Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Jag säger inte att de här två personerna som träffat honom har tagit fel. Det troliga är väl att de har rätt. Händelserna har ju skett bara några år efter hans försvinnande så hans utseende kan inte ha förändrats så mycket. Vittnesuppgifter från senare år, 2000-talet, ska man nog vara lite tveksam till. Folks utseende förändras mycket när man blir gammal.

Jodå, om han överlevde de ödesdigra dagarna så har han nog lyckats gå under jorden på något sätt. Han var ju ung och frisk. Svartjobb gick säkert att få var i Sverige som helst och det är väl inte alla hyresvärdar som tycker det är nödvändigt med hyreskontrakt och som frågar efter varken personuppgifter eller namn, bara hyresgästen kommer med kontanta pengar för hyran.
Så nog kan man klara sig under radarn, i alla fall så länge man är arbetsför och frisk. Och han var ju ung, lusten trängde säkert på. Var han än befann sig, så är det kanske troligt att han fick tag på en tjej. Och om hon var beredd att ”försörja” honom, ja då hade han ju sitt på det torra så länge han inte blev allvarligt sjuk. Vem vet, han kan mycket väl ha barn med den tjejen i så fall.

Det som ska till för att det här mysteriet ska få sin lösning, det är nog att han framträder. Utifrån rättsligt perspektiv har han inget att oroa sig för. Men utifrån ”moraliskt” däremot, gentemot De nära anhöriga som fortfarande är i livet. Till dem kommer han att ha en del att förklara, så nej, han kommer inte att ge sig tillkänna.

Det behöver det inte ha varit.

Kjell-Åke såg äldre ut än sina 16 år. Han betedde sig också som en äldre person och umgicks ofta med äldre bekanta. Gays syster satte "Tröjmannens" ålder till 20-22 år i augusti 1965. Detta är också en förstahandskälla som jag personligen har pratat med. Ja jag vet att hennes identifiering skedde många år efter deras möte men denna händelse hade etsat sig fast hos henne bl. a. p. g. a. att han hade på sig Gays favorittröja som systern hade stickat till honom.

Detta har diskuterats och gjorts en del undersökningar ang. i början av 2010-talet. Ett spår ledde då till Nyköping. Jag håller med att det är mycket märkligt och jag kan inte berätta hur exakt det hela gick till. Bara detta att utan den kvinnliga kristna kuratorns hjälp hade Kjell-Åke aldrig överlevt.

En annan obekräftad uppgift som har framkommit är att en eller flera satte in en dödsannons på Kjell-Åke och en annan person. Enbart för "skoj skull". Vet inte exakt vilket årtal endast att det skulle ha skett under 1970-talet.

Jo, men det kan inte ha varit många killar i yngre 20-årsåldern som rapporterades försvunna heller. Sånt går ju att kolla, alltså vilka unga killar och män som försvann och aldrig blev hittade åren runt 1965.

Och det stora problemet kvarstår ju: den försvunnes anhöriga; de kommer ju via myndigheterna att få reda på att personen dykt upp och då spricker det.

Och någon död persons identitet kan ha ju inte tagit. I så fall måste ju det ha skett innan en läkare skrivit dödsattest och man måste ha gjort sig av med liket. Och även i detta läge spricker allt p g a den dödes anhöriga. De anhöriga anmäler personen som saknad och polisen konstaterar att det aktuella p-numret finns och används av en helt annan person.

Då tror jag att min teori om att diakonissan hittade på en bakgrund till honom, så som jag redogjorde för tidigare, är mer möjlig.

Eller också fick han ”bara” skydd och hjälp med att gå under jorden och hålla sig undan, men behöll sin formella identitet, men inte använde den.

Eller så dog han faktiskt där och då och bilen med resterna av kropparna ligger i någon sjö. Ibland är verkligheten enklare och mindre spännande än vad man vill tro, och de personer som sett honom, Liseberg och Linköping, har misstagit sig. Så länge som vi inte har förstahandsuppgifter från hon i Linköping om vad exakt som sades, så kan man ju framföra teorin att den man hon mötte inte fattade vad det var frågan om, hade bråttom och inte hade tid att förklara för kvinnan att hon tagit fel, utan bara slängde ur sig det där svaret för att försöka göra kvinnan nöjd och sedan kunna skynda iväg så fort som möjligt. Och om man träffar en person man känner eller känner till; är det inte då troligt att man ställer frågor; hur mår du, var har du varit osv, inte bara säger att ”man söker efter dig hemma”. Det skulle vara intressant av få veta precis vad som sades.
Och hon på Liseberg; hon såg honom väl på håll om jag fattat rätt, hon pratade väl aldrig med honom; han försvann väl i folkmängden.

Bägge kvinnorna kände till att han försvunnit och hade grubblat över det; när de såg en person som liknade K-Å, då trodde de att det var han. En sorts suggestion alltså.

Alltså jag vill inte försöka smula sönder dina teorier; jag vill bara peka på möjligheten i att det faktiskt kan ligga till på annat sätt.

Intressant länk hämtad från en annan tråd.

https://sverigesradio.se/sida/artike...&artikel=13121

Undrar om Janne Dahlsjö någonsin hade kontakt med dem? Han skall ju ha påträffats på ett sjukhus i Köpenhamn av bekanta 1971. Hur länge han skall ha uppehållit sig i Köpenhamn är okänt. I uppgifter så har det framkommit att han aldrig återvände till Sverige. Det närmaste han kom var till Danmark.

Kjell-Åke skulle aldrig ha kunnat gå under radarn även om han bytte/ändrade för- och efternamn men behöll sitt personnummer som han hade då han gick under jorden.

Åtminstone inte under någon längre tid. Hans personnummer hade satt stopp för det eftersom detta tillhörde en obefintlig person. Ja du har helt rätt i att skulle detta fall klaras upp, så måste han själv framträda. Nej han kommer aldrig någonsin att göra detta. Inte lätt att göra så efter att ha varit försvunnen i 55 år. Vad skall han säga till den familj som finns kvar? Om han ens är i livet 2020?

Nedanstående förslag erhöll jag via PM men detta har också tidigare diskuterats av oss.

Kanske hjälpte den kristna kuratorn Kjell-Åke med att få ett utlandspersonnummer som invandrad svensk medborgare utan historia?

Jo det var jag ju inne på lite tidigare i tråden.

Naturligtvis vill du inte göra utan det är bara bra att kallt kan och skall diskuteras.

Dock är det inte enbart teorier. Att deras kroppar ev. skulle ha kunnat hamnat i någon sjö kan vi faktiskt utesluta. Skall ta upp några saker gällande Janne Dahlsjö och Gay Karlsson.

Runt 2015 kom det en uppgift som rörde Dahlsjö från en UL. Han skall ha setts sommaren 1966 på en sjömanskrog i antingen Amsterdam eller Rotterdam. Nu i år kom det en uppgift från en annan UL att Dahlsjö bodde i Rotterdam. Två av varandra oberoende källor har alltså lämnat uppgiften Rotterdam.

2010 kom det en uppgift att Gay Karlsson hade blivit avrättad och begravd vid ett nybygge. Samma uppgift kom återigen 2020. Här har vi också två av varandra oberoende källor som har lämnat samma uppgift.. Den försvunna bilen däremot skall ha hamnat i en sjö någonstans i trakterna av Göteborg.

När Kjell-Åke och hans kvinnliga bekanting fick syn på varandra på Liseberg, så kom han gående i riktning mot henne. När han fick syn på henne stannade han upp, vände på klacken och gick i motsatt riktning. Hur långt avståndet var vet jag inte och något samtal mellan dem förekom inte. Både kvinnan på Liseberg och kvinnan i Linköping kände mycket väl Kjell-Åke från Haga där de hade växt upp tillsammans.

Länk från svar en annan tråd:

(FB) Kristianstadbo försvunnen 1965 - återvände efter 33 år

Den diakon ( man säger det även till en kvinna påpekar hon) kunde inte folkbokföring och idbyte men har givit ett tips på någon som kan veta, som jag vidarebefordrat till Skaraborg2. Har några andra krokar ute och återkommer om det nappar.

Intressant, ja gör det.

Någonstans på webben läste jag att någon påstod att polisen på den tiden visste vad som hände med killarna.
Har du Skaraborg2 pratat med poliser som var med? Eller det kanske inte finns någon i livet nu.

Att två av varandra oberoende personer och med 10 års mellanrum har uppgivit att G K blev mördad, bevisar ju egentligen ingenting. De kan ju ha hört samma rykte från olika personer och vid olika tillfällen, utan att känna varandra.
Man måste hitta förstahandskällor för att få någon trovärdighet att tala om.
De två kvinnorna; de är ju det. Extra tyngd skulle det bli om vi dessutom vet exakt när händelserna ägde rum och namn på kvinnorna. Att de var barndomskamrater med K Å ger ju också extra tyngd. Man skulle behöva veta fler detaljer om dessa möten; t ex allt som som sades i mötet i Linköping, och t ex avstånd till K Å och hans klädsel, på vilket sätt han vände om och försvann, verkade han känna igen kvinnan och verkade han besvärad när han såg henne; verkade han förstå att han blivit upptäckt. Man måste ändå kalkylera med att de faktiskt kan ha tagit fel på person.

Ja polisen visste, åtminstone delvis, vad som hade hänt dem.

När Gays syster anmälde honom som försvunnen sa polisen till henne:

"Glöm honom, glöm honom. Du kommer aldrig mera att få se honom". Detta är en förstahandsuppgift eftersom hans syster har berättat detta för mig.

Jag har inte pratat med någon polis som var verksam 1965. Däremot med en erfaren polis som tjänstgjorde några få år efter att de försvann i Göteborg. Redan från början var det problem eftersom de tre försvunna anmäldes vid hela tre olika tillfällen men polisen misstänkte ganska snabbt att de+bilen hade försvunnit tillsammans.

Kjell-Åke anmäldes alltså 1965-08-03. Dahlsjö anmäldes första gången 1965-10-27 av Övervakningsnämnden, andra gången av sin mor först 1966-03-31. Dahlsjö blev först efterlyst i PU 1967. Gay anmälde så sent som 1968-07-10 av sin syster. I polisutredningen kan man bl. a. läsa att hans far inte tänkte anmäla sonen som försvunnen.

Ett annat problem var att de tre inte blev efterlysta för något brott utan för utvinnande av vistelseorten. Att vilja försvinna är ju inte brottsligt. Både Dahlsjö och Gay var ju också myndiga. Däremot gällande Kjell-Åke, så blev han inte myndig förrän nästan fyra år senare. Myndighetsåldern sänktes från 21 till 20 år 1970.