa - det finns inga ursäkter.

Återigen finns det ingen som designat samhället för att se ut på ett visst sätt. Kan råda dig att läsa historia för att få bättre insikt hur vårt samhälle och våra förutsättningar faktiskt har utvecklats enormt och gett oss möjligheter idag som var utpoiska fantasier bara för några sekler sedan. Ingen har någonsin kunnat besvara frågan om meningen med livet, däremot har vår överlevnad alltid varit förutsättningen för livet. Det du gör då du argumenterar för att arbetet skulle vara meningen med livet (och anse att det är fel) är att bli förbannad på ditt livs förutsättning. Sluta vara passiv och ta ansvar för de möjligheter du har istället.

Varför jag poängterar detta för dig är för jag resonerat exakt som du nu gör, men slutade med den rättfärdiga cynismen, slutade vara passiv och insåg möjligheterna istället. Idag är jag stolt över att jag är en självständig och fri arbetande man, med möjligheter att själv skapa min egen mening i livet.

På vilket sätt har jag varit förbannad på mina förutsättningar eller passiv för den delen? På vilket jävla sätt är du rätt man att avgöra en sån sak? Jag tar vara på min tid, jag reser, har det bra etc men det jag menar är att det kanske inte är meningen med livet. Jag är inte rädd för döden och bryr mig inte när eller om jag dör även om det finns andra som gör det.

Jag har inte sagt att arbeta är meningen med livet, jag diskuterar utifrån ett oberoende perspektiv, dvs att det kan vara så att arbete är meningen med livet men det är inte alls säkert.

Du svammlar på om pengar, att bo på vissa platser, att möjligheter kommer med pengar. Är det meningen med livet bara för att vissa personer på vissa positioner bestämmer att pengar ska användas för konsumtion och för att kunna göra det man vill, dvs köpa lycka, svar nej, bara för att vissa utformat ett system så är det inte säkert att det systemet är meningen med vår existens. Blanda inte in saker som pengar i diskussionen, pengar, konsumtion och prylar hanldar om politik. Det vill säga att andra har bestämt att pengar ska användas och att meningen med livet enligt dessa är att arbete ska utföras för att få pengar.

Man bör ställa sig frågan, vad är meningen med allas vår existens? Inte varje individs existens. Alla kan skapa sig en mening genom att konsumera eller sysselsätta sig med saker som vi själva skapat, men det är inte säkert att vi ska hålla på med just det bara för att några uppfunnit något för att tjäna pengar och på så sätt fått sin mening med livet tillfredställd.

Jag vet mycket väl vilka möjligheter som finns och du verkar inte ha läst speciellt många andra av mina inlägg och vad jag sysslat med tidigare. Jag spelar golf, jag driver runt, jag köper dyra saker, jag reser, jag är också fast i ekorrhjulet. Jag tänker inte på den totala meningen med livet dagligen, men när jag ser dessa typer av ämnen så kan jag reflektera, dock är det inget jag hakar upp mig på. Jag gör precis det alla andra gör varje dag för att tillfredställa systemet, jag skapar min egen mening med livet efter det jag blir glad av men jag vet att det inte är meningen med allas vår existens.

Gå in i arbetslivs forumet istället då du verkar vilja diskutera vilka möjligheter alla individer har, att de kan kamma sig och skaffa ett jobb som de trivs med, har ingenting med meningen med livet att göra. Systemet är skapat av oss människor, det är inte ens säkert att systemet ska vara uppbyggt som det är uppbyggt. Reflektera lite istället för att bara blunda. Alla förstår att det inte kommer att bli någon skillnad på systemet eller kommer något svar på vad meningen med vår existens är. Den dagen jorden går under så går den under, svårare än så är det inte.

.

Menar du med detta exempel att inget har kommit till av en slump?
Nej, det tror inte jag heller.

Vad ska man annars göra? Bara att leva.

som svar på titeln: super ner mig i min ensamhet och deppar ihop i min soffa, sover mellan 12 och 14 timmar per dygn, runkar för en värdelös liten tillfredsställelse. det finns verkligen ingenting som driver mig, jag som du är lika patetiska.