Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Märkligt.

Alternativ.

1. Hon har inte intervjuats, man har tagit reda på vad hon heter och lagt några väl valda ord i munnen på henne (jag vet inte hur hon förekommer i artikeln).

2. En minnets förvrängning av skeendena. När Skara visar henne bilden få hon en plötslig känsla av igenkännande, men det är inte mannen i dörren hon känner igen, det är mannen från bilden i artikeln som med tiden flutit ihop med bilden av mannen i dörren i hennes medvetande.

3. Hon har av någon anledning inte läst artikeln.

Jag förstår att du blev konfunderad. Vilket jag emellertid inte har blivit. Jag har haft mycket kontakt med systern och även träffat henne personligen och känner henne ganska väl.

Jag skickade en kopia på fotona, Dahlsjö, Johansson och Lundqvist, till henne från G-P den 29/7 1984 i juli 2009. Den 13 juli ringde jag upp henne och det var då hon berättade om "Tröjmannen".

Jag däremot skulle ha blivit mycket förvånad över om hon någonsin kom att läsa veckotidningen där hon själv fanns intervjuad.

Med tanke på hennes svar ang. fotot på Johansson så lät hon både mycket förvånad och kanske också något skrämd när hon berättade detta.

Hon berättade om "Tröjmannen" vid ett flertal tillfällen innan jag skickade henne denna kopia.

För säkerhets skull så tog jag och ringde upp Gays syster och har nu precis avslutat samtalet med henne. Hon berättade följande:

Hon har inget minne av att ha läst den här artikeln av Norlén 1993.

Minnet av "Tröjmannen" och hur han såg ut är enligt henne inte hämtat från något foto i en artikel utan från deras första och enda möte i dörröppningen till Gays lägenhet 1965.

Hon har enligt egen utsago aldrig kunnat glömma detta möte med honom.

Den 'gamla artikeln' = Hemmets Journal No. 4 1993, sid 8-9+82, skriven av Ingmar Norlen. Systern RT invervjuas, samma text som i Norlens bok. Se #204, 257 och #286, samt #1304 enligt vilket systern skulle 'svagt minnas' intervjun med Norlen.

Javisst minns systern intervjun som Norlén gjorde med henne 1993, som skall ha skett i hennes egen bostad. Senast i dag kom hon också ihåg den här intervjun.

Norlén har själv berättat för mig via telefon, att han använde samma material när han publicerade sin bok 1995, så därför behövdes ingen ytterligare göras. Norlén kom själv dåligt ihåg intervjun med henne.

Jag kommer ihåg mitten slutet sextiotalet så var det öde rivningstomter i Haga och även majorna där jag bodde då, det stod skrotbilar nästan överallt, verkade som när man tröttnade på en bil så ryckte man skyltarna och ställde den var som helst, fanns gott om skrotbilar i skogarna runtom stan också.
Jag har hållit på med (veteran) bilar och motorcyklar, bilar som inte besiktigades och skattades hamnade i nåt som hette B registret och något år senare föll de helt ur registret.
Bilar som ramlat ur registret går alldeles utmärkt att åter registrera men får då ett nytt reg nummer.
Jag tror inte de gjorde sig besväret att leta efter ägare till övergivna bilar, utan forslade bort dem till en skrot om de stod i vägen eller störde, annars fick de stå kvar.

Har f.ö för mig att miljöpelle härjade som bäst mitten sjuttiotal i Göteborgsområdet.

Efter att återigen ha tittat på både filmen och stillbilderna på PV:n på Haga Östergata i maj 1965, så tror jag inte att det där är en kromlist som lyser vitt. Det verkar mera vara något "vitt" som ligger alldeles i bakrutans nederdel på insidan.

Ja, det är synd att man inte kan se vare sig bakljuset eller blinkersen.

http://www.lantmateriet.se/Global/Kartor%20och%20geografisk%20information/Flyg-%20och%20satellitbilder/Demodata/hist_orto/gbg/index.html

Visserligen inte från 1965, men det ger en bild på hur det såg ut innan bygget kom igång.
För övrig en bra sida som man kan bli sittandes länge på.

// BHB[/quote]

Tack för tipset. Mycket intressant. Fick det bara att fungera med IE som webläsare.
Bilderna visar ju hur enormt stora förändringar som faktiskt gjordes i området kring Tingstadstunneln. Och det mesta var man antagligen mitt uppe i under 1965. Skulle varit intressant att se hur det såg ut just vi aktuell tidpunkt. Då områden var så stort är ju också intressant om "tillfälliga" väglösningar leddes förbi eller genom arbetsområdet.

Intressant också att se hur man helt lett om och kulverterat Mölndalsåns utlopp i Säveån. Undrar om man bara fyllde igen den gamla sträckningen av Mölndalsån när detta gjordes och frågan är när det gjordes?

Tack för tipset. Mycket intressant. Fick det bara att fungera med IE som webläsare.
Bilderna visar ju hur enormt stora förändringar som faktiskt gjordes i området kring Tingstadstunneln. Och det mesta var man antagligen mitt uppe i under 1965. Skulle varit intressant att se hur det såg ut just vi aktuell tidpunkt. Då områden var så stort är ju också intressant om "tillfälliga" väglösningar leddes förbi eller genom arbetsområdet.

Intressant också att se hur man helt lett om och kulverterat Mölndalsåns utlopp i Säveån. Undrar om man bara fyllde igen den gamla sträckningen av Mölndalsån när detta gjordes och frågan är när det gjordes?[/quote]

Ett klargörande. Sträckningen av aktuell å kallades/kallas Gullbergsån och övergår sedan i Mölndalsån i syd och Säveån i norr. Ån verkar ha varit mellan 10-20 meter bred och i alla fall tidigare erbjudit möjligheter till båttrafik. Sträckan som kulverterades var 700 meter och uppskattningsvis fylldes mer än en kilometer av den gamla ån igen. Före fyllningen gick all vägtrafik från västra till östra Göteborg via 3-4 broar över ån. Uppenbarligen har all trafik till och från Gamlestaden, Olskroken mm passerat på broar över ån. Har inte tidigare reflekterat över detta. Den nya kulvereten måste ha varit byggd innan man fyllde igen ån men frågan är när det gjordes. Dränerade man den gamla ån innan den fylldes igen (antagligen inte men är det någon som vet?)? Man lär ju i alla fall inte ha muddrat ån då man vetat att den skall fyllas igen. Har man draggat i ån innan man fyllde igen? Under sista perioden innan man fyllde igen kan jag gissa att byggnader mm som skulle rivas kring ån för att ge plats åt den nya trafikleden stått tomma. Har sök på nätet och varit på Stadsbiblioteket men har ännu ingen uppgift när gamla Gullbergsåns sträckning fylldes igen. Men det måste ju varit efter 1961 då man påbörjade bygget av Tingstadstunneln och före 1968 då den nya leden invigdes.

Någon som vet när Gullbergsåns gamla sträckning fylldes igen?

Utan tvivel är detta gamla olösta massförsvinnande mycket intressant och fascinerande. Ja mycket arbete har lagts ner på tråden och många intresserade skribenter har själva lagt ner mycket tid och arbete. Samt även kostnader.

En mycket stor mängd information har inhämtats från en mängd olika håll.

Mina tankar går också till de anhöriga som har fått leva med denna ovisshet i hela 49 år. En hel del anhöriga har under denna tid avlidit utan att få svar på vad som hände med deras nära och kära anförvanter som försvann.

Javisst känns det på något sätt som en oavslutad deckare, där läsaren själv får spekulera över vad som kan ha hänt detta mycket omskrivna datum - den regniga och blåsiga torsdagen den 29 juli 1965.

Som förut har tagits upp, så fanns det i kretsen runt de försvunna alla möjligheter till att låta den midnattsblå PV:n försvinna permanent på ett flertal olika sätt.

Hej igen...

Först idag, den 6:e augusti har jag fått brev från Länsstyrelsen Västra Götalands Län.

Det handlar givetvis om Volvon med reg-nr: O 18920.

De uppgifter jag fått från Länsstyrelsen visar på en Volvo P1900 av 1956 års modell. Denna bil tillverkades i 67 exemplar mellan 1956-57. Det gjordes också fyra, ev. fem förserie-bilar. (Det förekommer andra uppgifter i tråden). Någon gång på 1960-talet byggde några personer en P1900 av de reservdelar som fanns, fast den bilen byggde på ett Volvo P1800-chassi. Källan har jag hämtat från mina gamla bok:

VOLVO Personvagnarna från 20-tal till 80-tal av Björn-Eric Lindh. Jag har första utgåvan av boken som kom ut 1984.

Det konstiga med fordonets uppgifter som jag fått är att under rubriken Kaross så anges det Täckt, 2 dörrar. P1900 var ju en cabriolet.

Ovan nämnda bok visar dock en bild på en Volvo P1900 med tak och panoramaruta. Björn-Eric Lindh vet ej om det var en löstagbar hardtop på denna första förserie-vagn eller ett fast tak.

Övriga uppgifter (hjulbas, 1 passagerare, antal hk o.s.v.) om P1900 med reg-nr: O 18920 stämmer med uppgifterna i Volvo-boken.

Under rubriken Chassinr el. motsv så anges siffran 41, vad det nu kan betyda.

"Min" P1900 är godkänd den 19/11 1956 av en namngiven besiktiningsman. Namn, titel och adress på ägaren finns angivet. Fordonets hemort är Göteborg. Direktören verkar att ha köpt bilen 28:e november 1956 och bilen avregistrerades 13:e april 1957.

Detta borde betyda, och bekräfta, att den "duvblå" Volvo PV:n. övertog reg-numret från denna P1900.

Kanske inte direkt några nya uppgifter, men...

Jag har tittat mycket på den där sidan, mycket trevlig. Vad som slår mig är att många människor gått bort alldeles för unga. Var det många missbrukare i den där umgängeskretsen eller andra olyckliga omständigheter?

"Din" P1900 kommer jag ihåg. Den avregistrerades i O-län men återregistrerades istället i T-län om jag inte missminner mig.

Ja, den midnattsblå PV:n övertog detta registreringsnummer efter denna P1900. Numret var då ett vakansnummer. Detta nummer fick den midnattsblå den 20/9 1958.