Citat:
Ursprungligen postat av StefanD13
Av intresse är också följande siffror.
3 000
630 000
110 000
Jag låter er gissa lite innan jag berättar vad det är för siffror.
630 000 är antalet extra vårddygn varje år som orsakats på grund av vårdskador.
110 000 är antalet vårdskador per år.
3 000 är antalet dödsfall till följd av vårdskador per år.
Dessa siffror är fullständigt oacceptabla. Fullständigt oacceptabla, och det är helt ofattbart att det inte är ett pågående ramaskri ute i befolkningen på grund av dessa siffror.
Siffrorna kan jämföras med att samma år som dessa siffror gäller (2007) var antalet inkomna ärenden till HSAN 4 525. Dessa slutade i att 380 personer ålades en påföljd, 146 varningar och 234 erinran, 31 återkallade legitimationer, 31 beslut om prövotid och 8 fick inskränkt förskrivningsrätt.
54 av dessa beslut överklagades, 48 av de överklagade besluten fick ändrade beslut i förmildrande riktning
Jag håller med. För att komma åt detta problem så föreslår jag att vi lägger vi ner all sjukvård så kanske vi kan få ner dessa siffror något och vi kan börja börja få en relation som i alla fall närmar sig 1:1 i antalet fällda i HSAN och antalet vårdskador.
Nog skämtat. Det är klart att gör man något aktivt så kommer misstag att ske pga den mänskliga faktorn. Människor är inte robotar som gör allt rätt och likadant. Den mänskliga faktorn kommer aldrig att försvinna inom vården och vi får därmed leva vid att ett antal patienter får skador i vården. Därmed inte sagt att man inte kan försöka minska skadorna.
Vad det gäller siffrorna är det från patientskadeutredningen svårt att veta vart de fått dem då utredningen är dålig på att citera men siffrorona härstammar i alla från Epidemiologiskt centrum på socialstyrelsen. I alla fall gjorde jag lite sökande på Epc där det framkommer att siffrorna kommer från en granskning av (endast) 2000 journaler. Som vårdsakdor räknas undvikbara skador under vårdtillfället t.ex. följande. Den gräns man använt i sin bedömning är så låg som 50% sannolikhet att skadan var en vårdskada och 50% sannoliket att den är undvikbar. Denna låga siffra är naturligtvis ämnad till att maximera antalet vårdskador. 50% var väl skammens gräns kanske.
Dett var några vårdskador:
För tidig utskrivning - Inte ovanligt pga platsbrist.
Sårinfektion - Vid kirurgi förekommer sårinfektioner över hela världen.
Psykiskt lidande eller smärttillstånd - Psykiskt lidande vet jag inte hur man kan kalla undvikbar men smärta brukar man ofta kunna göra något åt.
Organskada - Oklart vad det är. Detta var faktiskt den vanligaste diagnosen.
Trombos - Som regel mycket svårt att säga att trombos är undvikbar.
Det vanligaste felet sägs vara felaktigt hygienisk hantering hur man nu kan dra den slutsatsen utifrån journalanteckningar. Det brukar inte stå vilken hygien man haft vid KAD sättning, operation eller dylikt i journalen. Intressant är att också läkemedelsbiverkan räknas som en vårdskada. Läkemdelsbiverkan är som regel en kalkylerad risk.
I studien har man också faställt genom granskningen av journalen att skadan lett till i genomsnitt 6 extra vårddygn vilket måste vara oerhört svårt att göra.
Från de 2000 journalerna har man extrapolerat detta till 1,2 miljoner vårdtillfälle, t.o.m. med konfidensintervall. Antalet döda med vårdskador (enligt undersökningens generösa kriterier) var 5 vilket man extrapolerat till 3000 (Sic!).
Sammanfattningsvis har jag svårt att tro att den här studien skulle klara en granskning någon mer seriös medicinsk tidskrift.
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/10038/2008-109-16.htm
Vidare har man bland vårdrelaterade infektioner funnit urinvägsinfektion som vanligast. En infektion som ofta blir följden av att patienten får en KAD vilket han/hon behöver av något skäl. På samma sätt är hud/mjukdelsinfektion näst vanligast. Sannolikt som följd av operativa ingrepp eller annan penetration av huden. Skulle man inte göra något på patienten skulle han/hon naturligtvis inte drabbas av någon infektion.
Summa sumarum är frekvensen av dessa skador sannolikt överdrivet. Många skador uppkommer som en följd av att något görs med patienten. Detta är som regel en kalkylerad risk t.ex. postoperativ infektion eller trombos. Dock så finns det med all sannolikhet en förbättringspotential i omhändertagande. Säg vilken verksamhet som inte kan förbättra sig. Med därifrån till att man skall fällas i domstol eller HSAN för att patienten får en postoperativ infektion är steget långt.
Intressant är att de rättsvårdande myndigheterna i Sverige överhuvudtaget inte förefaller arbeta med denna form av kvalitetsfrågor. Kanske enklare att sopa det under mattan?