Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Lika lite som det vetenskapligt kommer gå att fastställa vilken dos tiopental den lilla flickan fått och när kan jag specificera det.

Hade åklagarmyndigheten visat bara minsta lilla smartness hade man sluppit mycket kritik i den här frågan.

Jag tror säkert att många (inklusive jag själv) har lärt sig hur åklagare och polis spelar med sin rätt att styra över information av detta fall. Jag undrar fortfarande om det inte fanns en agenda och jag är övertygad om att man har tappat förtroende. Det kan inte vara bra att försvåra samarbetet mellan polis och sjukvård på så här lösa grunder.

Du kan väl själv räkna ut att det inte finns någon läkare som skulle gå ut och tala om att en specificerad patient haft svåra smärtor men inte fått tillräcklig smärtlindring eftersom det då skulle funnits risk att patienten hade dött lite tidigare än annars. Det finns säkert någonting som en nitisk åklagare kan åtala läkaren för i sådana fall också.

Att det generellt finns risk för att patienter i allmänhet inte får tillräcklig smärtlindring har tillräckligt många läkare redan berättat om i olika sammanhang.

Då hade jag ingen anledning att tycka något, egentligen. Meddelas endast på detta sätt...

Då lär det inte finnas någon täckning för följande påstående: "Vittnesmålen är många om vad PCs debattartikel har fått för konsekvenser." Eller vad tror du?

Vad jag vill komma åt är att jag inte tror att någon läkare har läst PCs debattartikel med autistiska glasögon och där blivit skrämd. Rimligtvis borde Lagercrantz påstående skrämma mer. "Juristerna anser att vi som läkare till varje pris måste upprätthålla livet och att allt avbrytande av livsuppehållande behandling i princip kan betraktas som mord."

Förstår du verkligen inte skillnaden i respektive debattörers ställning?

Eftersom du särskilt nämner läkare så har fortfarande de flesta sådana jag känner större respekt för en chefsåklagares åsikt i frågan än en kollegas.

Jag har väldigt svårt att förstå vart du vill komma genom att dra ut på den här delen av debatten. Att både åklagare och läkare gör fel ibland kan knappast räknas som en nyhet. I juridiska frågor har en åklagare större ansvar.

Är det verkligen självklart vilken som har störst opinionsbildande effekt inom vården, PC eller Lagercrantz, för där avgörs debattörers ställning. Patienternas förtroende för sin läkare eller läkarnas förtroende för samhällsapparaten i övrigt är inte bara en juridisk fråga.

Tycker inte det skadar att diskutera Lagercrantz ansvar i det hela som omväxling. Läkarkårens reaktion på hela händelsen är extrem. Den naturliga reaktionen borde vara att här är det en individ som ställt till det för sig och inte en paranoid misstanke att här är det ett generalangrepp på en hel yrkeskår.

Tro't eller ej, men min tanke med att skriva "behörig instans" var inte att provocera. Eller att underförstått påstå att resultatet från mätningarna är något slags odiskutabel sanning. Sannolikheten är dock rätt hög för att utlåtandet kommer att behandlas så. Dvs. som ett faktum.

Vad jag ville förmedla är att i det här fallet så är medicineringen (smärtlindringen) av den lilla flickan en pusselbit till hur hon dog. För att dom ska kunna avkunnas så behöver man den här pusselbiten. Därför har man utsett en instans med uppgift att avge utlåtanden, utfärda intyg etc. När det gäller rättsmedicinska utlåtanden så är det RMV som har den gula ledartröjan - på samma sätt som SOFI är en expertinstans för ett mål om namnbyte på orter och SVA har sista ordet beträffande djursjukdomar.

Därmed säger jag inte att vare sig SOFI, SVA eller RMV oomtvistligt har rätt i de mål de uttalar sig, men de har tillfrågats i egenskap av sin expertis, de är opartiska och domstolen har objektivt sett goda skäl att utgå från att svaret stämmer.

I tråden har poängterats att åklagaren har ett övertag vad gäller den tekniska bevisningen. Det håller jag med om så länge han lutar sig mot en expertmyndighets utlåtande. Vill försvaret underminera utlåtandet så behövs det nog rätt mycket.

Du pekar i ditt inlägg på skillnader i hur provtagningen med ett par månaders mellanrum beskrivits i brev till SoS (intern resp. extern illica). Detta kan antingen vara ett skrivfel, eller bero på något annat. Både för mig, och för rätten så behöver dock beskrivas vilken betydelse för resultatet de olika provtagningsmetoderna har. Annars skulle jag utgå från att expertmyndighetens utlåtande står sig.

Och det är vad jag gissar kommer att hända. Du pekar ju faktiskt bara på skillnader i beskrivning av provtagningen, men anvisar inte vilken som är fel eller vilken betydelse de olika mätmetoderna har på slutresultatet.

Kontentan är alltså att Petra R-A i egenskap av medicinsk expert har utfärdat ett utlåtande som pga hennes position kommer att antas vara korrekt. Här i tråden har i och för sig påståtts (som jag uppfattar Hamilkar) att ingen enskild människa är tillräckligt kompetent för att överblicka det som utlåtandet ska täcka - samt nu ett påpekande om att man formulerat sig olika i olika skrivelser (Bustopher). Men ingen av er har väl lyckats pricka in vad det egentligen borde ha stått i utlåtandet, dvs. ni har lyckats prestera ifrågasättanden - men kan inte själva prestera mer rimliga utlåtanden?

Är det då konstigt om utlåtandet läggs till grund för åtal eller dom?

@buggenbu
Nu har du verkligen tillfört något nytt till tråden. Begreppet expertmyndighet. Kanske det kan hjälpa några att inse hur starkt åtalet ändå är. Hur mycket vill det ändå inte till för att gå emot en expertmyndighet som RMV?

Vi har nog för olika utgångspunkter för att kunna mötas i frågan.

För att göra mig till uttolkare för läkarkåren så tror jag att en majoritet från start till idag har oerhört svårt att tro på den beskrivning av händelsen åklagaren hävdar. Argumenten har liksom i denna tråd ändrats allt eftersom kunskap i fallet har bibringats. Slutsatsen har hela tiden varit den samma. Anledningen till att man reagerat så starkt är den situationen ihop med åklagarens sätt att hantera fallet. Främst de vidlyftiga uttalandena i tidigt skede.

Om du ser detta som en medicinsk fråga är jag helt övertygad om att vi kan lägga ned. Jag tycker fortfarande att åklagaren gjorde rätt som startade en utredning baserat på rättsläkarens utlåtande.

Om du är ute efter att se det från mitt tangentbord så håller jag med om att Lagerkrantz skulle avvaktat med sin debattartikel tills mer fakta låg på bordet. I den mening att jag tror att han kanske bidrog till att Brandt inte längre är ansvarig räddade han myndigheten från ett mycket större fiasko.

Jag tror BC har förklarat det här med experter och RMVs ställning bättre och i förlängningen tolkade jag inte honom som att de nödvändigtvis har större tyngd än någon annan. I det här fallet finns en rad områden där man inte kan hävda suveränitet.

Åklagaren har vad jag förstår redan ett problem med rättsintyget. Antingen får han medge att det delvis är felaktigt eller så måste han förklara även morfinkoncentrationen.

Min invändning mot de två beskrivningarna (och jag tror att jag här även talar för Bustopher) är inte det som jag tolkar som en felskrivning (intern/extern) utan hurvida man har låtit blodet rinna ut eller sugit upp det med en pippet(?). Det kan ha stor betydelse för vad som hamnat i provet.

Edit: steril spruta ska det vara

Intressant. RMV är alltså inte experter och har inte heller särskild tyngd?

Får jag då vara näsvis och fråga varför man skickade kroppen just dit för obduktion?

Så här säger Wikipedia om RMV:

Mycket på en gång . Jag ska försöka ta det punkt för punkt:


För det första så har thiopental ingenting med smärtlindring att göra. Det är ett narkosmedel som dessutom har viss användning vid behandling av skallskador och kramper. Det finns heller ingenting som idag bevisar att läkaren gett flickan thiopental och hon nekar till det själv och har alltså tills annat visats rätt att bli trodd på den punkten. Den av RMV uppmätta halten är en sak men i sig själv utgör den inget bevis för att läkaren injicerat preparatet. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun! Inte heller är det bevisat att flickan dog till följd av förgiftning av thiopental eftersom det inte är klart hur och när den påvisade halten thiopental uppstått.


Det är åklagarens sak att styrka att thiopental injicerats kort innan flickan dog och att det är läkaren som gjort det. Det finns alltså ingen anledning för försvaret eller någon annan att reda ut hur det gått till – det räcker med att peka på brister eller orimligheter i åklagarens beskrivning. För övrigt så finns det andra rättsmedicinskt kunniga som på samma sätt som RMV kan göra anspråk på expertis på området som anser att slutsatser som dras av ett "blodprov" taget 24 dagar post-mortem är varken mer eller mindre än "junk science".


Det är möjligt att "intern" resp. "extern illica" är ett skrivfel. Nu tycker jag att nog att en expertmyndighet borde kunna hålla reda på de anatomiska begreppen. Det väsentliga i skillnaden mellan beskrivningarna är "Ett 20-ml provrör placeras under den öppnade venen." vs "… varvid blod samlas från den distala stumpen, detta blod sugs upp med en steril spruta, förs över till ett - med fallnummer märkt - provrör". I det förra fallet samlas blodet upp direkt i ett provrör i det senare, som alltså ska vara en redogörelse för hur det faktiskt gått till, hamnar blodet "någonstans" och sedan sugs det upp därifrån med spruta och överförs till ett provrör. Om nu "någonstans" är sårområdet, vilket verkar vara det mest troliga, så innebär det att det som "sugs upp" med allra största sannolikhet kommer att vara kontaminerat med vävnadsvätska, alltså resultat av nedbruten vävnad – likomvandling. Är det så är provet värdelöst!


Om jag förstår det rätt är du rätt ny här på tråden. En god idé är då att ta del av vad som har avhandlats tidigare. Vi har inte suttit och rullat tummarna här. Sedan kan jag också rekommendera läsning av den här rapporten: http://tinyurl.com/ych9mvh