SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

I offentligt sammanhang får man också skilja på färskvara och semistatiska dokument som lagar och författningar. Bibeln har periodvis varit statisk.

Någon vet säkert när Svea Rikes Lag var färdigtvättad vad avser hv / fv / dt. Pluralformer på verb avvecklades som sagt under sent 1940-tal. Verbformen »skall« är långt ifrån avvecklad i svensk förvaltning så som anbefallt år 200x.

Jfr (FB) Ska vs skall

Var exakt framgår detta samt följande som du skrev?

Den enda meningen jag hittar som kan anses vara inne på detta är ”Det fattades ett beslut som sedan följdes” men det är ju väldigt implicit.

Var framgår det du tolkade in? Det var ju i så fall även det en i högsta grad implicit tolkning. Det jag svarade på var ju en fråga om det gick så snabbt att övergå till ett nyare språk från 1906 till 1907 i böcker som frågeställaren hade tittat i. Det "privata" är något som du tolkat in.

Det är ju skillnad mellan att göra en tolkning av något som sägs och att säga något och mena att man egentligen sa något mer eller annat än det man sa.

Att ...
... betyder ...
... och ...
... var för mig implicit. Är det så konstigt att ”Det fattades ett beslut som sedan följdes” i sammanhanget kom att uppfattas som något som enbart gällde hur snabbt själva genomförandet gick, i synnerhet som det föregicks av frågan ”Gick det så hux flux att genomföra den reformen?” Nej, nu räcker det, tack för mig i den här frågan.

Att lärares och elever metaspråk om läsförståelse marginaliseras till ”Läsfixarna” ser vi som ett hot mot stärkandet av vetenskaplig förankring i svensk skola.

När det står marginaliseras till betyder det begränsas till?

Det finns forskning inom receptionsfältet som visar att man ska vara försiktig när det gäller att utveckla en framställningsmedveten reception bland yngre elever. Målet ska inte vara att eleverna ska lära sig att tolka litteratur, målet ska vara att eleverna via tolkning av olika texter ska utveckla förståelse om sig själva och sin omvärld.

Vad menas med framställningsmedveten reception?

Källa: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/09/25/lasande-klass-ar-hemmabygge-utan-vetenskaplig-grund

Jag svarade alltså på hur det kunde få så snabbt från 1906 till 1907 att ändra språket i böcker.

Marginalisera betyder att göra obetydlig.

En framställningsmedveten reception betyder sannolikt i detta fall att man påverkar eleverna att följa en mall. Denna mall skulle då göra att man mer läser för att lära sig det som står där och mindre att man genom det som står reflekterar över vad det faktiskt innebär.

Metaspråkligt intresserad men utan handgriplig kontakt med skolvärlden gör jag följande tolkning av de två fraserna:

marginaliseras till … = får sin status sänkt till beteckningen … (?)

framställningsmedveten reception = framställningsfokuserat studium (?)

Med förlov sagt, texten smakar lite märkvärdighetsfaktor för internt kuddkrig mellan forskare och trendsättare. Det låter som en motsägelse att inte eleverna ska lära sig att tolka litteratur utan att de ska tolka texter i stället.

En snäll analys är att eleverna inte ska fokusera på författarens språkteknik utan direkt dra nytta av den livserfarenhet och människokunskap som författaren ådagalägger i framställningen. Vackert så, när vi ser på konst i Florens eller Köpenhamn behöver vi inte veta vilka färgstoff målarna använt och vilka mejslar bildhuggarna använt. Problemet i skolans textstudier blir att det blir omöjligt att mäta elevernas metaförståelse av språkbehandlingen som sådan, och den förståelsen var visst ett mål i första frasen. Motsägelsefullt verkar vara bara förnamnet.

Det är mycket begärt att eleverna ska känna igen arketypen Carlsson på ett djupare plan när de läser Hemsöborna. Att känna igen flyhänt språkbehandling och gott hantverk kan vara gott nog.

Är det inte mycket begärt att eleverna alls ska ha ett ”metaspråk om sin läsförståelse”?

Det står väl ingenstans att det är läsförståelse av litterära texter? Det är väl läsförståelse överhuvudtaget oavsett ämne i syfte att tillgodogöra sig (års-)kursmålen.

Var lär man känns sig själv och omvärlden om inte i skönlitterära texter och facklitteratur? Citat: Satsradningen i den korta texten drar ner betyget kraftigt. Satsradning är kontraproduktiv i ett kuddkrig om läsförståelse.

Ja, det är naturligtvis sant. Jag tänkte närmast på att man även kan reflektera över sådant som gäller samhällskunskap, naturvetenskap och historia på ett liknande sätt. Det heter ju så vackert att "lära för livet". Detta till trots vet vi ju att lärare över tiden mer premierat bokstavstrogna svar än reflekterande svar vid prov/tentamen.

Tack för hjälpen men behöver ännu mer...
Det gåtfulla glappet mellan materia och mening diskuteras i en ny bok. Hur kan målstyrda processer uppstå i organismer som är underställda naturens blinda orsakssammanhang? För att förstå det måste vi utgå från tänkandets termodynamik och begreppet entropi.

Vad menas med materia och mening? Jag har nästan ingen aning om vad det kan handla om, iaf inget värt att skrivas.

Källa: http://www.svd.se/kultur/understrecket/livet-tankandet-och-driften-mot-oordning_8731928.svd