Den stora skvallertråden om Anna Book!

Ändå är det något som gnager inom mig😔Och jag tror nu att jag kommit på vad det är som gör att jag ibland svajar. Jag har kommit fram till att jag inte längre tänker spela med i spelet kring all vikthets, kroppsfixering och alla idealiseringar om hur man bör se ut och hur kroppar bör vara. Om tre månader fyller jag 49år och jag befinner mig då mitt i livet. Jag är gift och lycklig, jag har fått tre barn och jag har överlevt sjukdomar och elände till förbannelse. 5 ggr har jag till och med varit nära att mista mitt liv i sviterna av mina magbesvär. Men jag är fortfarande här…och jag inser äntligen hur stark jag faktiskt är. Jag inser hur stark min KROPP är! Och det är på tiden att jag börjar älska den på riktigt❤️❤️❤️
Jag får ofta frågan om jag hållit vikten sedan jag vann Biggest Loser VIP för 21 månader sedan då jag gick ned till 56 kg?
Svaret är nej.
Ville jag ligga kvar på 56? Svaret där blir detsamma – Nej.
Idag vet jag inte vad jag väger, och det spelar ärligt ingen roll för mig.
För det är bara en siffra och jag vill inte vara fjättrad vid dom siffrorna mer, jag är trött nu. Trött på åsikter som uttalas högt om min vikt, min kropp och fixeringen vid att så många tar sig friheten att gå på mig om detta i princip varje dag, på ett eller annat sätt. Jag vill inte längre lyssna på dom rösterna, jag vill respekteras och accepteras som vilken normal människa som helst. Och jag vill framför allt acceptera mig själv🙏🏼Det viktigaste är ju trots allt hälsan och det mentala välbefinnandet, hur klyschigt det än låter när jag nu skriver detta. Så är det ju fakta, och idag mår jag trots allt bättre på insidan. Är jag exakt där jag själv vill vara med min fysiska form och kapacitet?
Nej, är svaret även på den frågan.
Jag har mina mål och dom kommer jag fortsätta att jobba mot.
Men att bli viktstabil tar tid, och det måste också få ta tid…bara det
är något jag verkligen fått ökad förståelse för.
Och under förra året drabbades jag som kvinna av något som tog hårt på min kropp och rubbade den balansen som jag hittat genom min medverkan i Biggest Loser VIP. Jag kommer inte gå in på vad det var, kanske gör jag det längre fram…eller så blir det något jag väljer att hålla privat även i framtiden🤷🏻‍♀️Det får tiden utvisa. Däremot kommer jag inte vädra mina mål utåt mer. För vad som exakt är mina personliga mål, det är inte viktigt för någon annan än mig själv. Det sätter även för stor och orimlig press och stress på mig, om jag hela tiden ska ta det öppet. Och DET om något mår jag inte bra av…
Det var just det som gjorde att jag lyckades så bra i Biggest Loser VIP och faktiskt vann – när jag INTE vädrade allt i tid och otid, utan jag bara var och gjorde det som var nödvändigt just där och då.
Målet var då bland annat och i första hand, att vinna tillbaka hälsan OCH sedan att vinna hela skiten, vilket jag imponerande nog gjorde med bravur och väldigt stor marginal 💪🏽😉😂
Men inte ens det tycktes ”duga”
och med facit i hand så kan jag konstatera att, man verkligen inte blir lyckligare för att man är smal.
Lyckan kommer av andra viktigare saker i livet, så som kärleken, tryggheten och hälsan . Dom tre nyckelsakerna har jag🙏🏼❤️ Men jag är ännu inte viktstabil. Idag vet jag mer vad det beror på, och det kommer hjälpa mig framöver på min fortsatta resa och utveckling mot mina mål, en dag i taget.
Men jag kommer inte gömma mig mer och ta den här pressen heller. Så nu visar jag mig i min enkelhet och prakt, precis så som jag är. Och gillar man inte det man ser?
Så är det bara att låta bli och titta.
Svårare än så är det inte.
Och idag kastade jag kläderna och badade på allmän badplats för första gången på säkert 15 år…
Nu tror ni jag ljuger och överdriver, men det är helt sant.
Jag har inte visat mig själv i baddräkt eller bikini på en Svensk badplats sedan barnen var mycket små…för det har känts allt för dåligt och jobbigt med folks blickar och tisslande och tasslande.
Därför har jag alltid behållit en strandklänning eller tunika på, och försökt hålla låg profil när vi varit iväg och badat med familj och vänner😔🙈😔
Annat är det i Spanien, där känner jag mig fri och bryr mig aldrig det minsta, trots att det stundtals kryllar av Svenskar där med. Jag känner mig bara friare helt enkelt 🤷🏻‍♀️
Men nu är det alltså hög tid att få samma känsla i Sverige. Så idag tog jag första klivet, då jag och Vanessa åkte och tog ett härligt sommardopp i Sigtuna.
Då bad jag även Vanessa att ta några bilder på mig i baddräkten 🙈
Och dom delar jag nu med mig av här på bloggen.
För jag vill inte och tänker inte längre begränsa mig själv och skämmas för något som jag verkligen inte ska behöva skämmas för – MIN KROPP❤️Den bär mig genom var dag i livet och med den, får jag också uppleva allt underbart som livet har att erbjuda. Så nu sättet jag punkt för mitt självhat – för det räcker nu, det måste räcka nu. Alla kroppar är vackra och vi är OLIKA av en anledning. Och olika är lika med underbart ❤️iallafall i min värld.

Det börjar och slutar med en själv, vi alla ansvarar för vår egna hälsa generellt och vårt välbefinnande i stort. Och vissa sjukdomar kan man såklart aldrig rå för, så ta mig inte för en idiot nu.
Ni förstår nog vad jag menar.
Men mycket ansvarar man för och kan man själv påverka och förbättra avsevärt. Och det är precis det som jag själv vill fokusera på i framtiden.*
Vad jag däremot INTE vill fokusera mer på, är all sjuklig kroppsfixering och utomståendes åsikter om min kropp och mina former. Ja, jag är kurvig och många kanske inte gillar mina former. Men det handlar inte om vad du eller ni gillar. Det handlar om att jag ska gilla mig själv❤️ Och dom som verkligen betyder något för mig, älskar mig precis som jag är och för att jag är den jag är. Det är något dom säger till mig allihopa nästan varje dag. Och det är jag evigt tacksam för🙏🏼
Men jag vill inte vara elak mot mig själv mer. Jag vill älska hela mig och inte bara vissa delar❤️
Tack för att du läste detta och följer mig här på bloggen🙏🏼
Kände att jag behövde få ur mig det här och nu hoppas jag på nya positiva lärdomar, insikter och härliga spännande kapitel i livets bok.
Stor kram Anna.”