Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

[quote=Bustopher] Ok. Jag utgick ifrån att de fått det delprovet som var spätt 2 gånger om till en 50-del av orginalprovet. Resonemanget blir precis detsamma, så kommentera det gärna.

Vet du att finnarna har fått ett utspätt prov eller fantiserar du?

Eftersom spädningen kan vara en felkälla så verkar det mindre smart att skicka ett utspätt prov.

Kärnan i resonemanget är inte irrelevant. Har det utspädda provet en halt på 210 mikrogram/gram (som det tydligen var) så har orginalet minst lika mycket (minus en säkerhetsmarginal).
Lite orginal finns det kvar skriver Beck i sin rapport.

Tuff fråga! Kanske jag fantiserar, det börjar kännas lite surrealistiskt nu.

Jag vet inte... Jag kunde inte ens i min vildaste fantasi tro att man behövde argumentera kring att man inte kan späda till högre koncentration. Med tanke på RMV:s alla misstag vet man ju inte om dom har spätt den 40%-iga groggen med 80%-ig. Man kan ju också fundera på avdunstning av olika ämnen...

Tack för det senare svaret.

Det som kan konstateras är att det uppmätta halten av tiopental i Finland är likvärdig med det av RMV tidigare framtagna. En liten möjlig felkälla är naturligtvis att "blandningen" av provet som tillsänts Finlands toxikologiska labb, kan vara felaktigt. Men som eloge påtalar går det i vilket fall inte att "blanda fel uppåt". I det stycket är väl resultatet att betrakta såsom en framgång för åklagarens tes.

Ändock återstår knäckfrågan kring själva lårvensblodet som "lämpligt" referensmaterial (inte minst ur ett juridiskt perspektiv med ambitionen att faställa värde för rimligt tvivel) från ett tre veckor gammalt (prematur)lik - och dess eventuella konsekvens för värdets nivå. Här finns flera knepiga parametrar att ta hänsyn till. Hamilkar var väl inne på att provet istället borde tagits i hjärtvävnad, så gjordes inte. Det går inte att backa på RMV, kroppen är kremerad. (Och hade varit till blomsterjord vid det här laget i vilket fall).

Socialstyrelsens rättsliga råd förväntas ge sin syn till åklagare huruvida flickans död var onaturlig eller ej. Att koppla ur en respirator är på ett sätt både en naturlig död och en onaturlig död - beroende på hur man ser på det hela. Uppenbart är iallafall att åklagaren fortfarande är osäker på vad som är naturligt då det gäller döden i flickans fall. Tillräckligt osäkra för att bolla frågan vidare.

Det här med koncentrationen i det ursprungliga provet är ointressant så länge inte någon mäter på en ny spädning. (Visst, jag förutsätter också att ingen har påverkat det.)

Mer intressant tycker jag det är att de redovisade värdena är så skyhöga att de knappast kan uppkomma i blod. På detta vis får åklagaren större problem att tala för att provet i sig är representativt. Det leder för mig till större osäkerhet än om man kommit fram till ett värde som låg inom kända referensramar.

Jag fortsätter att förvånas över RMVs och åklagarens ovilja att gå till botten med dessa frågeställningar. Åklagarens uppgift är även att ta reda på omständigheter som kan fria en misstänkt.

Enligt DN vill åklagaren att Socialstyrelsens rättsliga råd ska ge sina synpunkter.

När Socialstyrelsen sist var inblandad var viss information hemligstämplad om jag minns rätt. Man kan undra om han nu har tagit sitt förnuft till fånga och ger dem den information de behöver.

Visst var det så. Claeson och RMV vägrade SoS:s utredare åtskillig information.

Claeson har även i tidigare fall agerat knepigt i sådana frågor så min tro på hans goda vilja är måttlig. Möjligen inser han att han inte kommer undan så lätt denna gång.

En enkel förklaring runt de senaste turerna är ju att

a) finnarna inte verkar kunna beslå RMV med felaktigheter (det hade ju varit en utväg)
b) det som är grunden för åtalet (överhöga halter av tiopental) därför är lika sant nu som då
c) inget nytt framkommit, mer än att försvaret (helt väntat) låtit sina experter tala om hur åklagarsidans experter har helt fel för sig (= trovärdighetsfråga för rätten).

Vad socialstyrelsen nu kan tillföra i detta kan jag inte riktigt inse, men det ger sig väl.

Hur har RMV bemött kritiken mot dess mätmetoder särskilt spädningen?

Varför tror du åklagaren vill ha SoS rättsliga råds utlåtande?

Du kanske gör det lite väl enkelt för dig.
a) Finnarna har konstaterat att tiopentalhalten i det utspädda, och tillsända provet, stämmer. Man har vad jag vet inte undersökt provets beskaffenhet avseende lipider (sök i tråden och du skall finna) vilket fortfarande gör att tiopentalhalten - säger... Just det, vadå?
b) Sant? se punkten ovan.
c) Vilka av försvarets experter har uttryckt sig efter reslutatet från finnarna presenterats? Jag kanske missat något här.

d) [mitt tillägg] En annan sak jag funderat lite på är argumenten som anförts om att ingen inom vården medgivit att de gett flickan tiopental. Och att det faktumet är ”besvärande”, och till och med kan vara ett indicia på läkarens skuld.

Flickebarnet vårdas i respirator. Beslut tas (med föräldrarnas samtycke) att respiratorn ska kopplas ur. Då och där beslutar man i praktiken om att flickan ska dö genom kvävning. (Starkt uttryck - men det är så det reella förloppet ser ut). Givetvis kan detta vara en smärtsam process, i synnerhet desto friskare patienten skulle visa sig vara. I flickans fall ges morfin kontinuerligt. Och det jag känner till om det preparatet är att det vid höga doser kan slå ut vitala kroppsfunktioner, dvs. att morfinet kan vara direkt dödligt om det ”brukas” i för stor omfattning. (Här tyckte åklagare initialt att morfinet var värt att ta på allvar då man till och med anförde det i det tänkta brottsförloppet). Bustopher har tidigare i tråden visat på de något udda turerna med morfinet.

Jag har bara så svårt att se att läkaren med sin erfarenhet (från tidpunkten för respiratorns avstängning) skulle få för sig att uppsåtligen förgifta barnet med tiopental. Möjligen av ”barmhärtighetsskäl” då, vilket de anhöriga så påtagligt efterlyste (-"ge henne mera", typ) i vårdrummet. Och om tiopentalet* skulle fungera som ett komplement (till morfinet) att lindra så skulle väl jag som lekman närmast se detta som en välgärning. Flickan skulle ju dö genom kvävning. Men utan att reda ut felkällorna kring blodprovets sammansättning (i kombination med läkarens nekande) blir det inte särskilt enkelt att vidimera vare sig a, b eller d, i synnerhet inte inom ramen för rimligt tvivel, då det gäller att fastställa huruvida brottslig gärning förelegat - eller ej.

Vad hade hänt om läkaren tillstått givandet av tiopental (även om läkaren inte givit detta)? Och samtidigt hänvisat till en mkt låg dos. Hade förekomsten av tiopental då inte varit lika "besvärande" för tilltalad?

* Någon medicinskt kunnig kanske kan utveckla huruvida morfinet, i sig, skulle räcka gott att uppsåtligen avsluta flickans liv. Då det gäller denna punkt förefaller även åklagare något osäker.