Citat:
Ursprungligen postat av getost
Har vi inte förlorat oss i ovidkommande detaljer i "utredningen" nu?
Det mest - och egentligen enda - intressanta är väl att försöka fastställa vad som kan bekräftas någorlunda säkert eller inte. OM det finns något vittne som kan ge mer än bara en uppskattning om vad det var för färg på en bil eller var personerna
, är det nog där fokus bör ligga om man vill komma sanningen nära.
Om någon eller några ur den här skaran lever idag är ju verkligen intressant och ger stora möjligheter att få bilden klar kring de här försvinnandena, och i synnerhet om det kan bekräftas trovärdigt.
Om inte så är det rena spekulationer och inte mer värt än vilket antagande somhelst.
Som jag ser det så finns det i huvudsak två alternativ gällande situationen för de uppgiftslämnare/vittnen som beskrivits i tråden.
Antingen är det någon som ljuger av någon anledning, och ser en viss tillfredsställelse i att dra ut på förloppet genom att ge små och tvetydiga hintar lite då o då,
Citat:
eller så är det en faktisk källa med insikt och/eller släktskap till någon eller några av de inblandade
.
OM det senare fallet gäller, har man redan visat att man sitter inne med info genom att berätta det för TS här,
Citat:
vilket också innebär att man då redan är avslöjad som uppgiftslämnare
om nu någon skulle ha något emot det. Om någon som inte gillar att man berättar om det här för allmänheten skulle veta vem denne uppgiftslämnare är så vet denne antingen var h*n bor eller så vet man det inte.
Vet man var h*n bor så är det ju redan för sent eftersom uppgifter redan lämnats, och vet man inte var h*n bor eller vem det är, så spelar det ju ingen roll om man berättar öppet.
Jag undrar då varför allt detta hemlighållande av snart 45 år gammal händelse?
Skall försöka besvara det du skriver i tur och ordning
Detta med att "brukade gå och fika" har faktiskt med det som senare kom att ske. Detta fik, Mården, var inte vilket fik som helst utan var iofs ett fik men ett fik där de flesta kunderna var kriminella eller umgicks i kriminella kretsar. Vi
vet med bestämdhet att här träffades åtminstone Dahlsjö och Kjell-Åke. Även den gamla porrbiografen med jukeboxen (Rio) var ett ställe för ungefär samma slags klientel. Ägaren till detta ställe hade själv ett skumt förflutet.
Dessa personer är faktiskt källor. Ingen av dessa personer skulle ha något att vinna på genom att ljuga.
Nej dessa källor är
inte avslöjade. Det är källor från olika håll. Dessa fanns med i Haga 1965 och åren därefter. Någon har jag namnet på - någon inte. Vem menar du getost dessa uppgiftslämnare skulle vara avslöjade för exakt?
Detta med varför det fortfarande är så hemlighetsfullt efter snart 45 år har tagits upp i tråden många gånger förut. Skall ta detta en gång till:
1. Det som skedde var så hemskt/"stort" att det inte går att omnämna än i dag. Jag
vet inte vad detta var personligen.
2. Troligtvis var personer högt upp på samhällstegen inblandade ute i pereferin. Detta intresserar inte mig personligen vilka dessa var. Ett ex.: "Huset där allt en gång började" är ju rivet för länge sedan. Vid en förfrågan om det skulle gå att få veta var detta rivna hus låg så gick inte det p.g.a. att huset var så förknippat med någon (ev. några) viss person.
3. Det finns fortfarnde personer i livet som var med den 29 juli 1965. De som inte är i livet så finns det barn och barnbarn.
4. Personer som vid denna tid var kriminella och som har ändrat levnadsstil och umgänge. Dessa har också familjer och bekanta som inte vet om detta liv dessa förde för 40-45 år sedan.
5. En mycket viktig orsak till hemlighetsmakeriet är jag ganska säker på beror på att just en i "Dahlsjö-gänget" lever än i dag. Jag tror t.o.m. att detta kan vara huvudanledningen. Vi vet inte hur många "medlemmar" det fanns i gänget men var det endast tre personer så skulle jag tro att det är just Kjell-Åke Johansson som är den överlevande. Det finns en hel del som pekar i den riktningen. Det starkaste är Karlssons lillasysters vittnemål om "tröjmannen". Hon känner omedelbart igen honom från fotot i GP den 29 juli 1984. Fastän 44 år har gått (fotot visades juli 2009). Hon kan ju förstås inte säga till 100% men väl till 75-80% att det var han som stod i dörröppningen på Risåsgatan i august 1965.
6. Till sist men inte minst: Detta skedde i den undre världen.