Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Brandt försöker bara med en massa bortförklaringar.

Om det var så att åklagaren från början visste att sköterskans vittnesmål var viktigt, varför hämtade de inte sköterskan för
förhör, direkt och diskret, utan att hon hann snacka ihop sig med läkaren. Då hade åklagaren haft mer på fötterna inför en
eventuell häktning av läkaren.

Det är kanske rimligt att häkta en misstänkt för att förhindra att personen pratar med alla i sin omgivning. Men om det bara är
en person som ska förhöras verkar det vettigare att förhöra den personen först innan någon häktas. Finns det en dold agenda?

Det här handlar inte om ett fall som skedde nyligen, utan för flera månader sedan. Det borde inte ha varit så svårt att hitta
ett lämpligt tillfälle för förhör av sköterskan.

http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=2-AV_ID=877401,00.html

Läkaren Ulf Lindsjö kritiserar åklagaren.

Låter som Althin försöker rädda sitt skräckslagna skinn lite:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2573335.svd

Återigen, tänk till litet:

Man, dvs läkare i samråd med föräldrarna har beslutat om att avsluta den livsuppehållande vården och låta barnet dö (somna in, om man inte gillar raka puckar). Argumentet är att barnet inte gärna kan botas genom ytterligare behandlingar, inte kommer att leva utan livsuppehållande åtgärder, och man bör låta naturen ha sin gång.

Sagt och gjort, läkarna kommer överens om att att det här är ett av de riktigt trista fallen, man kommer överens, och så ser man till att det hela skall gå så smärtfritt och skonsamt som möjligt genom att göra som man brukar, bedöva, söva och i största allmänhet jämna vägen för det oundvikliga.

Nu inträffar det obehagliga och arbetsamma att det inte går som man tänkt sig, livet är litet starkare (eller mycket starkare) än man tänkt sig, barnet fortsätter kämpa på, utan respirator, timme efter timme. Det här är inte vad man trott eller sagt till föräldrarna - de har säkert ställt frågor av typen "är det säkert att allt hopp är ute" och senare "det är väl säkert att hon inte får lida" och en del annat. Här har man nog givit någon sorts försäkran att "ja, just så är det och blir det", kan man tänka.

Då tror jag att svaret på frågan "vad gör vi nu" kan ta sig litet olika vägar. Vad som då är rätt eller fel kan nog bättre diskuteras inom en etisk ram, men den juridiska är glasklar. Är syftet med injektionen att det lilla barnet skall dö snabbt och utan plågor gör man inte rätt.

Bara så att man kan förstå åklagarens ståndpunkt, också.

Om sedan åklagaren har en politisk agenda, religiös agenda, litat på fel experter eller rent allmänt fått hela saken om bakfoten kan ju inte jag veta. Men att förklara trista händelser med dumhet eller okunskap brukar räcka långt, man behöver sällan de osannolika förklaringarna.

Har Classon någon anledning att ogilla läkare=

Jag misstänker att fru Brandt är starkt inkompetent och helt enkelt förbisåg möjligheten att både sköta det hela, till en början, diskret och samtidigt vinna tid nog för att med hjälp att sakkunniga få en klar bild av läget. Tiden har ju allas våran åklagare haft gott om, åtminstone inledningsvis.

Angående en eventuell sammansvärjning sällar jag mig till de som ställer sig skeptiska till den teorin. Däremot kan det kanske föreligga en dold agenda på så vis att Brandt på grund av egen trosuppfattning eller dylikt reagerade extra starkt på tanken av ev. dödshjälp. Huruvida Brandt är troende vet jag ej, men jag har hittat en Elisabeth Brandt (som stavar utan h, my bad.) som stod för sången under metodistkyrkan i stockholms gudstjänst nu i Februari.
Tredje sidan, längst upp till höger: http://www.metodistkyrkan.se/stockholm/index-filer/start-filer/kyrkblad.pdf

Edit: Felstavning och onödig hänvisning.

Barnet levt förvånansvärt länge efter att livsuppehållande åtgärder satts ut ...
detta måste finnas dokumenterat i journalen.
Läkaren måste veta barnets status.

Hon blir intuberad mellan 12:e-15:e (modern skriver den 16:e)
Kan ventilera sig själv den 17:e vilket anses som ett steg i rätt riktning men andningen är svår orkar inte jämt själv och måste ha kvar respiratorn.

Det är den 17:e som läkarna ber föräldrarna vänta med flytten till veckan därefter.

Det gäller att sjukvården kan bevisa att flickan var dödsdömd
då är det inga problem så hjärtlös kan ingen vara.

Rubriceringen är misstankar beträffande mord/dråp.
Har läkaren inte orsakat hennes död borde fokus ligga på VEM kan då ha gjort det.

De utsätter henne för rutinundersökning som medför påfrestningar,är det så man behandlar folk i livets slutskede?

Björn Hurtig säger :
Han vill fria sin klient-jag tror att han lyckas.

Björn Hurtig är en duktig brottmålsadvokat,känd bland dömda får fängslade personer(oskyldigt dömda )fria via HD.
Men åklagaren kommer fortsätta om misstankar kvarstår :VEM har dödat flickan?
Måste det vara läkaren?

http://nyhetskanalen.se/1.885892/2009/03/09/en_gigantisk_overdosering

Jag tror fortfarande inte på det där, för ett ögonblick. Frankrike är ett katolskt land med en modern sjukvård. Skulle deras sjukvård vara formad efter dessa riktlinjer?

Här behövs ett vidare perspektiv än det blott svenska. Annars fastnar vi, som i en del andra fall, kanske i snäva och mycket speciella lokala lösningar.

åklagarämbetet försvarar sin åklagare -

http://www.dn.se/opinion/debatt/horribelt-lagercrantz-1.816763


antar att de har rätt, en åklagare måste väl ändå agera när misstanke om brott styrkts av RM, även om de tidigt måste förstått att det är en mycket komplicerad misstanke.

må bäst
d

Jag betvivlar inte att det var smärtsamt för föräldrarna OM det var så att den obekräftade uppgiften(?) flickan levde ovanligt länge, men jag finner det osannolikt att en läkare under sitt arbetspass skulle tyckt det var spå belastande att höra något om att föräldrarna ev. oroat sig att hon valt att ge en dunderkur för att avsluta dess liv snabbare. En läkare i tjänst har full huggning och har knappast tid att plågas av patienternas plågor så tilld en milda grad. Däremot har man givetvis pumpat in mediciner för att bebisen inte skulle ligga och krampa och kanske skrika av smärta. Om de medicinerna sedan har lagrats vet ingen av oss. Enligt läkaren här hemma kan man heller inte klandra en doktor för "märkliga" mängder medicin eftersom mediciner fungerar helt annorlunda i en prematur kropp med så lite blod. Visst kan man tycka att optimal skicklighet är ett krav, men frågan är om någon doktor hade kunnat hantera detta på något annat sätt utan att låta tösen dö utan smärtlindring alls? Får vi tro läkarvetenskapen idag är detta en fråga som är omöjlig att besvara och mans kall dömas efter BEVIS i en rätt. Dosen medicin är enligt de farmakologiska lagarna inte ett bevis nog.

Om det är VANLIGT förekommande att man DAGLIGEN i den här vårdtypen fullpumpar döende patienter med mediciner kan jag inte förstå varför du(?) tycker det är ett alternativ att denna doktor får bära hundhuvudet om folk tycker det är juridiskt fel att göra det? Tror inte du förstår riktigt: STORA DOSER smärtlindrande i livets slutskede ÄR livsfarligt. Men man väger livsfaran mot det lindrande eftersom patienten ändå ska dö. Men det är väl fan ingen läkare som tänker "nu jävlar ska jag se till att du dör pga medicinerna och ingenting annat". Och visst, OM hon nu tänkt så, hur ska detta bevisas? Nej, det går inte. Däremot kan vi skapa ett regelverk där man skriver under på att det är okej att som patient få stora doser smärtlindrande medicin då man är döende så läkaren slipper fängslas. Sedan får väl de anhöriga tro vad de vill.

Men att låta en läkare lida för att en åklagare "tror" hon tänkt något är ju vansinne.

Här framkommer ju MYCKET intressanta uppgifter: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4606468.ab

Det är inte alls speciellt klarlagt vid obduktionen att det är en stor dos utan det kan mycket väl vara små doser morfin under lång tid som levern inte kunnat ta hand om. Då faller ju i så fall hela åtalet.

Jag trodde obduktionen skulle stötta åklagaren till 100% och det var därför åtal väckts. Nu blev allt ännu luddigare..

Har dessa åklagare rätt i sak? Om vi alltså för ett ögonblick bortser från de orimliga i att inte få ge smärtlindring, och endast ser till vad svensk lag säger?

De hävdar:

"Det faktum att flickan skulle ha avlidit inom en kortare tid utan den livsuppehållande behandlingen medför enligt nu gällande lagstiftning, inte att någon har rätt att vidta en aktiv åtgärd som medför att hon avlider tidigare."

De använder dessutom upplysingen att smärtlindringen skett med "samma läkemedel som används vid aktiv dödshjälp." Eftersom detta är kunniga jurister, så får vi väl utgå från att denna upplysning är juridiskt signifikant? Vissa läkemedel är alltså förbjudna öht?

[ edit: för tydlighets skull hoppas jag innerligt att dessa jurister bara pratar skit. Men det är inte att spela naiv och dum att ta jurister av denna dignitet på allvar. Man får ge dem den respekten, att utgå från att de kan uttrycka sig och inte skriver bullshit. ]