Citat:
Ursprungligen postat av
Noetlovskij
Har bara lyssnat fem-tio minuter, men hans användande av "väl" i nästa varje påstående besvärar mig.
"Det var väl... 30-40 meter"
"Det var väl runt lunch"
"De springer väl mot bilen"
Hur vet du att det var två män? - "De var väl mörkt klädda."
Hinner du uppfatta att det är två män? - "De såg väl ut som två män".
Var stod bilen? - "Den stod väl där vid huset".
Hur kände du när du såg att kvinnan låg där? - "Jag får VÄL panik, blir chockad".
Hur gör du när du drar in henne? - "Jag går VÄL baklänges".
Han kastade in handduken i ladan för han ville inte kasta in den i huset. Jisses.
"Sen går jag väl hem".
EDIT: Det kan var hans norrländska syntax eller hans advokat som instruerat honom. Runt 21:10 minuter säger också advokaten "Han har svarat att han inte mindes det... väl". Det lämnar frågan öppen.
Du reagerade inte på att hela processen lät mest som ett förhör av ett barn som blivit ertappad med något trivialt på dagis? Både åklagaren och domaren, givetvis kvinnor, gör narr av allting med sin barnsliga framtoning och mjukt kvinnliga attityd. En orgie i "då", "mm", "ja?", "var är den?", "då skall vi se", osv. osv. Det handlar för helvete om två brutala yxmord. Visa lite engagemang. Det är inte bara en dag på jobbet.