Meningen med livet - samlingstråd

Mitt tillfälliga perspektiv (som jag inte hävdar är sant, bara ett synsätt jag provkör ett tag) är att Vi, alla medvetna varelser, överlever döden, både våra fysiska kroppars död och även hela vårt tillfälliga universums bortgång. Om man verkligen tänker på begreppet oändligheten och försöker föreställa sig meningen av det, så känns det på något sätt logiskt att allt liv är ren underhållning.

Nu har jag inte läst hela tråden men jag tänker dela med mig.

Energi kan aldrig försvinna.

"av jord är du kommen jord skall du åter varda"

Vi är alltså energi som bara finns för att föra vidare energi? När vi gjort vårt skapas nytt liv.
Likt ett vattenkretslopp fast i energi.

Lev för dig själv, skit i andra

Meningen med livet är den frågan som vi har ställt oss till i oändligt många år. Frågan har gjort många personer galna och bara tanken av den frågan gör att man blir rädd, i alla fall i min tankegång.

Meningen med livet. Varför finns någonting ens från början? Hur skapades allt detta vi har? Ingen kan veta.
Meningen med livet är en fråga som aldrig kommer få ett svar för att svaret på den frågan, om det nu finns ett svar, skulle vara så långt att det inte skulle få plats på jordens yta.
Om man ska försöka svara på frågan "Vad är meningen med livet" måste man ha med alla personer i världen för att få ett enigt svar som passar alla, och det är därför den frågan inte går att svara på.
Man kan filosofera hur mycket man än vill men utan ett helt jordklots visdom så går det inte att svara på den frågan.

Jag kan i alla fall försöka svara på min del utav svaret på denna enorma fråga.

Meningen med livet. Om man tänker tillbaka och tänker på att, som någon annan sa för något inlägg sedan, ingen energi försvinner eller skapas. Det har alltså alltid funnits energi.
Under jordens år i universum har vi nu kommit fram till just detta ögonblick. Och detta. Och detta.
Meningen med vårt liv är inte större än i det ögonblick man lever i just nu. För flera hundra miljoner år sedan om inte miljarder år sedan, vad var meningen med livet då? Det fanns ingen mening med livet, men det fanns en mening. Meningen var att man skulle överleva just då.

Att vi sitter här just nu och diskuterar meningen med livet tyder på att vi har blivit alldeles för smarta för vårat eget bästa. Frågan "Vad är meningen med livet?" har plötsligt fått något annat inblandat i sig. Något som evolutionen inte förutspådde. Tankar och känslor.

Ett bevis på att meningen med livet är att överleva och att vi människor har vridit frågan med våra tankar och känslor är att vi dödar varandra. Detta kan egentligen ses från två olika vinklar, den ena där vi gör de saker för att överleva själva, och den andra vinkeln är att det är korkat att döda varandra för att då skadar vi vårat eget släkte.

Dessa känslor och tankar har gjort att denna fråga har blivit så mycket större än vad den egentligen är. Meningen med livet är att man ska överleva och föra sitt släkte vidare och om detta betyder att man vill ha kul medan man gör det spelar ingen större roll.

Jag orkar egentligen inte fixa min text just nu så ha överseende när ni läst den, den kanske är lite konstigt formulerad.

Enligt mig finns det ingen riktig mening med livet (förutom att föröka sig). Bara för att vi människor är tänkande och frågan existerar betyder det inte att det finns något genuint svar. Dock så intalar vi oss själva med att en mening existerar, att det finns något syfte med våra liv; eller att syftet uppstår under livet. Dessa syften är väl saker och ting som får oss att känna oss meningsfulla: familj, vänner, pengar, sex etc. Men i slutändan är väl det bara inbillningar, inget kan ge ett objektivt syfte eller mening till våra liv.

Att lära känna människan så mycket som möjligt.

Bra mening!

har inte själv så mycket att bidra med till vad som kan vara meningen med "det stora" livet.

att överleva och hitta en balans i tillvaron är min mening just nu

Varför så pessimistisk? Fråga inte människor om det, utan DEN som skapat livet. Det var Hans ide och det är bara Han, SKAPAREN, som vet i vilket syfte. Det "good news" är dock att Han redan har "svarat". Skaparen har reda avslöjat det för oss. Sök dig till spirituella rörelser som finns gott om idag och alla kommer att säga dig, vilken. Även i denna tråd hittar du svaren. Jag citerar ett svar jag läste här på FB för ca. 1/2 år sedan: "Att skulptera vår själ så att den blir lik Skaparen." Och för att tydliggöra det: Skaparens natur är villkorslös kärlek. Tyvärr är de flesta av oss mycket avlägsna av det här målet. Men ännu en "good news" är att vi lever inte bara ett liv, utan väldig många.

Meningen är fortplantning, gudarna Bettar dagligen på när vi inte längre ska klara av detta

Enkelt:

Dricka, knarka och knulla
Bara dom 3 budorden ska man följa under livets gång

Det finns en kompass som ganska tydligt talar om gör oss vad vi ska göra.

Denna kompass är inte kopplad till några nedärvda överlevnadsbeteenden. Det är inte evolutionärt gynnsamt att stå upp mot diktatorer eller att ge sin plats i livbåten till ett barn.

Men när man gör vissa saker så känns det omedelbart rätt, även om vi missgynnas av det både kortsiltigt och långsiktigt. Omvänt så gör man massor av saker som ger fördelar, men som ändå känns fel. Även om det inte straffar sig så kännns det fel.

Den här kompassen är vår moral och den tjuter direkt när vi gör avstamp från den stig som det är meningen att vi ska följa. Men den tjuter inte så högt att den inte går att ignorera på grund av rädsla eller egoism. Vi alla ignorerar den ganska ofta, men hittar på rationaliseringar inför oss själva. Den fria viljan ger oss den möjligheten.

Därför tror jag inte att religion avgör vårt öde. Alla har ju fått kompassen, även om man kanske inte hört talas om jesus till exempel.

Men det innebär också att ingen kan ursäkta sig med att han inte visste. Typ så som dagens medlöpare tänker. De tror att de kan gynna sig själva på att spela med i det som kallas gott just nu. Och sedan bara låtsas som att de blivit lurade när vindarna vänder.

Folk vet att det är fel att bränna häxor, lobotomera oliktänkare eller tvinga på ett land en massinvandring som utarmar och utplånar dess ursprungsbefolkning. De kan spela med och låtsas tro att det är gott, för att det är farligt att säga emot makten.

De har en kompass som tjuter. De väljer bara att ignorera av rädsla och egoism. Jag tror det är "farligt" att bortse från från en så oförklarlig och stark kraft som det vi kallar moral. Allt annat vi ser runt oss har en mening och ett syfte. Varför skulle samvetet vara undantaget? Jag är istället övertygad om att det är själva syftet. Det är samvetet som berättar för oss vart vi ska gå i livet för att hamna där det är meningen att vi ska hamna.

Samvetet talar om när vi kommer vilse, och hjälper oss hitta vår avsedda stig igen. Oavsett hur långt bort vi kommit.

Detta ger kanske inte svar på meningen med livet. Men i vart fall ett svar på hur våra liv är avsedda att levas.

Meningen med livet är väl vad man själv tycker att det är. Kanske finns det ingen mening. Som många andra saker bara "är". Vi kanske bara är en liten, liten del av någonting så otrolig mycket större.
Jag försöker bara leva mitt liv precis som jag vill leva det utan att försöka lista ut hur jag borde göra det. Det är ju trots allt mitt liv, jag väljer mina rädslor osv.