Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Ja. Antingen det eller en preanalytisk felaktighet.

En av försvarets allra viktigaste fundament är att läkaren helt säger emot att hon skulle ha givit tiopental överhuvudtaget.

Jag skulle påstå att om denna utsaga nu ändras till "jo, förresten, jag gav nog litet, men absolut inte för att döda, bara lindra och alltihopa beror nog på ett beredningsfel i så fall" så går det mycket illa, mycket fort.

Jag tror också, med all respekt för ssk Ratched, att RMV:s analys och framförallt Mörlands genomång kommer att väga mycket tyngre än en aldrig så välgrundad åsikt om provets värde från en yttre betraktare.

Ja mitt resonemang var alltså mer allmänt hållet och inte alls hårt knutet till fallet. I det aktuella fallet tycker jag inte det finns något som motsäger läkarens uppgifter.

EDIT: Att hon sedan inte är speciellt villig att medverka i utredningen förstår jag mycket väl med den "förhörsteknik" som hon blir utsatt för.


Jadå du får gärna tycka det men jag önskar i så fall att vi kunde hålla oss med en högre grad av rättssäkerhet i landet. (Mina argument för det har jag tjatat om några gånger nu och rapar inte om dem.)

Det är också detta som är det stora problemet. Vi har ett prov. Ingenting, upprepar INGENTING
med det provet är vad det ska vara. RMV har inte följt några av sina riktlinjer för att kunna
fastställa provets riktighet.

Hur kan man i ett rättssamhälle ens fundera på att ta något till rätten på så lösa grunder?
Observera att detta är oavsett huruvida läkaren är skyldig eller oskyldig.
Är hon skyldig och detta slarv gör att hon inte kan dömmas så går en mördare fri.
Är hon oskyldig och döms p g a ett felaktigt taget prov så är det ännu mer åt helvete.

Så du får gärna förklara för mig hur, och framför allt VARFÖR RMV's prov och Mörlands analys
ska väga så tungt.

eloge skriver inte ska, eloge skriver kommer. Du kan inte beskylla eloge för att uttrycka ett böra när det är ett vara som uttrycks!

Jag tror dessutom att eloge, åtminstone till dels, har helt rätt i sin gissning om rättens bedömning på denna punkt. Och inte för att det skulle vara bevisligen bra grejer, utan helt pga social position. Dvs en barnslig auktoritetstro. Så är det mest hela tiden och utfallet blir avhängigt vilken person (eller persons sociala status) som fångar rättens gillande. Och RMV har ett (delvis välförtjänt) himmelshögt förtroendekapital.

Denna din välvilja mot mig måste vara ett misstag. Antar att det är Bergakungen du menar när du skriver eloge.

Edit: Angående auktoritetstro så har jag svårt att se ett samhälle fungera om inte de olika funktionerna i samhället respekterade varandras auktoritet.

Å, så rätt så rätt. Jag citerar som ett fyllo. Just snyggt när man påpassligt anklagar någon för att inte läsa innantill ordentligt!

Min inställning till dina inlägg är fortsatt positiv, utom i de delar du farit iväg i de märkligare trajektorierna. Dem behöver vi inte nämna mer enär de redan ventilerats så det räcker och blir över. Däremot kan jag, för vad det är värt, konstatera att en del debattörer läst dina inlägg sämre än vad du läser Mörland.

Vad gäller auktoritetstron så är jag benägen att delvis hålla med. Vad gäller samhällets (och demokratins) effektivitet så är den direkt avhängig att det finns en slags tillit mellan människor. Att man tror folk om gott, att de står vid sitt ord och inte avser att luras. Och är benägna att både erkänna och söka rätta till eventuellt begångna misstag. (Statsvetenskapliga inst i Göteborg, med Bo Rothstein i spetsen, ägnar sin möda åt bl a dessa frågor)

Vidare, i en kontext närmast befriad från korruption så finns det få skäl att tro att någon på en myndighet (t ex RMV eller Polisen) fifflar med grejerna.

Men en sådan tilltro är helt beroende av att den håller måttet vid prövning. Tilliten till rättsväsendet, eller exv RMV, tål inte allt för många desillusionerade åskådare.

Man bör också minnas (något rätten inte gör) att även ickekorrupta instanser kan vara slarviga eller råka ta ofrivilliga missgrepp. I en ideal värld med hög ämbetsmannaheder så minimeras det men den kulturen finns inte längre, om den nu funnits.

Av vana tillskriver rätten myndigheter en slags kunnighet och noggrannhet som man som medborgare kanske drömmer om och kräver, men som det inte självklart finns täckning för. Också när man framför dubier rörande en uppgift från sådan myndighet så kan man i domstolsprotokoll finna att domstolen prövat invändningen som om det vore en brottsanklagelse och när påståendet inte nått den höjden av säkerhet har domstolen kallt lämnat invändningen utan hänseende. Och ensamt kvar står uppgiften från myndigheten, en uppgift som väger tung, inte i sin egen rätt utan i myndighetens namn. I en sådan situation kommer den fria bevisprövningen väl till pass ehuru inte riktigt som tänkt.

Du har rätt i det du nämner om böra och vara (om bergakungens inlägg alltså).

Men samtidigt så är det generalfel att det är på det viset (om det nu blir så)
Att RMV skulle ha ett himmelshögt förtroendekapital vet jag ju inte. Men visst,
om du säger det så. Det fråntar dock inte RMV från att göra rätt enligt sina
egna riktlinjer. I mina ögon gör det att förtroendekapitalet faller som en sten.

Dock ser jag fortfarande fram emot att Bergakungen ger oss sin syn på varför
(eftersom jag tror att han faktiskt tycker det) RMV's prov och Mörlands analys
ska väga så tungt?

Men jag kan ju ha helt fel i min tro om vad Bergakungen tycker och tänker.
Det har hänt förr och kommer att hända igen.

Fast hur han "till dels, kan ha helt rätt i sin gissning" är svårare för mig att fatta.

Två kommentarer, den ena mer kommentar än den andra;

RMV och Mörland är vad vi kan kalla institutionaliserat opartiska, dvs de har inte någon anledning att inta en position till fördel för endera sidan i detta. Det betyder dock inte att de aldrig har fel, utan att deras ord på saken lämnas utifrån ett sakkunnigperspektiv och utan bias. Det här fallet krävde att RMV:s utsaga granskades ytterligare, jag menar då att Mörland i stort bekräftar det som RMV påstått.

De får en särskild tyngd i rätten av samma skäl som polisers vittnesmål brukar få det, de vet vad de pratar om, de har träning i att observera och de har inget intresse att någon fälls eller frikänns.

Den andra delen av frågan, att "till dels ha rätt i sin gissning" må väl bara vara en tanke om att att ovanstående uppfattning kan ha fog för sig?

Sedan kan jag ha en del funderingar på några av de tämligen tvärsäkra påståenden om att RMV:s experter, tillika Mörland har så fel att en sjuksköterska kan vederlägga deras synpunkter med kunskaper från grundutbildningen. Det tror jag liksom inte på, och det gör nog inte rätten heller.

Det förekommer också de som menar att rättssäkerheten naggas i kanten av denna process. Det är svårt att i förhand (före förhandling och dom) anse att så är fallet, och hittills har varje försök att välta processen överända också varit fruktlöst.

Ja där är vi också ganska överens. (konstigt . . . , trätobroder där) Det är bara litet hårklyverier jag har att påminna om; Det lilla ordet "respekt" och ordet "auktoritet".

Jag anser att respekt är något man förtjänar och kan aldrig vara något man kräver, visst man kan påstå att man kräver respekt utifrån en maktposition men då blir det mest en fruktan för övermakten snarare än en sann och ärlig respekt.

Med auktoritet förhåller det sig på liknande sätt; Vi har till och med två snarlika begrepp: "Auktoritär" och "auktoritet". Det senare arbetar man sig till att få, genom att göra bra insatser, medan det förra snarare handlar om att injaga en känsla liknande den fruktan jag skrev om i första stycket. (Jfr läroverksläraren i filmen "Hets", spelad av Stig Järrel).

I det här fallet står mycket prestige på spel. Vi får väl se om RMV kommer att ses som en
respekterad auktoritet eller en auktoritär institution, när domen har fallit i det här målet . . . .

Men snälla nån! Auktoritetstro har ingen - INGEN - plats i en rättsstat. Om det så är en nobelpristagare som kommer med ett argument så måste det vägas och ifrågasättas. Det vore en tragedi om läkaren skulle fällas p.g.a. överdriven tro på auktoriteter - i detta fall Mörnland och RMV.
Faktum kvarstår - om det inte finns starka och tydliga vittnesmås som pekar ut läkaren - så finns det ett A-prov som är egendomligt men som tyder på höga halter av morfin och thiopental - men B-rpov saknas. En idrottsman skulle inte kunna fällas för doping på bara ett A-prov, och i det här fallet gäller det ett dråpåtal.

EDIT: Ser nu att detta kan missförstås. Mitt koleriska utspel är inte specifikt riktat mot NurseRatched utan mer mot tidigare kommentarer av t.ex. Eloge. Slarvigt av mig att vara oklar.