Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Att olika delar av förundersökningen kompletteras under utredningens gång är inget ovanligt, det kan vara så att åklagaren begär preciseringar/förtydliganden/ytterligare information/etc.

Jag börjar inse att man inte skall förvånas över något när det gäller svenskt rättsväsende. Särskilt inte när det gäller tid och kvalitet.

Fanns det inte skäl att göra kontroller/kompletteringar lite tidigare?

Det är möjligt, svårt att säga utan inblick i undersökningen. Stor tidsåtgång verkara var signifikant för detta mål både för förundersökningens färdigställande och gamle Burtigs genomgång av densamma.

Jag tror att du kommit litet längre såhär:

Etik och moral är rättesnören de flesta av oss aldrig får problem med. Men när etik och moral inte längre kan delas av alla inblandade skapar juridiken en distinkt gräns till det som är ett brott, och så måste det vara, om vi inte vill ha fullständig normupplösning och anarki.

Vi kan inte gärna rösta om (demokrati?) ifall en läkare har rätt att döda i arbetet. Det är redan alldeles klarlagt att i Sverige har läkaren inte den rätten. Nu kan det tänkas att man tar sig den rätten av något skäl som mänskligt sett går att försvara. Då har både lagen och samhället möjlighet att se på saken med fullständigt öppna ögon, och straffet för gärningen kan efterskänkas, till och med i sin helhet, fortfarande inom lagens ram.

Om man tänker ett steg till: När samhället markerar ytterst tydligt att blotta misstanken att något gått fel på detta område innebär att saken utreds noggrant och kanske till och med innebär att en läkare åtalas, är det då ett tecken på diktatur eller demokrati?

Såna här specialfall driver väl fram nya lagparagrafer i sinom tid. Därför är det nog viktigt att de prövas grundligt i samtliga instanser.

För mig är det fullkomligt bissart att en åklagare offentligt går ut och anklagar någon för mord utan att ens ha kontrollerat med expertis inom ett område som måste inses uppenbart komplext för en människa med minsta lilla allmänbildning.
Förklara en gång för alla varför varken rättsläkare eller åklagare kontaktade barnanestesiologer i ett tidigare skede.
(I det här fallet verkar dessutom juridiken komplex.)

Varför rättsläkaren inte kontaktade specilist vet jag inte (de är ju denne, rättsläkaren, som ska göra bedömningen om denne har kompetens nog att yttra sig). Åklagaren gjorde det inte för rättsläkaren inte hade gjort det (alltså hade rättsläkaren gjort bedömningen att denne hade kompetens nog att yttra sig). I det läget, initialt i FU, vilar ansvaret på rättsläkaren att göra bedömningen om denne besitter tillräklig kompetens då denne är den ende som är inkopplad på ärendet som har kompetens att bedöma om h*n har kompetens.

Visserligen.

Hur ser du då på individens rätt mot staten?

För mig verkar det som att åklagarmyndigheten kan åsamka en individ i princip hur stor skada som helst på felaktig grund utan att det för den skull utkrävs individuellt ansvar eller någon rimlig ersättning till den som åsamkats skadan.

Det är bra. Förundersökningsledaren avkrävs inget eget omdöme. Känns rättssäkert.

Misstag kan ske överallt och det går inte alltid att utkräva personlig ansvar.

Om vi gjorde det skulle det inte finnas någon i vit rock på denna sidan gallret (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_270967.svd)

Odöme jo, sakompeten inom medicin nej - läs om läs rätt.

En kommentar som vittnar om djup okunskap
(Läs tidigare inlägg om vårdkvalitet. Undersökningen kan minst sagt ifrågasättas.)

Det underliga verkar vara att det sitter så få jurister på andra sidan gallret men hur är det med kåranda???