Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag har för mig att SoS offentligt anhöll om detta?

Jag vill gärna klargöra att det kan finnas goda skäl med sekretess i FU och ett eventuellt yppandeförbud efter åtalet väckts.

Det kan till och med vara så att sekretessen finns för att skydda inblandade i målet, till exempel kan ju ett förhör ge mycket allvarliga misstankar mot läkaren utan att man vill gå ut med de uppgifterna.

Låt oss för spekulationens skull anta att förhöret ger uppgifter som i ett senare vittnesmål är mycket graverande men inte tillräckligt för att ensamt räcka för fällande dom. Om man då inser (som åklagare) att den kompletterande bevisningen i labbundersökningen riskerar att falla på grund av genomförandefel, så är det ju av vikt för alla inblandade att förhöret skyddas av sekretess.

Jag anar (på verkligt lösa grunder) att något sådant problem kan finnas i detta fall, eftersom Hurtig verkar så fokuserad på att ta bort den tekniska bevisningen. Hade analysvärdena tillsammans med ett allmänt antagande att "det måste vara läkaren" varit det enda hade den här saken varit nerlagd för länge sedan. Alternativet är att Claesson är en idiot och att inte någon på hela Solna åklagarkammare begriper något, och det verkar heller inte helt sannolikt.

Med hänsyn till konsekvenserna tycker jag inte man kan vänta tills dess "narkosläkarspåret når vägs ände utan resultat". Det här är alldeles för allvarliga saker för att man ska få agera på det fantasilösa viset.


Det är möjligt att det är som du skriver vilket i så fall är allvarligt!. Men å andra sidan är det inte mycket som förvånar mig längre när det gäller hur rättsväsendet fungerar

Om det nu verkligen förhåller sig på det viset så måste väl ändå gränsen för arbete med mer än en teori gå vid den punkt där någon "delges misstanke". Konsekvensen blir i så fall att det gäller för polis och åklagare att se till att man har ordentligt på fötterna innan man går ut och delger någon misstanke om brott och kanske också vidtar tvångsåtgärder. Att någon ska behöva utsättas för att vara misstänkt, häktas för att sedan friges, sedan vänta ett år på åtal och kanske behöva vänta ytterligare ett år på rättegång och under tiden vara utsatt för folks missaktning och trakasserier från diverse "knäppgökar" och inte kunna utöva sitt yrke bara för att "systemet" är tvunget att ha nått vägs ände utan resultat innan man kan ta tag i en annan förklaringsmodell kan inte vara acceptabelt i en rättsstat.

Kan någon av juristerna i tråden hjälpa till att reda ut vad som gäller på den här punkten? Bergakungen? Bananchoklad? Någon annan?

Finns det så mycket annat än just den tekniska bevisningen att angripa? Har åklagaren (utifrån det vi vet) någon annan bevisning? Hela målet bygger ju på analysresultaten! Då är det ju inte så konstigt om försvarsadvokaten fokuserar på just det ...

Jag håller med dig i princip men enligt tidigare konstaterande verkar bara "förhör" med RMV vara sekretessbelagda i detta FUP.

[quote=Bergakungen]Jag vill gärna klargöra att det kan finnas goda skäl med sekretess i FU och ett eventuellt yppandeförbud efter åtalet väckts. Det kan till och med vara så att sekretessen finns för att skydda inblandade i målet, till exempel kan ju ett förhör ge mycket allvarliga misstankar mot läkaren utan att man vill gå ut med de uppgifterna.


Detta är ingenting som jag i vart fall hävdat!
Däremot är det alldeles uppenbart att Claeson försöker etablera en praxis som innebär att ALLT material i förundersökningen är sekretessbelagt oavsett innehåll. Detta måste vara en ny princip som uppenbarligen står i strid med Tryckfrihetsförordningen och de regler i OSL som reglerar på vilka grunder och med vilka skäl uppgifter kan beläggas med sekretess.

När det gäller sekretess för uppgifter i förundersökningsmaterialet skriver fd regeringsrådet och JO Sigvard Holstad i boken Sekretess i allmän verksamhet angående skaderekvisitet i OSL 18 kap 1§:

"Som skaderekvisitet är utformat gäller sekretessen, sedan åtal har väckts, endast för uppgifter som har generell betydelse för brottsspaning och utredning. Detta framgår bl.a. av rättsfallet RÅ 989 ref. 56. Uppgifter som enbart har betydelse i det aktuella målet kan alltså inte hemlighållas med stöd av 1 §."

Den tolkningen baserar sig bl.a. på förarbetena till motsvarande paragraf i den tidigare Sekretesslagen (prop. 1979/80:2 sid 140 och 141). Nu är det naturligtvis möjligt att saken kommer i ett annorlunda läge i och med att förundersökningen öppnats på nytt efter att åtal väckts. Den frågan har såvitt jag kunnat finna inte behandlats av någon domstol - ännu.

Det är intressant att notera följande från det svar jag fick från SoS Rättsliga rådet när jag begärde ut åtta olika handlingar som alla inkommit till åklagaren under maj/juni 2010 och som ingår bland de handlingar han nu skickat till Rättsliga rådet för yttrande. Svaret från SoS Rättsliga rådet var totalt avslag beträffande samtliga handlingar och motiveringen var att de "… av åklagarmyndigheten belagts med förundersökningssekretess enligt 18 kap. 1§ OSLvad gäller samtliga uppgifter." En sådan "catch all"-möjlighet syns knappast ha föresvävat lagstiftaren.

Ja, det skulle vara intressant att veta mer exakt hur det ligger till. Det är klart att det inte är förbjudet med allmän spaning, men om man kommer till förhör tror jag det kan bli problematiskt. En förhörsperson har rätt att veta i vilken egenskap han blir förhörd och är det som misstänkt så bör det bli lurigt om det finns en annan misstänkt.

Har för mig att när det gällde utredningen av mordet på Anna Lind, så körde polisen parallellt en tid med två misstänkta där en kanske var frihetsberövad onödigt länge, men så var det inget dussinfall heller.

Givetvis står och faller målet med analysresultatet. Men jag kan inte se hur analysresultatet ensamt kan vara grund för ett åtal. Att det var grund för häktning med de omständigheter som var kända vid häktningen är möjligen en annan sak.

Men om vi för sakens skull antar att det finns ett trovärdig bevisning som pekar ut läkaren och ett analysresultat som visar på en massiv överdos av samma substans, då finns det ett åtal. Faller endera av de två faller rimligtvis åtalet (dras tillbaka), alternativt blir ett frikännande mycket troligt.

Nyckelordet är nog det fetstilade i JPume:s citat. Det kan jag ju inte veta något om, men det är ingen svår gissning att något bör finnas som inte är allmänt känt. Givetvis är det känt för Hurtig, men har han fått yppandeförbud så förblir det hemligt.

Hur kommer det sig då att åklagaren inte har kommit till förhandling på närmre 2 år? Bevisningen måste som sagt vara mycket stark med tanke på svagheterna i de tekniska delarna och det bör Claeson enligt dig ha förstått.

Jag tror alltså ungefär så här (det är en ren gissning, förstås):

Claesson har dels bevisning som pekar ut dödsorsaken (labbrapporten från RMV), dels bevisning som pekar ut läkaren som trolig gärningsman. Den här senare bevisningen är vad vi inte vet, och det kan vi inte heller veta, om den gömmer sig i den sekretessbelagda delen av FU. När åtal väcks, så ger man Hurtig yppandeförbud, så vet vi inte mer nu heller för han håller tyst utåt.

Jag har rätt svaga grunder för de här spekulationerna, men en är att åklagaren gör så oerhört mycket för att få den tekniska bevisningen att hålla ihop, medan Hurtig (förstås) gör tvärtom. I mina ögon pekar detta på att om den tekniska bevisningen kan accepteras av rätten så ser Claesson det som sannolikt att övrig bevisning bör räcka.

Men det är en spekulation, inget annat. Jag vet inget. Att det tar två år beror ju inte enbart eller kanske inte alls på Claesson. Hurtig vill absolut inte ha en rättegång, det är uppenbart.

Det är självklart att ingen svarande part vill ha rättegång. Det innebär att den som utpekats som skyldig inte är det vilket rimligtvis är varje försvarares överordnade målsättning.

I och med den sekretess Claeson hävdar spekulerar vi givetvis i någon utsträckning. Hittills har Claeson inte redovisat mycket av vad han gjort gällande den tekniska bevisningen. Vad jag förstår kan man se vad som sekretessbelagts i det FUP som offentliggjordes vid stämningen.

Vi är alltså överens om att åtalet inte står sig utan den tekniska bevisningen.

Sedan tycker jag nog att det är besynnerligt att skylla tidutdräkten på någon annan än den som ansvarar för utredningen. Det borde gå att täppa hålen utan att ständigt få på taffsen av försvaret.

Jag skulle nog påstå att med det här målets tekniska bevisning är det alldeles ovanligt lätt att fördröja med invändningar - problemområdet är ju alldeles unikt.

Hurtig behövde massor med tid, tom en extra omgång för att kunna ta tag i egna experter, SoS behövde massor med tid för att yttra sig, vid den egna dubbelkollen behövde RMV också gott om tid, saker som normalt tas för gott (rutinprover etc) har stötts och blötts i ovanlig omfattning. Det är klart att det tar tid, och det är inte bara Claessons fel.