Citat:
Ursprungligen postat av Ursa
Jag läser en avhandling om svenska insatser i krigszoner samt Rousseaus Bekännelser.
Efter alldeles för många variationer på temat 'Jag är speciell' (min smärta är starkare än andras smärta, min kärlek är bättre än andras, min barndom var barndomigare än andras), lade jag ned Bekännelser och tänker aldrig öppna den igen.
Fy
fan vilken tråkig bok.
Plockar i stället upp Öken av le Clézio.