Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Gällande Dahlsjö så har en vittnesuppgift blivit omnämnd.

Han skall under sommaren 1966 ha setts i en hamn i Holland.

När det gäller Kjell-Åke så har det framkommit en hel del vittnesiakttagelser. Den första redan i augusti 1965 och den sista så sent som hösten 2012.

När det gäller Gay Karlsson har inga uppgifter framkommit efter den 30 juli 1965.

...
Men som jag reagerade när jag först läste om mannen i dörren:
Allt skulle verka som vanligt. Inget konstigt om en kompis råkade vara där just då
och öppnade dörren. Att han öppnar ska bara ge intryck av att inget fanns att dölja.
Karlsson k a n ha varit på en pub i Haga, och det var det bästa mannen i dörren kunde
svara, som förmodligen var Johansson.
Att han hade på sig Karlssons tröja tänkte han säkert inte på - och inte att systern som ringde
var en 1) syster 2) höll reda på vilka kläder som tillhörde Karlsson.
Mannen /"Johansson" kunde inte tänka ut att den var stickad som present till brodern.

Det skulle se ut som "Ja vadå, jag har slafat över här, vad är det med det då? Har jag kanske
lånat ett klädesplagg? Sorry, orkade inte hämta mina egna .."
Detta spel inför kulisserna var ju särskilt meningsfullt om de nu tänkt sig att dra långt bort.
Ju mer de visade sig hemma, desto bättre.
..
Inte ge en vink av att de kanske mördat någon och måste gömma sig. Ville inte sammanblandas med
den de ev tog som lift!
(Scen: Hymme och Karlsson blir osams, handgemäng uppstår. Båda svårt misshandlade.
Då tar man livet av Hymme som är den utomstående.
Antingen klarade sig Karlsson, eller inte.
När han pratar om ambulans kanske han får mottaga sista attacken av någon av dem som är tillräckligt uppe i varv -och dör.)

När systern knackar på ytterdörren hemma hos Gay så hör hon fotsteg inne i lägenheten. Hon tar då för givet att detta är Gay. Döm om hennes förvåning så är det i stället en för henne helt okänd ung man som står där som hon aldrig sett tidigare.

Denne unge man intar omedelbart en "ägarställning" till lägenheten. Han ställer sig på så sätt att han täcker dörren så att hon inte kan komma in i den. Samtidigt ser han något generad ut.

Då systern frågar honom att hon söker sin bror så svarar han "Ja jag vet inte var han är någonstans". Hon fortsätter att undra var Gay är någonstans och då får hon svaret "Du får väl söka bland pubarna i Haga".

I denna veva upptäcker hon att den unge mannen har broderns favorittröja på sig samtidigt som han säger sig inte veta var lägenhetsinnehavaren befinner sig. Det stämmer inte. Detta tillsammans gör att hon känner obehag och blir rädd. Hon har berättat för mig att hon kände en annalkande fara om hon propsade på få komma in i lägenheten. Det slutar med att hon går därifrån och den unge mannen stänger dörren. Vi får förmoda att han också låste den.

Att "Tröjmannen" hade på sig broderns favorittröja som systern hade stickat honom visste han förstås inte. Eftersom det inte fanns något titthål i dörren kan han inte se vem står utanför.

Denne tröjman väntade på någon annan. Hade han vetat att det var systern till Gay som var där så hade han aldrig öppnat dörren. Den person som han väntade var även den person, åtminstone i inledningsskedet, som hjälpte honom med att få mat m. m. Den personen lär med mycket stor sannolikhet ha varit hans flickvän och mamman till deras gemensamma barn. Flickvännen visste också var någonstans Gay brukade lägga lägenhetsnyckeln då han inte var hemma.

Kjell-Åkes f. d. flickvän lever än idag och är numera en mycket bitter kvinna. Hon har konstant vägrat att berätta något förutom orden "och där lämnade han mig bara mitt i skiten". Inte ens för Kjell-Åkes syster har hon velat berätta något som hon ändå har träffat vid ett flertal tillfällen sedan denna tråd startades 2009.

Nej Gay klarade sig inte. När systern gör detta besök runt den 10 augusti 1965 så måste brodern ha varit död. Hade han klarat sig så hade han helt klart hört sig till henne antingen via telefon eller brevledes.

Någon gång i slutet av 1965 så tömmer ett antal personer Gays lägenhet på allt som fanns i denna. Vad som känt är så fanns inget av värde i den lilla enrummaren.

Kjell-Åke hade ett eldfängt humör men var också en omtyckt sällskapsbroder.

Han var alltid snäll mot sin lillasyster och mån om henne.

När han avslutade sin skolgång på Kronängsskolan i juni 1964 hade han bra betyg med tanke på att han troligtvis aldrig öppnade en läxbok. Han var duktig i slöjd och intresserad av bild och form men fick tyvärr aldrig någonsin möjligheten att få vidga sina vyer inom dessa områden.

Kjell-Åke var en mycket brådmogen ung man och hans umgängeskrets verkar ha bestått till en viss del av just äldre kamrater. Det här fotot som du nu har sett har kommit att kallas för det "mäktiga fotot". Detta måste ha tagits någon gång under 1965 eftersom det var då han växte till sig och utvecklades till en ung man. När han försvann såg han ut på detta sätt. Ser man på foton från 1964 så såg han mer pojkaktig ut.

Just det! Han var bra att ha! Helt klart att han kunde agera i en uppkommen krisartad situation. Kjell-Åke saknade nämligen något som de flesta av oss har inombords - rädsla. Han var totalt orädd. Redan som liten var han mycket äventyrlig och helt orädd av sig.

Hur Janne Dahlsjö var som person är svårt att säga men enligt hans äldre bror så skulle han ha varit en lugn och sansad person. Precis som Gay Karlsson så var han också daktad och straffad för mindre brottslighet.

..
Men alltså jag läste i en äldre artikel för någon dag sedan att reg numret inte var samma som här. Första 9:an är där en 8:A!!
18920 alltså.
Vidare stod i samma artikel "midnattsblå"med bild - och på bilden ser bilen ut att vara typiskt duvblå!
...
Virrigt detta.

...

Jag skrev just ovanför här att jag läste en gammal artikel om bilen. Där stod att reg -numret var O 18920!! Och att bilden var "midnattsblå" samt en visad bild av bilden som absolut var duvblå!!

Javisst var registreringsnumret O18920 men detta är ett gammalt inlägg du citerar. Då fanns bara det felaktiga registreringsnumret. Detta p. g. a. att det stod felaktigt angivet i en artikel i G-P 1984-07-29.

Den duvblå färgen slutade Volvo med på sina bilar f. o. m. 1954. De personer som själva har sett bilen, och berättat om det, har också berättat att den var mycket mörk i färgen. Nästan svart. Kjell-Åkes syster åkte med i den en vända i Haga under sommaren, troligtvis i juni, 1965. Hon satt då i baksätet och hon har bl. a. berättat att hon minns hur mörk instrumentbrädan var till färgen. Först trodde hon att bilens färg var svart men såg sedan att den inte var det.

...
Tåg från Båstad till Göteborg har jag läst.
Glömt var ... Vykortet?

...
Har ni kollat reg nr O 189 20? Det stod i en gammal artikel, som jag skrev förut.
Och att den var "midnattsblå". Bilden i samma artikel visar dock typiskt duvblå."

Det registreringsnummer har verkligen blivit kontrollerat på allehanda sätt.

Vi har kunnat följa den från den då bilen rullade ut från Lundbyverken den 8 mars 1956 och ända fram tills dess den försvann. T. o. m. har vi lyckats att få fram bilen chassi- och motornummer. Den midnattsblå färgen började att användas 1954-55.

Den försvunna PV:n var en PV 444 KS av årsmodell 1956.

Ibland när artiklar har skrivits så har man tagit en bild på en Volvo i stort sett vilken som helst. I artikel hade man illustrerat denna med ett foto på en gammal Volvo från 1940-talet.

Att det skulle finnas något foto på bilen känner jag inte till. Däremot så kan det vara den som syns 1.49 in i följande korta film: https://www.youtube.com/watch?v=oDfrH_sA_FY

Filmen togs i maj 1965 och filmaren kommer då bl. a. in på Haga Östergata. Där upp till höger står en mörk PV, lite skymd, alldeles utanför där Dahlsjö bodde.

....

Har du möjlighet att berätta varför du numera inte tror att de tre någonsin kom att träffa Hymme? Verkligen en intressant tanke.

Naturligtvis skall jag göra så.

I början var inte mycket känt förutom att de tre försvann samma dag som "Hymme" samt att Grodmansrånet gick av stapeln samma datum.

Därefter har mycket arbete gjorts för att få fram gamla handlingar och att försöka prata med personer som kände de tre från Göteborg - vilket inte har varit lätt. Bl. a. har tre hela polisutredningar samt delvis en fjärde blivit lästa.

Att de tre körkortslösa skulle ha varit ute och kört omkring en dag som denna låter mycket otroligt. Bilen och de tre kom med stor sannolikhet aldrig att lämna Göteborg. Vem vill vara ute och köra då regnet står som spön i backen en längre sträcka? Om "fjärde mannen" fanns med så fanns det dessutom dåligt med plats för en femte passagerare. Att åtminstone Kjell-Åke kom att berätta att han behövde "komma ut och lufta på sig" och att han därför skulle åka på en kombinerad bad- och campingsemester till Åsa var bara något han sade som förevändning för att han skulle vara upptagen den här dagen. Kjell-Åke hade inte det minsta intresse av bad och camping.

Det har omnämnts att Dahlsjö, Johansson och Karlsson skulle tälta och ligga över natt i Åsa från torsdagen den 29 juli till åtminstone fredagen den 30 juli. Hur kan det då komma sig att han och flickvännen hade tidigare bestämt, tillsammans med deras nyfödde son, att de skulle under torsdagskvällen träffas hemma i hans föräldrahem i Brämaregården?

Natten mot den 29 juli kommer Dahlsjö och Karlsson i den försvunna bilen till Olskroken för att hälsa på en god vän. Duon ville "säga adjö" till honom.

Janne Dahlsjö gick som vanligt till sitt arbete på morgonen den 28 juli. Detta var sista gången han lämnade sin bostad och det var sista gången som han var på sitt arbete. Det har inte någonsin framkommit att han vare sig skulle ha haft semester eller varit sjukskriven den 29 juli.

De båda polisutredningarna om "Hymme" är intressanta att ta del av så tillvida att det förekommer olika upplysningar om sonen. Det verkar faktiskt som att föräldrarna själv inte visste var någonstans han befann sig. Modern och fadern uppger t. ex. olika tidpunkter när han lämnade Villa Dalbo denna dag. En uppgift gör gällande på morgonen och en annan gör gällande runt 15.00-tiden. En annan uppgift är att de skall ha sett honom få lift i Torekov. Vem var detta? Varför kom den personen aldrig att bli hörd - vad känt är? Den sista uppgiften om "Hymme", utanför famijen, är den 27 juli då en kvinnlig bekant ringer honom från Gerlesborg där hon för tillfället vistas. Med tanke på hans något iögonfallande bagage så bör någon ha iakttagit honom och kommit ihåg detta på hans resa upp genom Halland denna dag. Vare sig han tog tåget eller liftade. Den enda orsak till att inte berätta detta skulle vara om han fick lift med någon som mördade honom. Modern var inte öppen om att berätta om sonen till polisen.

Det går inte att till 100% säkerhet att säga att "Hymme" verkligen var i Göteborg detta datum.

Sedan har vi Grodmansrånet. Detta inträffar i Gamlestaden kl. 14.11. En intressant uppgift är vad polisen berättar när de är på väg dit efter att larmet hade gått. Det regnade så mycket att vindrutetorkarna inte orkade med regnet.

Den här dagen så vet vi att att varken Kjell-Åke Dahlsjö befann sig på sina arbeten. Gay hade inget fast arbete så alla tre var lediga.

Utan att kunna bevisa det så har det framkommit en del uppgifter om deras inblandning i detta mycket omtalade bankrån. Vi vet att många var inblandade i detta förutom de tre som blev dömda.

En annan sak. Om det nu mot all förmodan var på det sättet att bilen tillsammans med tre och "Hymme" kom att köra ner i ett vattendrag och alla fyra kom att drunkna så var i a f inte "fjärde mannen" med. Han kom att avlida över 50 år senare. Dessutom om det skulle ha förhållit sig på detta sätt varför skulle det fortfarande vara så känsligt efter flera mansåldrar? Utöver det uppräknade så levde i a f Kjell-Åke efter den 29 juli 1965.